Touch My Girl - The Balaton Sound Story

På Balaton Sound 2013, som det här inlägget handlar om, spelar Hernan Cattaneo en låt som inte hade släppts vid tillfället. Jag filmar låten och lägger upp den på Youtube:

 

 

Någon i kommentarerna avslöjar namnet (Chaim - Blue Shadow) med extrainfo om att den ska släppas “inom kort”. “Inom kort” skulle tydligen betyda ett halvår senare, “vid årsskiftet”, men dom tidiga uppgifterna skulle visa sig vara lika opålitliga som Gustav Fridolin (=gapar om integritet för att sen rösta för FRA). Vi alla väntade en månad, två månader, tre månader och äntligen efter sammanlagt tio månader så släpptes låten den 19:e maj. Grymt! Men varför ska man behöva vänta så länge på någonting frågar jag mig? Och hur kan jag hämnas?

 

Well, det här inlägget kommer 13 månader efter att den hände. So there. 

Till inlägget:

 

 

Touch My Girl - The Balaton Sound Story

 

 

Uppdaterar min status på Facebook i början på juni 2013:

Småfnissigt när smålänningen Laszlo skryter om hur mycket billigare hans flyg ner till Ungern är jämfört med mitt flyg. Sen visar det sig att festivalpassen (€115) till Balaton Sound är slut. 4st endagsbiljetter inkasserade á €49. 

Kämpa Laszlo!

 

Fortsätter med:

Kanske någon i närheten kan åka förbi o kolla läget? Det här är det sista från han via chatten: "jag vet, har garvat oavbrutet. kan knappt andas"

 

Laszlo: 

Jag har råd att vänta kompis. Bara zigenare som hänger på låset och slåss om early bird-biljetter. Funderar på att vänta tre veckor till så att jag blir tvungen att flyga ner med SAS för 20 lakan och köpa biljett på svarta marknaden för €2000. Vi får se vem som garvar när jag står och tittar på hur ni blir blåsta på taxiresorna

 

Skönt att han inte tog åt sig iaf.

 

 

INNAN:

- Ska jag ta med mig badbyxor? frågar Grigorij mig över Skype. 

Jag: Mmm, nej.

G: Vadå? Det är ju vid vattnet?

Jag: Mmm, men du kommer hem vid 06, sover till kanske 15, äter på Roxy och är tillbaka på Balaton Sound vid 18 som tidigast. Hur många är det som badar då?

G: Mmmmkay, du kanske har rätt.

 

“Kanske”? Well of course I am. Komma hem vid 06:00 var t o m optimistiskt sagt visade det sig när det kom till G. 08:00 trillade han in i hotellrummet en morgon. Sen så såg det iofs ut som följer om man var på Balaton tidigt, dvs, mellan 15:00-18:00 - vilket hände oss typ, en gång kanske?

 

 

Alltså ingen anledning att stiga upp tidigt för ett par palmer. 

...right?

 

För att bryta tristessen i det här inlägget, har ni sett det här klippet? 

 

 

Den är ca 1 minut lång och, ja, den är sjukt rolig. Man får höra en sjukt besviken (före detta) flickvän lämna ett meddelande till sitt ex och gråta mellan sina kommentarer. Det som gör det hela roligt är att hon låter som en val när hon gråter... Detta var något vi använde oss av innan på Facebook, under, och efter festivalen. Så fort någon sa något närapå negativt kom svaret:

- HUUUUUUUUUUUUUUUUUUU! 

 

Under efterföljande höst skrev Laszlo på Facebook hur jag tydligen ska ha upplevt Balaton Sound 2013: 

Niko missade alla tre hjältar han ville se; Avicii, Armin och Calvin Harris. Orsak? Han ställde sig längst fram varje dag kl 10 för att få en bra plats - kl 16 lagom till första akten steg på hade han fått solsting och fick åka ambulans hem. Men skam den som ger sig! kommer säkert fler tåg.

 

Njaaah - Riktigt så var det väl inte? Här kommer MIN version:

 

2012 var jag ner till Balaton Sound och rekade stället. Eller, jag drog väl dit för att se Sasha först och främst. Sen var tillställningen så legendariskt bra att folk ville haka på året efter. Så så fick det bli, och dessa handlade det om i år. 

 

Deltagarna år 2013:

 

1) Jag.

 

2) Nille.

En 30+ snubbe som jobbar i Växjö med säkerhetsfrågor för någon online betalningsfirma. Aja, det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att han är från skåne, dvs, han bräker med en dialekt som är väldigt svår för mig som finne att tyda. Förmodligen inte det bästa för mig, men ändå bra att veta. För att ta ett exempel, han berättade att han var sjukt taggad på att se “Tåtaj” spela. 

...wut? Kommer definitivt inte ihåg en sån akt från line-upen? Senare gick det upp för mig att han försökte uttala “Todd Terje”, fast på skånska. Tåtaj. Todd Terje. Tåtaj. Todd Terje. Rrrrrright. 

 

Men det är ändå inget jämfört med han från Rydaholm:

 

3) Laszlo.

Laszlo. Bara det namnet. Snubben är bokstavligen talat från Transsylvanien och sover sällan har jag lärt mig efter den här resan. 

- Näeee, Lasszlou hauu pess-seiis knäuckt sen feuursta beiiira, får vi höra när Nille flanerar in i vårt rum en morgon. 

Shit, det här kommer bli som att försöka hålla samma tempo som Usain Bolt, tänkte jag och knäcktes lite mentalt. För att sen knäckas en gång till när jag noterar att klockan var nästan 13:00. Också en del av anledningen till att Laszlo inte fick beställa frukost till lunch.

- Det går inte att beställa frukost efter lunch sa kyparen, förklarar Laszlo på Roxy. Ba nähe? Morgon för oss var alltså långt efter lunch. Ni ser? Han är typ Dracula. 

Aja. Den sista deltagaren:

 

4) G.

~20 år gammal. 

 

Nille och G hade aldrig träffat varandra tidigare - Eller, ingen av dom kommer IHÅG att jag presenterade dom för varandra på Dans Dakar. Varken 2013 eller året innan. Apan Laszlo kommer inte heller ihåg att han träffat G:

 

 

Det här kan alltså bara bli legendariskt bra. 

Och det är alltså jag som ska hålla koll på det här dynamiska pusslet. Help me God säger jag bara.

 

 

TAXI:

- Fauu va jau elska nä allt bau ´ulla peå nä ma reissa, skriker Nille till mig medans han gnider sina händer mot varandra på Budapest Luftwaffenstatione. Han har alltså glömt gårdagens ångestfyllda resa från Växjö till Nyköping. Vi skulle träffas i Nyköping enligt sent reviderade planer och stackaren hade bokat tåg till Stälje på så sätt att den åkte via E-Tuna istället för via Nyköping. Efter att tåget initialt ställts in fick han be om en bilresa till Alvesta en bit längre bort för att ens komma iväg, och det lyckades han med tack vare någon väninna som skjutsade honom. 

 

Laszlo: 

Hahaha resan har inte ens börjat och den har redan gått till historien

 

Nille: 

Hahahhaa! Om vi kommer hem är det ett jävla under! Jag ser en framtid som hästuppfödare i ungern efter tvångsgiftemål med en havande bonnmora.

 

Jag: 

Så länge jag har något att skriva om!

 

Någon timma senare hör vi från Nille igen:

Buss...buss! ditt svettiga luder... Jag får kollektivtrafiksöverdos... Känn min smärta...känn den!

 

Och ännu senare:

 

Nille: 

Ersättningsbuss jodå...

 

På Skavsta tittar vi skeptiskt på hans gigantiska "handbagage" som når från nacken ända ner till röven på skåningen men pågen förblir taggad och optimistisk till skillnad mot oss andra tre. Och vad händer? Jo, han längst till höger på bilden nedan får betala åtskilliga hundralappar för att få med sig sitt lilla "handbagage":

 

 

Ni ser? Därför tycker jag det är lite konstigt när han entusiastiskt deklarerar att han “elska nä allt bau ´ulla peå nä ma reissa!” - fast det är klart, efter hur det gått hittills så... aja.

 

- Vem sitte fram? frågar Laszlo när vi närmar oss taxin på flygplatsen.

- Du!

- Ska ja? frågar Laszlo

- Ja? Du pratar ju språket.

 

Eller språket? Menade såklart rövarspråket men man vill ju inte sänka stämningen dag ett.  

När jag ska öppna dörren till höger bak så hör jag tvärs över biltaket hur Nille hotar in G:

- Geå enn!

- Fan ska jag sitta i mitten för? ifrågasätter G.

- För att du är yngst! skriker jag tillbaka.

Och så blev det.

 

Jag menar, det spelar liksom ingen roll vart i taxin man sitter när man ändå dör i en våldsam krock pga att chaffisen Facebookar på sin iPhone i 130km/h.

 

 

FÖRFEST PÅ HOTELLET:

- Dra igång (Sashas) Involv3r! uppmanar Laszlo mig.

- Har bara låtarna, inte ihopmixade versionen.

- Huuuuu, reagerar transsylvanen och hänger läpp en kort stund tills han tar en klunk ur sin bira. 

Ingen av oss tänkte på att vi kunde ha dragit igång den omixade versionen från youtube istället. Den har ju funnits där sen dag ett

Oh well, beer.

 

 

SUPERMARKET:

Efter att vi ätit på legendariska Roxy i Siofok så vinglar vi in på lokala snabbköpet och köper vatten och vetebaserad dryck. Väl där ser Laszlo Coca-Cola-flaskorna med diverse namn på och börjar leta efter sitt eget namn. Han rotar och river fram flaska efter flaska tills han hittar en kompromiss, “DJ”:

- Åh, titta? DJ?! Varje gång han skriker något så låter det som en fråga. 

- Mmm, mumlar jag och skyfflar undan Szabo och Zoltan. Ingen Laszlo någonstans.

- Den här då? frågar jag efter ett tag och visar upp för han:

 

 

Perfekt. 

 

 

LAKTOSKOSSORNA:

Nille upptäckte att man i Ungern inte bara noterat att det finns laktosintoleranta, men man går ett steg längre och direkt, hånar dom:

 

 

 

 

JOBBAJOBBAJOBBAAA!!!

Nille är ökänd för att jobba för mycket. Han skulle hakat på med till Berlin Festival 2010 men bangade i sista stund pga jobb. Samma sak med första upplagan av Dans Dakar (2011) - pga jobb. Jag har inga problem med det, jag var i samma sits där jag jag behövde dra ner på arbetsbördan runt 2007 - istället tackade jag ja till att bli föreståndare på bion och ökade på arbetstimmarna till sammanlagt 260 timmar per månad. Så, jag förstår snubben. Nille bangade också Balaton Sound 2012 (med Sasha) vilket ledde till att jag fick stå för hela boendekostnaden på hotellet. 

- Niko föffaun, du kan lleitta pauu majj. Ja e ente den som bangau! förklarar killen för mig via telefon efteråt. Ja vill ente feuu den stempeuln! Jag veitt att om ja bangau nesta reissa så e de HEULLT keurt fa maj! Jag FEU ente banga deun!

 

I år skulle jag safe:a och bjöd med reserverna Laszlo och G. Dag 3 av 4 på Balaton Sound 2013 nere i Ungern informerade jag Nille att jag fortfarande var osäker på om han skulle haka på. På något sätt var jag fortfarande smått osäker på att han var med. Och “bildbevis” kan t o m en afrikan photoshoppa med bakbundna händer så lägg ner direkt, ok?

 

När vi kommer in på festivalområdet första dagen så beställer vi våra första biror i första baren. Nille sveper blicken över området och noterar nöjt att man kan köpa en “nia” för 34kr. Hans chef skulle blivit nöjd över skåningens ockulära förmåga. Bossen hade reagerat på att Nille var sjukt bakis på jobbet en vardag. Det ledde till kvartssamtal där chefen förklarade för skåningen:

- Du MÅSTE lära dig att dricka på vardagarna, alla deals görs på restauranger.

 

Öh?!?!

 

 

CASANOVA TRANSILVANIEI:

Vi dansar till något i folkhavet på Terrace där Laszlo tydligen har fått napp. Någon blond sak av osäker källa. Viss risk för rasblanderi alltså. Vad vi dansade till? Kommer inte ihåg men helt plötsligt skriker Laszlo WOOO!!! medans han fistbumpar luften ovanför sig, sen går han ner i markläge och stampar takten med sin handflata på dansgolvet. Varför gör Laszlo det här? Eufori? Kan det vara en patenterad move då han gör det här i tid och otid? Typ som Arjen Robbens "skära in till vänster utanför straffområdet, dra till med vänstern in i mål"? Eller mentala problem kanske? Kanske han försökte kalla till sitt kringresande karavanfolk då det vankades giftemål? Skitsamma, tillslaget skickade hans blivande brud, det är det enda vi kan vara säkra på. 

 

Henne såg vi aldrig mer.

 

 

 

TAXIKAPNINGEN:

Jag och Laszlo försöker förklara storheten med Hernan Cattaneo för två brudar från Belgien i taxikön när G, som en stund innan kutat fram i kön och försvunnit ringer upp mig:

- Nästa gång jag ringer, då vill jag att ni springer allt ni kan längst fram.

- Eh va? Ok. svarar jag och lägger på utan att ifrågasätta någonting. 

- Nästa gång G ringer mig ska vi springa allt vi orkar förbi kön, förklarar jag för Laszlo.

- Ok, svarar han. Också utan att undra varför. Vilket jävla dreamteam vi är alltså.  

 

Vi fortsätter förklara Hernan för brudarna bakom oss tills det ringer igen.

- Laszlo! skriker jag och vi sticker iväg som ett par dopade jamaikaner.

G står vid en taxi och pekar på den, vi hoppar in i baksätet men vakter från Balaton kommer fram och sliter ut oss ur bilen. Vi står ett fåtal sekunder vid taxin och hoppar in igen när Laszlo hoppar in i passagerarsätet och skriker Go! Go! Go!

 

Taxikaparna. 

 

Det där gick ju alldeles utmärkt! Fast, med minuskarma till, tja, låt oss vara ärliga, han från Transsylvanien dårå. Laszlo. Skitsamma kände jag. 

 

 

TRANSFERBUSSEN:

Det gick en buss mellan Siofok (där vi bodde) och Zamardi (där festivalen höll till en mil bort) som vi tänkte pricka in dag 2 när vi insåg att taxin trots allt skulle kosta lite för mycket i längden. Eller, att den skulle äta för mycket av vår ölbudget. 12kr skulle denna bussresa kosta oss och under tiden, ca 30-40 minuter, kunde vi förfesta med andra festivalbesökare.

Men alla fick inte plats på bussen som blev otroligt superpackad. Vi lämnade ca 8 pers på perrongen första resan när vi drog iväg och då vände jag mig mot dom stående utanför genom fönstret:

- HUUUUUUUUUUUU!!!

Då hörde jag hur Nille, G och Laszlo hängde med direkt:

- HUUUUUUUUUUUUUUUUUU!!! i klockren moll. Detta hajade resten av bussen och hakade på:

- HUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU!!!! 

När vi hade lämnat busstationen så brast alla ut i skratt och antingen applåderade eller high-five:ade varandra. 

- Jag önskar man kunde ha fått med det här på film?! skrek Laszlo till mig. Jag kunde inte göra något annat än att hålla med hans fråga. En otrolig you-had-to-be-there-moment utan att överdriva det minsta. Förmodligen peaken för hela resan där. 

 

Så, du kan sluta läsa här. Tack för visat intresse, hej!

 

Närmast oss i bussen hade vi ett spanskt sällskap som försökte hålla sig ståendes när bussen vinglade fram och tillbaka längs gatorna. Närmast mig, förutom G, stod en brutalt snygg spanjorska som var max tre äpplen hög. Sjukt tajt såklart. Med 56% ungdomsarbetslöshet i Spanien så saknas kapitalet för att fetta till sig. Nog med samhällsekonomi i det här inlägget fr o m nu. Den petita spanjorskan höll in en 1L Gin-flaska som om det vore vårt kärleksbarn och jag hinner tänka att flaskan var nästan lika stor som hon... och vadå? Bussen stannar till precis utanför entrén till festivalen - ska hon och hennes spanska posse på sju pers verkligen försöka hinna sänka den där vidriga flaskan med Gin innan dom ska in på området eller? Det är ju ändå fullständigt superäckligt plus superförbjudet att ta med sig in en egen flaska sprit. 

 

Hon noterar att jag ögar hennes råttgift till Gin-flaska och frågar mig:

- Do you like Gin? 

- I LOOOVE Gin! svarar jag entusiastiskt.

Trots detta bjöd hon inte på en endaste droppe.

 

Whore.

 

 

MANCHESTER UNITED!

- United! hör jag någon skrika bakom mig. 

Jag hade tack vare all min Balatonrutin specialiserat mig i att klä mig i Manchester United-jerseys under festivalen. Jag varvade mellan Scholes- och Cantona-tröjor. 

- Yes, United! Where you guys from? frågar jag medans jag skakar händerna på dom två killarna som skrikit efter mig. 

- Austria!

- Cool!

- Do you know any Austrian players? frågar en av dom.

- Yes, there´s that one umm, Fritzl?

Snubbarna flippar och börjar asgarva och när det lugnat ner sig så fortsätter jag:

- A real ladies man.

Snubbarna börjar garva igen.

- He thinks outside the box.

Det brister igen. 

- He likes to keep his family close.

Killarna tar tag om varandra för att hålla balansen.

- He´s a progressive thinker.

Jag lämnar dom och hör deras skratt bakom mig.

 

En annan snubbe tar tag om min axel på Terrassen, tar en titt på min rygg och insisterar på att få bjuda mig på öl. Uppdaterar facebook:

Man blir alltså en drinkhora för att folk vill bjuda en på öl för att man har sin Cantona-tröja på sig? 

Ok, just this once and no anal.

Win-win!

#Balaton

 

 

 

Snubben föddes i Barcelona men växte upp i Manchester enligt egen utsago. Och ja, biran var god. Det skulle visa sig att jag skulle testa några till sådana under resans gång. 

 

En kort stund senare börjar en annan snubbe prata fotboll med mig och det visar sig att han också hejar på United. Som att jag inte trodde på han men helt plötsligt tar han fram en bild som han bär med i sin plånbok.

 

 

Fucking Sir Ryan Giggs. 

Sir? Kommer bli det så småningom så jag skriver det redan nu. 

 

 

JAN BLOMQVIST:

 

 

När jag tittat tillräckligt länge på svensken Jan Blomqvist drar jag längst bak på scenen Terrace. Där finns det bajamajor där man kan lätta på trycket. Detta gällde enbart kissblåsan för den som inte var där - detta då majorna höll på att svämma över halvvägs in på kvällarna. Fullständigt vidrigt. Det var väl det enda som inte funkade på festivalen. Allt annat, insläpp, köp av mat o dricka, resten, funkade perfekt. Detta sa Laszlo också: 

 

Entrén till Balaton Sound var det jag blev mest impad av. Entrén kändes lika pampig som en på en sketen skogsfestival utanför Liatorp, men jag kom in på mindre än 5 minuter alla 4 dagarna, och det trots att jag var tvungen att hämta ut nya armband varje dag för jag hade dagspass. Då hade de där jävla mupparna som redan hade armband hunnit gå in och fylla på sina cash-kort. Vi var praktiskt taget fulla innan vi ens köpt dricka. Så jävla snabbt gick det. De gånger vi varit Dance Valley har det tagit minst 30 i entren minuter varje gång. Tio gånger större entré men sjukt ineffektiv. Global Gathering ska vi inte ens snacka om. Fick köa i två timmar, missade Pete Tongs halva set. Vilket iofs inte var någon större förlust men en legend är en legend är en legend.

 

Balaton Sound vann för “Årets Festival i Mellanstorlek” 2012 läste jag. Kan förstå varför. Och varför dom kanske inte gör det i framtiden, här nedan:

 

Laszlo och G står i taxikön utanför festivalen dag två när någon av dom tycker sig känna igen Jan Blomqvist vars set vi alla älskade:

 

G: Skitbra spelat mannen!

Jan: ...?

G: Du var så jävla grym!

Jan: What?

Laszlo: Jag tror han driver med oss?

G: Näääe, han ser allvarlig ut. Aren´t you from Sweden?

Jan: No man... I´m from Berlin.

 

Ridå. 

 

Killen är alltså från Tyskland trots sitt lätt svenskklingande efternam. Heja alla dom lättlurade. Ich bin ein Berlinaren måste varit sjukt förvånad när han spelade inför massa svenska flaggor. Som att folk skulle vifta med Equadorianska flaggan inför Markoolio.

 

Janne: 

Svenska flaggor? Fan vill dom?

 

Pinsamt deluxe när Nille och Laszlo ville panikfixa en svensk flagga kort inför resan. Nille hade iaf en alibi till varför:

- Jag vill att alla kvinnor ska veta att vi kommer från ett välbärgat land med avslappnad invandringspolitik och och bra sociala förmåner.

 

Laszlo verkade ta på sig all the blame, eller iaf att vi skulle skylla på han i slutändan:

- #swedenrepresent eller hur var det nu igen? Vi får läsa på lite till nästa gång. Folk kan ju få för sig att vi kommit hit för att se Avicii.

 

Vidare berättar Jan för G och Laszlo att han älskade publiken men själva arrangörerna var “sådär”. Han ville inte snacka skit om dom men att dom inte bjöd på mat eller dricka var “tveksamt”. Sen frågade han Laszlo:

- Do you mind if I take a bite out of your kebab? I haven´t eaten for two days.

 

Jag, dagen efter på Facebook till smålänningen Laszlo:

- Ryktas att du försöker hitta ett sätt att fakturera Jan Blomqvist på en halväten kebab - stämmer detta?

 

Laszlo:

- Hahahahaha. Stackarna river av det kanske bästa setet hittills och får inte så mycket som en tallrik överblivna pommes av arrangörerna. I Ungern tar vi hand om våra artister.

 

Obligatoriska skämt drogs dagen efter på Roxy om att Jan Blomqvist skulle dyka upp från ingenstans och armbåga en i tinningen och sno ens tallrik med mat.

 

Tre månader senare gör sig ironin påmind av sin existens. Detta då Laszlos polare Janne på Facebook postar följande: 

 

Wenn jeder auf der Erde ein Viertel seiner Kalorien aus tierischen Produkten bezieht, können 3,2 Milliarden Menschen ernährt werden - also nicht einmal die Hälfte der Weltbevölkerung. Senkt man diese Zahl auf 15 Prozent, können 4,2 Milliarden ernährt werden. Würden alle vegan leben, gäbe es genug Nahrung für zwölf Milliarden Menschen. Man benötigt weniger als 1.400 Liter Wasser pro Tag, um die Nahrung für einen vegan lebenden Menschen zu produzieren, aber mehr als 20.000 Liter - also mehr als das Zwölffache - um die Nahrung für einen Fleischesser herzustellen.

(2013-10-17)

 

vilket på Google Translate-svenska blir:

 

Om alla tillämpar en fjärdedel av sina kalorier från animaliska produkter på jorden, kan 3,2 miljarder människor matas - inte ens hälften av världens befolkning. Minskar denna siffra till 15 procent, 4,2 miljarder är undernärda. Om allt vegan livet, skulle det finnas tillräckligt med mat för tolv miljarder människor. Det tar mindre än 1.400 liter vatten per dag för att producera mat för en vegan människor, men mer än 20.000 liter - mer än tolv gånger - för att producera mat för en kött eater.

 

Så snubben förespråkar veganism? Han verkade inte ha nån problem att käka upp Laszlos kebab när det krisade? 

Jävla gam.

 

 

BIPOLÄR:

Festvalens mest bipolära återkommer vi till. Efter att vi alla landat i Sverige så slänger Laszlo upp följande klipp på Facebook:

 

 

och kommenterar med: 

Seth Troxler öppnar festivalens bästa dj-set med Falling Angel. Här dog jag lite grann

 

Själv kommenterar jag allt med:

Det var så jävla bra att jag gick o la mig efter första låten.

 

För det är så jag rullar. När det har gått såpass långt att jag inte längre kommer ihåg något så har jag en tendens att kicka in autopiloten som tar mig till sängen, som i det här fallet låg en mil bort. Den här videon kommer jag inte ihåg öht. Kvar lämnade jag Nille som efter ett tag frågar Laszlo:

- Ska vi åka hem? 

- Ja, för Seth (Troxler) kan inte mixa. Jävla sopa, svarar Laszlo.

 

En halvtimma går utan att något har hänt.

- Neuu drauu vii! skriker Nille och får som svar:

- Men ge killen en chans?

 

Stackars Nille, det är som att resonera med en kvinna.

 

Fast, Laszlo var inte den som enda som gnällde på artisterna. Under Scuba klagar Nille till Laszlo:

- Samma jääöölaa kick i tveåuu timmaauu!

 

 

BABES:

Efter att ha varit i Ungern året innan så hade jag hunnit hajpa upp grabbarna inför den brutalt höga nivån av brudar som dom skulle utsättas för... Ingen trodde på mig riktigt, inklusive mig själv, men det tog inte lång tid innan man vart bekräftad. 

 

På väg till festivalen så ligger det en skitläcker brud på mage och solar vid poolen när vi flanerar förbi och jag informerar grabbarna då dom verkar skita i det:

- Resans första topless!

- Det är en kille Niko...

- Asså?

Snedträff pga öl till frukost. Det var också resans enda misslyckande.

 

 

Eller varför inte denna?

 

 

Exempel på en häxa från okänd ort. Den här försökte trollbilnda oss genom att locka oss i sin fälla (vilket iofs hade funkat i längden) om det inte hade varit för att vi var förstärkta av Heineken inför kvällen. STARKT av oss, tycker jag! BOYPOWER! Vid ett annat tillfälle försökte jag ta en bild på en snubbe som flexade med en amerikansk flagga. Min timing var off så jag lyckades aldrig, men vad händer istället? En babe fastnar på bild såklart:

 

 

 

HERNAN CATTANEO!

 

 

Börja lyssna från 0:15 för det bygger upp till 0:40 där man hör hur jag och Laszlo har vår första och förhoppningsvis sista orgasm tillsammans.

 

Sen är jag så skitnödig att jag säger till Laszlo:

- Du? Nu MÅSTE jag skita. Häng med mig, du får vakta mina kläder under tiden. 

Min plan var nämligen att klä mig naken i mörkret, kliva ner i den konstgjorda sjön och tvinga ut muränan, inte för att man behövde tvinga eller övertala, den var nästan ute redan. Sen gällde det att krola till land igen, fort som fan. Varför inte en bajamaja? Well, för att dom var överfulla med urin och ens stolthet utan problem skulle doppas in paneuropeisk urinblandning som inte skådats sen Berghain. 

Planen skiter sig (HÖ-HÖ!) för att hela “stranden” är befolkad av ungrare som sitter vid vattnet och tittar rakt ut i mörkret. Måste vara inspirerande. Efter några hundra meter vänder vi tillbaka när trycket lättat och hör när ett par brudar ropar på oss:

- Cattaneo was awesome!

- What? He’s still playing? svarar jag och undrar vilka vi pratar med.

- You tipped us in the taxi cue!

Jaha, det var dom där belgiska brudarna. Bra såg dom ut också.  

 

 

AUDIOFILEN:

Nille, som ståendes vid Terrace i en sjukt snuskig bajamaja inser att det är sjukt bra ljud därinne och står och filmar med sin Androidmobil för att fånga upplevelsen. Dagen efter kommer vi överens om att strunta i att stressa Googles servrar med den videon. 

 

 

RAGGARLASZLO DEL 2:

Jag och Laszlo är på väg till transitbussen från festivalen och kryssar fram bland folk. Helt plötsligt är det en späd liten brud iklädd en sverigetröja som kutar förbi oss. Hon är relativt lätt att hitta då hon i sina armar drar i en sverigeflagga som parkerar sig vid en av alla massor av alla matställen på området. Laszlo sticker efter henne som en äkta rapist och lutar fram mot hennes öra och frågar:

- Kommer du hit ofta ällä? och sticker iväg.

 

Vad svarade hon då? frågar jag han.

Äsch, hon skratta bara, svarar han och fylleslänger med handleden och skrattar.

Mitt tips: Killen kommer aldrig bli av med oskulden.

 

 

EFTER:

När vi ska tillbaka till flygplatsen så föreslår G att vi ska göra Budapest under natten tills vårt flyg ska lyfta tidigt tisdag morgon. Det leder till att vi hamnar på ett kebabhak i stan och sedan på en Hostel där G tillbringat sin tid under tidigare resor. Vi som är äldre, tyckte inte riktigt om stället. Det var nämligen fullt med grisiga och gapiga britter+diverse andra européer... Klotter överallt och anarkistisk stil. Inget passade ihop stilmässigt. Bara en galen blandning av vad hosteln hade fått ihop. Inget vi lockades av, förutom G dårå.  

 

 

PARTY HOSTEL:

När vi lämnar stället så klagar Nille till mig på väg till taxin:

- Det var faaan det snuskigaste stället jag varit på! Tror fan jag har löss nu!

- Ja, jag rullar hellre runt på golvet inne i dark roomsen på Berghain innan jag besöker det där stället igen, svarar jag.

 

Trettiplussare.

 

 

VATTEN PÅ FLYGPLATSEN:

Kan man dricka vattnet ur kran här?

Njaaah, gör inte det om du har lätt för att bli dålig i magen.

 

Happ, då var det uteslutet. Jävla skitvatten. Jävla u-land. Fast iofs, kommer ihåg hur Baba den Sluskige Ungraren berättade för mig att hans ungerska mormor hade förklarat för honom hur polackerna kommer till Ungern och badar i deras vatten. Därmed smutsar dom ner det helt. Förklarar ju varför man ska ha en bepansrad mage. 

 

Enda stället som hade lediga sittplatser på flygplatsen var i Terminal 2 b. Varför? För att folk inte ville sova till det här:

 

 

Någon jävla maskin som hakat upp sig och körde Vivaldi och någon uppmaning dom två timmarna vi häckade där. Det sket dock Nille i som sov som en motherfucker:

 

 

 

 

NAZIS:

Vi står i transferbussen och väntar på att vi ska fraktas till flygplanet. Då berättar jag för Nille och G om hur tyskarna över en natt planerar att förflytta allt från flygplatsen Tegel (i norra Berlin) och Schönefeld (i södra Berlin) till den numera grovt försenade Brandenburg (i västra Berlin). Dagen efter ska allt funka igen precis som dagen innan - fast på den nya flygplatsen. Då ska allt med, alla fordon på flygplatsen, kiosker med inventarier, allt som finns på flygplatserna. Motorvägar kommer spärras av för just det här ändamålet. 

- Ja, tyskarna är kända för sin effektivitet, säger Nille.

- Mmm, det är inte som att dom fraktat stora laster tidigare, slänger G ur sig.

 

 

//ColinZeal

 

 

Det här vill man ju uppleva igen. Tack för en legendarisk resa grabbar! 

 

 

Balaton Sound 2012

I juni 2012 kom jag på att jag aldrig sett den walesiska legendaren Sasha spela. Detta ansåg jag vara en plump i protokollet då jag älskat han sen jag började lyssna på EDM way back in... whenever. Eller, älskat och älskat? Han är den av alla jag gillat som aldrig glidit ifrån mig... Trance som genre gjorde det runt 05-06 när jag upptäckte andra bättre genrer, Moonbootica gjorde det i 2009-11 när dom verkat tappa sin menuscha, detta genom att ha ändrat stil till Crookershållet. Illa!

Sasha däremot, han var med och “grundade” scenen i Manchester med rave och E och allt som hörde till i slutet på 80-talet och han har hela tiden höjt nivån sen dess. Han blev vald till årets DJ två i sträck i slutet på 90-talet och ja, han förtjänade titeln. År 2011 och 2012 var han en i top 10 av alla som tjänat mest i sin bransch. År 2013 släppte han mästerverket Involv3r (Bästa låten) som snabbt blev en av dom mest sålda skivorna på iTunes. Man kan väl dra slutsatsen att han är rätt stor. Under hela den här perioden har jag aldrig tyckt att han dippat i varken form eller smak. Vi har helt enkelt utvecklats åt samma håll. Allt från att jag upptäckte och älskade hans låtar från slutet på 90-talet (Sasha - Belfunk t ex) och fram tillls 2012 när jag väl insåg att det var dags att göra något åt saken.

 

Dvs, att spräcka mödomshinnan, i örat. Extrablodigt tack!

 

Så, jag spanade in hans speldatum sommaren 2012 och allt var i USA eller på Ibiza. Förutom ett datum, i Ungern. Well fuck, so i´m going there - Done deal.

 

Väl i Budapest köpte jag en biljett på tågstationen. Hon i kassan säger någonting ohörbart.

- Excuse me? Frågar jag varav hon upprepar det oförståerliga.

 

Happ? Jag ger upp direkt, tackar för mig, och tar biljetten, tittar på den och noterar att det står “Siofók” tillsammans med dagens och morgondagens datum.



Rätt ort. Det är dit jag ska.

 

Bra.

 

Typ?

 

Går ut från byggnaden mot dom parkerade tågen och vänder mig om. Ser en tavla med massa orter som verkar domineras av bokstäverna S, Z, E, C, H, G, N, Y etc.

 

Inget av dom hjälper mig... Hittar inte heller Zamardi (platsen för festivalen där Sasha spelar) eller Eger och det betyder att alla mina fyra kända ungerska orter har använts. Går en runda och letar efter någon slags karta men nä, finns inget sådant. Verkar inte som att ungrarna behöver något dylikt.

 

Noterar en detalj och messar Baba den Sluskige Ungraren:

Ungerska brudar,

antingen är dom skitheta

eller skitfeta.

 

Baba:

Så är det ;) Notera att

snygga brudar där har

tjocka killar ;)

 

Hajar inte vad han antydde där men whatever, jag fattade fortfarande inte hur jag skulle ta mig till Siofók så jag la min energi på att lösa det problemet istället.

 

Tittar upp mot avgående-tåg-tavlan igen och letar efter min stad än en gång. Siofók, lika hemlig som Area 51, fortsätter gömma sig. Försöker koppla tavlan med orden på min biljett en längre tid men till slut ger jag upp. Ser en skithet brud stå ensam läsandes en analog PDF-fil. En sån där gjort av processad träd. Så jag närmar mig henne automagiskt och frågar henne ifall hon pratar engelska. Det gör hon! Detta då hon jobbat i Spanien i ett par år? ...what?

Never question a womans logic.

 

- Hur tar jag mig till Siofók?

Hon sliter till sig min biljett och tittar upp mot tavlan.

- Yes, you have to change the train at She-fhe-vhe-velen-fev.

- ...excuse me?

- She-fhe-vhe-velen-fev.

- Mmmm... again?

- She-fhe-vhe-velen-fev.

 

Jag kan engelska såpass bra att ifall jag hör ett engelskt ord som jag aldrig hört talas om, så kan jag förmodligen stava till ordet. Ungerska? Inte så bra. Jag kan absolut inga språkregler öht och att mitt modersmål, finska, ska härstamma från samma språkträd hjälper nada.

 

- Come again?

- She-fhe-vhe-velen-fev.

 

Nä, liksom ingen idé. Jag vill inte verka mer dum så hon pekar på vilket tåg jag skulle på och informerade mig om att jag skulle kliva av efter 40, 50 eller ca 60 minuter på ett ställe som funkade som en stor ankytningsort i tågsystemet.

- But as a new traveler, there are no maps of the system... How are you supposed to know which train to take?

- Oh, you just know! svarar hon och skrattar lättsamt.

 

Men jah-haaa?!? Så jag sätter mig i första klass då jag betalade mina extra 20kr som det kostade att uppgradera dit från första klass. Den skitheta bruden, hon satt på samma tåg, men i andra klass då hon inte hade råd att flanera runt som rika jag.

 

En månad senare frågar jag Baba den Sluskige Ungraren om stället och han såg ut att vara frågande. Visade upp en bild över tågnätet och då svarar han:

- Jahaaaa! She-fhe-vhe-velen-fev!

 

?!??!

 

Bredvid mig sätter sig en lång slank brunbränd snubbe. Han har en urtvättad rosa pikéträja på sig med matchande urtvättade rosa skjorts. Detta i kombo med bruna sandaler.

 


Jääävligt snyggt hörredu? Tåget åker iväg mot sitt mål och allt går som på räls (hö-hö!) fram tills konduktören kommer fram till mig. Jag drar ur ena hörsnäckan och räcker fram min biljett. Han tittar på den och säger något till mig på sitt språk.

- I´m supposed to change the train somewhere?

- Yes, byter han till engelska, at She-fhe-vhe-velen-fev.

- Mmm, excuse me?

- She-fhe-vhe-velen-fev.

Jag höjer på ögonbrynen lite frågandes och snubben i rosa bredvid mig tar över:

- It´s ok, I´ll tell him where to jump off, och viftar bort konduktören.

Åh min riddare i rosa!

 

Han försäkrar mig att han ska slänga av mig på rätt tågstation och jag slappnar av till slut. Superschysst! Tittar ut ur fönstret och noterar den halvfattiga landsbygden i Ungern vifta förbi mig i ca 5 minuter och vänder mig inåt mot min riddare igen:

 


Men maddafakka! Snubben har fucking somnat? WTF?!?

 

Tåget stannar vid en station. Folk kliver av och på. Sen åker den vidare för att stanna mitt i skogen a la Statens Järnvägar. Sen åker den vidare och stannar till vid nästa station. För att sen stanna mitt i skogen igen i flera minuter. Wtf? Min räkning! tänker jag och undrar om hur jag ska kunna haffa rätt station att byta tåg på?!

 


Jag menar, titta på skylten! Umlautsoverload! 

Till slut når jag en station där perrongen är överfull med folk. Vi snackar överdrivet mycket mer folk på perrongen än på dom tidigare stationerna och med den skitheta brudens ord i bakhuvudet, “knytstation”, så tänker jag att det här måste vara rätt ställe. Riddaren i Rosa sover fortfarande så jag drar upp min ryggsäck lite försiktigt för att inte väcka honom. Lyfter på ena foten likt en ninja och slänger den över Mr Pinks fötter för att slippa väcka honom. Trots omtanken vaknar han till med ett ryck och tittar ut genom fönstret, tar en sekund på sig och konstaterar:

- Yes, here.

 

WELL, FUCK YOU! I KNOW!

 

Bitch!

 

Andra etappen av tågresan får jag stå i “hallen” då hela tåget är ÖVERFULL med festivalbesökare. Varje gång någon ombord blir pissnödig så påminns jag av att jag står för nära toaletten då den fräna pisslukten väller över mig bara någon öppnar eller stänger dörren till toan. Framför mig står en snubbe som är fysiskt felkalibrerade i huvudet. Ena örat ser ut att vika sig åt helt fel håll och andra ögat verkar sikta åt helt fel håll. Oklart ifall detta förbättrade eller förvärrade min situation. Vid ett tillfälle slås toadörren upp inför oss alla med en stackare därinne bajsandes och epic awkwardsness infinner sig. Till slut lyckas jag fula mig in i kupén och slippa stå vid toaletten. Tåget höll samma klass som dom tågen som jag åkte med till Hallsberg över helgen för att hälsa på pappa. 1980. Fullständigt vidrig behandling av en i-landsperson som köpt en förstaklassbiljett.

För 20kr extra.

 

Skitsamma, jag tappade hakan när vi kom in till Balatonsjön. Balaton är en gigantisk konstgjord sjö som omgärdas av massor med grönska och hotellanläggningar. Solen höll på gick ner bakom sjön och det enda jag tänkte på då var det jag ska tuta i mina systerbarn i närmsta framtiden:
- Ni vet, när solen går mer bakom sjön så blir vattnet så varmt så det börjar koka.

- Wooooooow, inbillar jag mig att ungarna kommer säga - bara jag hinner slänga ur mig det vid rätt tillfälle innan dom blir för gamla. Allt detta medans syrran blänger på mig.
Iaf, solnedgången var nog det vackraste jag sett sen jag någonstans ovanför Kina såg solen färglägga molnen på väg till Hong Kong ett år tidigare. Detta nollställde också allt jag tvingats uppleva under tågresan med pöbeln. Hey, all is good. Jag stod och gapade åt vyn tills vi sladdade in i Siofók.

 

Vid hotellet ser jag en massa flyers som höjer sina lokala klubbar till skyarna.

 

 

Flört.hu huh? tänker jag och tar med mig en bunt upp till rummet.

 

Mycket senare på kvällen spanar jag in den av flyersen som var mest intressant och ser en snygg brud efter annan och går in på klubbens hemsida. Visar sig att den ligger blott 200-300 meter ifrån hotellet så jag bestämmer mig för att offra kvällen till det istället för festivalen Heineken Balaton Sound.

 



Visade sig att det bara var runt 30-40 pers inne i klubben. Trots 3-4 våningar (minnet spökar sig lite vid det här laget) antydde den att den svalde mycket mer. På våning två ser jag en hel vägg med rörliga bilder på följande:

 



Sjukt politiskt inkorrekt. Men vafan, man tar seden dit man kommer tänkte jag (nog?) och fortsatte inåt. Senare in på natten, sms:ar jag min gode än Tedeschi som likt mig, är ett stort fan av öststatsbrudar:

 

Barbröstade snygga

ungerskor som dansar

inför 10-tals människor

på flört.hu... SEXY!

 

Dagen efter vaknar jag 15:46 och läser meddelandet ovan och messar fortsättningen:

 

Förlåt för det där messet

inatt. Oklart ifall jag var

ironisk eller inte.

 

Sen drar jag in till centrala Siofók och äter kött på Roxy. På väg tillbaka stannar jag till vid en taxichaffis för att fråga vad en resa till Zamardi, en mil bort, kostar:

- 7000, svarar han med ett straight face.

- Ok, thank you.

Skojare.

 

Messar Baba, den sluskige Ungraren:

7000 forint för 10km i

taxi, rimligt?

 

Baba:

Jag betalar ca 30000 för

160km. Så lite blåst har

du blivit ;)

 

Kommer ihåg när jag klev ut från Arlanda efter att jag flygit hem från Bangkok. I Bangkok hade man njutit av svala taxiresor för snuskigt billig peng. Dyraste resan jag åkte låg på 80kr, efter att vi dubblat (!!!) priset för att snubben skulle köra oss till andra sidan stan. Resan tog närmare en timma. På Arlanda skriker chaffisarna efter en för att dom ska få köra en till Sthlm för 700kr på 20 minuter.

 

Whores - Fucking, ALDRIG!

 

Sen var det dags att dra till själva festivalen. Balaton Sound 2012. Trots artister som bl a Armin van Buuren, Calvin Harris, Carl Cox, David Guetta, Dubfire, De La Soul (!!!), Gareth Emery, Guy Gerber, Knife Party, Maceo Plex, Martin Solveig, MiniCoolBoyz, Nicky Romero, Sander van Doorn, Steve Angello, Sven Väth, Tale of Us, Tensnake, Sasha, Paul Kalkbrenner och Avicii så räknas det här som en festival av mellanstorlek, men den drar till sig extremt mycket folk. Och vad gjorde man för att slippa bli lurad av taxi? Man trängde sig in på ett tåg som var überfull... Hade inte förvånat mig ett dugg om den bara nitat och dragit åt andra hållet mot Auschwitz istället.

 

 

Men nu fortsatte den åt rätt håll och tillslut var man framme. Det var hejdlöst mycket folk på plats och alla verkade gå åt samma håll, mot festivalen. Det här var en festival som tog 70000 året innan och det här året ska det ha tagit 105 000. Det förklarar varför mitt festivalband hänvisar till någon festival från 2010 istället för Heineken Balaton Sound 2012. Festivalbanden hade helt enkelt tagit slut.

 

 

Gary Neville, före detta legendarisk högerback i Manchester United, skrev i en tidningskolumn om hur han blivit upplärd av den betydligt yngre Cristiano Ronaldo under ett träningspass i Manchester United. Gary tyckte inte Ronaldo tog i utan slappnade av i slutet på övningarna och poängterade detta till den yngre. Svaret han då fick var:

- Vattnar man en blomma för mycket så dör den.

 

Gary den äldre funderade på detta. Till slut gick det upp för honom att den yngre kände till sin kropp till minsta pricka. Han tar i tills han vet att den fått tillräckligt. Detta i kombination med att han sover och äter på fasta tider (nätter och eftermiddagar) tyder på att han har total kontroll. Det, och talang, är det som gjort Cristiano Ronaldo till världens bästa fotbollsspelare.

 

Där är jag och Ronaldo lika.

 

Tillåt mig förklara. Sasha skulle spela 03:00 på Balaton Sound. Jag vet att jag börjar få minnesluckor om jag druckit i 9-10 timmar. Så, börjar jag dricka 18:00 så kan det vara så att jag inte kommer ihåg att jag sett Sasha (precis som på KRYSSNING X), själva anledningen till att jag ÄR i landet. Så det vill man ju inte förstöra.

 

Så, den teorin och potentiella kunskapen ignoreras helt och åker ut ur fönstret när första ölen slinker ner vid 18:00 på Roxy.  Jaja, inget som hindrade mig från att dricka mer bira - which I did. Hittade till Caribous spelning också:

 

 

där en britt som känner igen mina blå-svarta ränder på min tröja, tar ett jättekliv åt sidan för att se vad det står för namn på min rygg. Det står:

 

SCHOLES

22

 

och han ger mig ett respektabelt nick. Spelar ingen roll om det är Xavi, Zinedine Zidane, ett fotbollsfan eller vemsomhelst, alla hyllar Paul Scholes. The Ginger Prince, alt The Ginger Ninja kan träffa vad som helst med en spark på bollen. Det är en av Scholes största färdigheter. Mest känt var när han prickade in Cristiano Ronaldos huvud och gav tummen upp till portugisen efter det.

 

Från 80 meter bort.

 

Killen gör inget väsen av sig efter matcherna till skillnad mot mig som letade mig tilll Jack Daniel´s baren som installerats bredvid OTP

Bank Stage. Där står jag och britterna och pratar fotboll och dricker whiskeycola. Vi hånar Liverpoolsnubben i sällskapet, skrattar åt Harry Redknapp och hyllar Sir Alex. Vidare försöker jag förklara för denna ungerska

 

 

vilka Eric Prydz och Sasha är. Dagens ungdom.

 

Vid tretiden är det hög tid för Sasha. Och det stycket blir kort då jag inte kommer ihåg ett skvatt av spelningen. Eller, en sak kommer jag ihåg. Jag kommer ihåg hur jag försökte förklara vem Mats Rits var för en Ajax-supporter. Han hade aldrig hört talas om talangen och jag fick försöka förklara att han spelar som central mittfältare i AJAX U18-lag och räknas som en lika stor talang som Christian Eriksen. Man kanske ska skaffa andra hobbies?

Som tur var så filmade jag också så jag vet att jag var där. Sasha spelade årets låt på tillställningen:

 

 

Dagen efter vaknar jag upp. Brölar för mig själv i sängen och vrider på kroppen för att inte åka på liggsår. Till slut har jag samlat ihop tillräckligt med krafter för att släpa min döda kropp fram till minikylen och öppna den för att dricka lite vatten. Eller ah, lite? Jag svepte skiten som en motherfucker. Sen var det tillbaka till sängen igen. This is what it´s like to be "parkerad" när man är 36... Och värre blir det. När hjärnan äntligen drog igång lite sakta så tänkte jag att spana in det som fanns på minneskortet i kameran. Och ja! Ännu mer som man absolut INTE kommer ihåg:

 

  

 


Va? Vem?

:-(

 

Messar Baba:

Kommer du ihåg när jag

garvade åt en taxichaffis

som ville ha 7000 för en

resa på 10km?

Imorse betalade jag

tydligen 13000.

 

Baba:

Hahaha, skämtar du?

Det är fan 400 spänn.

 

Jag:

Sverigetaxa

 

Baba:

Du är ju så tät så det spelar

ingen roll för din del

 
Senare får jag mess från Baba:

Hur mycket har du bränt 
på resan?

ColinZeal:
Ingen aning.

Baba:
Bra där! :D

ColinZeal:
Varför vill man veta
något sånt?!?!?

Baba:
Hög status på att bränna 
mycket pengar. Ännu 
högre när man inte vet. ;)

Jävla jugge.


Baba:
Nu till den viktiga
frågan.......vad kostade
en bärs på festivalen? ;)

Det är ju trots allt snubben som under 11 dagar i Eger (Ungern) två år innan drack 110 bira, dom flesta 50cl - och därmed gick upp ca 6-7kg. Så, att han ställer frågan är ju befogad.
 
ColinZeal:
480ft eller 600ft i flaska.
Helt ok!

Baba:
Kanon

Ungern:
1) Biran är snuskigt billig 
2) Maten otroligt god 
3) Taxichaffisarna lever på att lura en 24/7 
4) Vädret är suveränt förutom när det åskar och/eller regnar, snett uppåt i vissa fall 
5) Festivaler där akterna är SEPULTURA, MACHINE HEAD, KREATOR, TESTAMENT och... Nick Warren och Chicane - Ungefär så långt ifrån varandra på det musikaliska spektrat som möjligt...  SAMMA festival, really?
6) Man kommer inte ihåg nån av brudarna... 

THANKS OBAMA!

 

 

//ColinZeal

 

 

PS Festivalens bästa?

 

 

Den totala entusiasmen från publiken när dom känner igen element ur låten.

2013 blir det av igen, fast med ett skönt sällskap (no whores)


MB B&W Cruise 2010 - Kukar!

Land.
SnyggMagnus sitter på passagerarsätet i sin särrings bil när han ser mig kliva ut ur trapphuset i min Star Wars-tröja med Han-Solo på. Prinsessan Leia sitter snett framför (H)(h)an och sticker handen innanför Han-Solos dragkedja.
Texten under bilden är:
HAND-JOB.
Jag närmar mig bilen och SnyggMagnus öppnar käften:
SnyggMagnus:
Hand-Job.
ColinZeal:
"Yes!" säger jag och kliver in i bilen.
Så, om vi nu bara backar bandet lite och tänker igenom det som hände här? Då kan man komma fram till slutsatsen att allt det här lär ha låtit jävligt fel för en utomstående. Eller omoralisk. Kanske t o m lite kriminellt också när man tänker lite till? Men ska man tänka så, så blir ju livet rätt tråkigt om man ska vara helt ärlig.
Anonymt vittne:
"Ja alltså, det kommer ut en kille från bostadsbyggnaden. Utanför står en bil parkerad och på passagerarsätet sitter torsken och flinar till flörtigt och frågar:
"Hand job? varav den manliga eskorten direkt svarar Yes och kliver in i bilen. Dom diskuterade liksom inte ens priset. Dom har definitivt gjort det här tidigare."
Yeah som sagt, jääääävligt fel.
"Så fulla son ni blev igår får inte ni bli ikväll, det var inget roligt." är det första jag hör Gunde säga när jag vaknar dag två. Hon säger detta till SnyggMagnus. Han har precis vaknat upp efter första natten på Monday Bar Black & White Cruise i början på juni 2010. Jag ligger med huvudet mot kudden och gör mitt bästa i att försöka somna om. SnyggMagnus noterar en dammsugare gå igång i korridoren utanför, flyger upp ur sängen och öppnar hyttdörren.
"Could you please vacuum in here?" frågar han städerskan. Hon tittar in i hytten och kommenterar det hon ser med:
"Oh. My. God."
Det är chips precis överallt på golvet. Eller, Chipssmulor.
Gunde förklarar vidare: "Niko tog en chipspåse och vände den upp och ner över Magnus huvud."
Varför då?
SnyggEric förklarar för mig senare med sin släpiga värmländska:
”…och just då e de änn vakt som gåå föbe och se´ nää du göö´de. Då kliive han in och sterrar på dä. Dåå klive´ jag in och redda´re skaru veetta!” säger han och hytter menande med fingret och fortsätter: ”Ja sejje te han, Jevvla beffe duu vaa´ då?!? Vad taa du i benkpress?”
Vakten ändrar fokus och glömmer bort FyllecellsColinZeal och kliver ut i korridoren för att prata muskler med SnyggEric.
Räddad.
Hur kunde det gått såhär snett? Jag lyfter ansiktet från kudden och tittar frågande på min medkumpan och möts av en lika frågande blick.
"Du Niko, jag tror vi glömde käka middag igår." tror SnyggMagnus.
"Hm, så vi käkade bara lunch och sen drack vi konstant? Extremt orutinerat."
Han är 35 år medans jag är blotta 34. Tycker han som den äldre av oss två skulle ha tagit lite mer ansvar över situationen. Har liksom inte ens bett om ursäkt ännu. Oerhört moget beteende. Det är ju knappast såhär en 35-åring ska bete sig va? Anyways. Jag kommer nog över det här goda vänner som vi är.
Jag har via den hårda vägen lärt mig att min limit på dricka utan matintag ligger på ca 10 timmar - Sen börjar jag spåra. Den här gången käkade vi lunch och tog första ölen vid 12:00. Båten åkte vid 17:00 och det sista jag kommer ihåg var typ 21-22. Tio timmar… ...isch
"Niko? Vi drar å köllar va grabbarna gö'… Upp mä' dä'!" hör jag en uppmaning.
Hans värmländska dialekt kommer märkligt nog fram när han ska/har umgåtts med likasinnade från västra Örebro län. Dessa i fråga var SnyggEric, PetterNiklas, B och Rådbjer.
Han introducerar mig lite snabbt till dom två nya i gänget:
"B är bara... Du kommer se. Han är lite udda. Superskön. PetterNiklas är en sån som... alla brudar faller för. Ingen kan säga nej."
Det där är SnyggMagnus lätt homofobiska sätt att säga: "snygg och charmig".
Hockeylirare. Säger då bara det. Relax. Man är ju inte bög förrän man kommit åt en annan mans rot. Dvs, man SKA FÅ säga att någon är snygg utan att ens sexuella läggning fastställs och hånas öppet.
Jag reser mig från sängens sköna värme och känner att det bränner till på vänster armbåge. Vid närmare inspektion ser jag en brännskada och på runkmuskeln, ett stort blåmärke.
"Vafan?"
"Har du sett ditt fejs? Du har ett märke där."
Snett under högerögat på kindbenet har jag en till brännskada som svider till när jag gör en min. Det fanns fler blåmärken men det är inte intressant. Verkar ha haft en spännande natt.
Men jag var inte den enda som spårade den natten.
Två dagar efter kryssningen var det någon på Facebook som efterfrågade en viss bruds namn då hon tydligen snott någons skor. Det visade sig vara samma brud som dök upp i vår hytt första natten. Där satt vi, X antal stora snygga män i vår hytt med en blondin som vi alla upplevde som extremt jobbig. Det vart många awkward blickar mellan oss karlar som om vi alla uppmanade varandra att göra något åt situationen. Jag menar, man vågar ju knappt ta i/på en brud idag. Om man inte ska ha sex med henne då. Då får man ju hoppas att man gör så bra ifrån sig så hon i värsta fall ändrar uppfattning om en. Så vi blev tvungna att ta in en vakt som bara råkade gå utanför hytten för att bli av med "silvertutten". Det öknamnet skulle hon ha efter kryssen.
Bland annat.
Vakten gör sitt jobb och kommer in till oss efter det, stänger dörren efter sig och frågar vem som är ansvarig för hytten. En nervös tystnad infinner sig när vi varken vet vad den ansvarige heter eller vad bruden sagt till vakten.
"Ja, det är jag," svarar jag efter en tids tystnad.
"Såhär va," säger han och drar upp helhanden mot mig, "-vi kan ta ut henne men inte mer. Kommer hon in igen så lägg handen på ryggen och för ut henne bara."
Dagen efter fortsatte hon spåra och bara vara... För mycket. I efterlysningstråden på Facebook fälldes följande kommentarer:
Julle:
fröken inte nyktrast på båten :P
Lina:
Varför snor man skor?
Emil:
jag lovar att ställa den frågan om jag får tag på den
här sköna damen! Kan återkomma med ett svar :)
Aleksander:
varför knäar man mig i skrevet när jag inte ens
tittat/pratat/närmat mig henne?
Sanna:
Fröken Vidrig
Christopher:
Fröken Jag-får-hjälp-av-tre-vakter-för-att-klara-av-
att-gå-av-båten
Aleksander:
really?
Christopher:
yes, hon bodde 4 hytter från min. Fick hjälp att ta
sig ner ur sängen av vakterna. Sen ville hon inte gå
av båten tydligen :)
Julle:
och däckar på sundeck kl 14
Camilla:
Den tjejen ja. Hon flashade tuttarna på sundeck
o gjorde så jag o stackars jesper blev blinda. Brrrr...
Lina:
Haha, det låter som en mycket intressant människa!
Tina:
Haha vettig människa. Hon kunde knappt stå när jag
såg henne. Undra om hon ens kommer ihåg att hon
var där.
Johan:
Silvertoppen kallade vi henne efter att hon flashat på
soldäck och försökte kommunicera med skumma läten,
men vet ej vem det är tyvärr (eller är jag glad för)
Sarah:
läskig brud indeed
Tina:
alla har sett henne med ingen vet vem hon är. haha
Johan:
WTF.... Det var hon som jag hittade gråtandes i våran
hytt.. Vet inte varför men hon skrämde fan skiten ur
mig alltså, hon ser ju helt psycho ut ju..!
Ylva:
Hon verkar ha haft en intressant kryssning med andra ord
Therese:
Herre Gud! Hon bet ju Freddo så han blödde sen erbjöd
hon sig slicka upp det! Aldrig träffat en så packad
människa på båten någonsin som hon var! :0
Emil:
Haha, vettefan om jag vill ha tillbaka skorna efter att
ha läst era kommentarer :)
Håkan:
Haha, hon var in i vår hytt. Hon försökte prata med mig
och verkade lite argsin, men jag förstod inte ett ord av
vad hon sa :D
Efter ett tag dök hennes namn upp. Öppen profil på Facebook och vips in på den. Där står det på hennes bio:
”Blond och blåögd men inte blåst haha :)”
Och hennes favoritcitat?
”Capre Diem” (sic; hennes stavning)
Vill såklart inte outa namnet men jag kan gå så långt att jag tipsar Örnsköldsviksborna (Örnsköldsviksborna, HINT HINT) att låsa om efter sig, ORDENTLIGT.
Dag två när båten står i hamn i Riga så känner sig landets mäktigaste man, El Presidente, att dunket från Sundeck stör hans tillvaro i sin sommarresidens. Då lyfter han på luren och ringer Tallink-Silja och ber dom dra ner på ljudvolymen. DJn blir rätt paff när arrangören viskar i hans öra att självaste Presidenten vill att han drar ner på ljudet. En man som vet vilka befogenheter han har, presidenten då då.
En stund innan har jag, SnyggMagnus och B (på bilden ovan) lämnat båten och ska dra in till gamla stan för att äta gott. Vid första övergångsstället står vi alla från båten och väntar på grön gubbe när jag förklarar något Nobelprismässigt för SnyggMagnus. Dom längst fram börjar gå över vägen och vi alla andra följer efter utan att tänka till. Det blir rätt stressigt då vi märker att bilar är på väg mot oss och jag fattar inte varför dom åker mot rött. Tittar upp och ser att det är röd gubbe för oss, och ropar ut:
”VEM FAN VAR DET SOM BÖRJADE GÅ?!?!”
Längst fram går ett par där killen vänder sig mot oss och ger tummen upp. Detta buar många åt men allt slutar med att vi skrattar och skriker ”VEM FAN VAR DET SOM BÖRJADE GÅ?" randomly resten av visiten i land.
Väl på matstället sitter vi och väntar på maten när en kvinna stöter till en av våra stolar och säger:
"Excuse me!" vartill jag svarar:
"Nnnnnnnnno!"
Hjärtligt skratt följer och SnyggMagnus kliver in i handlingarna med gott självförtroende:
"Ni är också svenskar va?" frågar han och nickar tillbaka med huvudet som hon totalt ignorerar och fortsätter gå bortåt. För hon förstår inte. Ett endaste ord. För hon är lett.
"Bra Magnus! Kan inte du bara vara tyst?"
Hela frukosten avslutades med följande:
Lettland har så grava problem med ekonomin att t o m skattkistorna innehåller räkningar.
(Biran bakom kistan är tillhör B)
Efter att ha käkat klart går vi tillbaka till båten och efter en pitstop i vår hytt, rakt in i värmlänningarnas hytt. Det första jag ser är B i ett hörn som skakar flinandes på huvudet. Rådbjer pekar på PetterNiklas som ligger toknäck på sitt täcke och kommenderar:
"KLÄ PÅ DIG!"
SnyggEric sitter och vrider sig av skratt för att sen visa upp överslafen:
Hm?
"Ni två kutade ut i korridoren och bråkade."
"Va? ...har vi en beef?" frågar jag PetterNiklas.
"Nä jag har ingen aning?" svarar han tillbaka.
"Bra-" säger jag och lägger handen på hans axel.
"-Apapapa!" säger han och ryggar undan. Sen drar han undan sin tröja från halsen och blottat sitt nyckelben med en jättebula på.
"Var det där jag?" frågar jag försiktigt.
"Vet inte."
Jag tittar på B och säger till dom andra:
"Ok, jag tycker han från Dharma Initiative är lite läskig."
Han verkade bara iaktta allt som hände på kryssningen.
När båten glider in i den svenska skärgården i ett fantastiskt symfoni av solsken och blå himmel står jag på däck med dom andra. Stunden innan bilden ovan ligger PetterNiklas på däck och samtalar med en het brud som svarar på hans raggningreplik med:
"Men du är ju bög!" till vilket vi andra skrattar och applåderar åt.
Buuuuurn.
Detta var alltså killen som fick alla brudar enligt SnyggMagnus. Sen spårar PetterNiklas ordentligt. Ordentligt påhejad av mig visserligen men ändå:
Dharma övervakar allt.
En reflektion, jag och SnyggMagnus har varit på 14-16 MB-kryssningar tidigare men det är bara två gånger som vi fått se kuk. Inte för att det skulle vara något slags slutmål/achievement/trophy  men ändå. Först året innan med islänningen som dök upp i vår hytt och ville förföra SnyggMagnus i första hand genom att visa sin björkkuk, och sen oss andra i andra hand. Och nu det här?
My GOD! Do I have to put this in the report to Dharma Initiative? Jesus fucking H Christ! It´s Berghain all over again... I cant take more cockage! När jag tänker efter, den gemensamma nämnaren här är ju värmlänningarna SnyggEric och Rådbjer...
Go figure that out?
I´m out!
//ColinZeal
Land.
SnyggMagnus sitter på passagerarsätet i sin särrings bil när han ser mig kliva ut ur trapphuset i min Star Wars-tröja med Han-Solo på. Prinsessan Leia sitter snett framför (H)(h)an och sticker handen innanför Han-Solos dragkedja.
Texten under bilden lyder:
HAND-JOB.

Jag närmar mig bilen och SnyggMagnus öppnar käften:

SnyggMagnus:
Hand-Job.

ColinZeal:
"Yes!" säger jag och kliver in i bilen.
Så, om vi nu bara backar bandet lite och tänker igenom det som hände här? Då kan man komma fram till slutsatsen att allt det här lär ha låtit jävligt fel för en utomstående. Eller omoralisk. Kanske t o m lite kriminellt också när man tänker lite till? Men ska man tänka så, så blir ju livet rätt tråkigt om man ska vara helt ärlig.

Anonymt vittne:
"Ja alltså, det kommer ut en kille från bostadsbyggnaden. Utanför står en bil parkerad och på passagerarsätet sitter torsken och flinar till flörtigt och frågar:
"Hand job? varav den manliga eskorten direkt svarar Yes och kliver in i bilen. Dom diskuterade liksom inte ens priset. Dom har definitivt gjort det här tidigare."

Yeah som sagt, jääääävligt fel.

"Så fulla son ni blev igår får inte ni bli ikväll, det var inget roligt." är det första jag hör Gunde säga när jag vaknar dag två. Hon säger detta till SnyggMagnus. Han har precis vaknat upp efter första natten på Monday Bar Black & White Cruise i början på juni 2010. Jag ligger med huvudet mot kudden och gör mitt bästa i att försöka somna om. SnyggMagnus noterar en dammsugare gå igång i korridoren utanför, flyger upp ur sängen och öppnar hyttdörren.
"Could you please vacuum in here?" frågar han städerskan. Hon tittar in i hytten och kommenterar det hon ser med:
"Oh. My. God."
Det är chips precis överallt på golvet. Eller, Chipssmulor.
Gunde förklarar vidare: "Niko tog en chipspåse och vände den upp och ner över Magnus huvud."

Varför då?

SnyggEric förklarar för mig senare med sin släpiga värmländska:
”…och just då e de änn vakt som gåå föbe och se´ nää du göö´de. Då kliive han in och sterrar på dä. Dåå klive´ jag in och redda´re skaru veetta!” säger han och hytter menande med fingret och fortsätter: ”Ja sejje te han, Jevvla beffe duu vaa´ då?!? Vad taa du i benkpress?”
Vakten ändrar fokus och glömmer bort FyllecellsColinZeal och kliver ut i korridoren för att prata muskler med SnyggEric.

Räddad.

Hur kunde det gått såhär snett? Jag lyfter ansiktet från kudden och tittar frågande på min medkumpan och möts av en lika frågande blick.
"Du Niko, jag tror vi glömde käka middag igår." tror SnyggMagnus.
"Hm, så vi käkade bara lunch och sen drack vi konstant? Extremt orutinerat."
Han är 35 år medans jag är blotta 34. Tycker han som den äldre av oss två skulle ha tagit lite mer ansvar över situationen. Har liksom inte ens bett om ursäkt ännu. Oerhört moget beteende. Det är ju knappast såhär en 35-åring ska bete sig va? Anyways. Jag kommer nog över det här goda vänner som vi är.

Jag har via den hårda vägen lärt mig att min limit på dricka utan matintag ligger på ca 10 timmar - Sen börjar jag spåra. Den här gången käkade vi lunch och tog första ölen vid 12:00. Båten åkte vid 17:00 och det sista jag kommer ihåg var typ 21-22. Tio timmar… ...isch

"Niko? Vi drar å köllar va grabbarna gö'… Upp mä' dä'!" hör jag en uppmaning.
Hans värmländska dialekt kommer märkligt nog fram när han ska/har umgåtts med likasinnade från västra Örebro län. Dessa i fråga var SnyggEric, PetterNiklas, B och Rådbjer.
Han introducerar mig lite snabbt till dom två nya i gänget:
"B är bara... Du kommer se. Han är lite udda. Superskön. PetterNiklas är en sån som... alla brudar faller för. Ingen kan säga nej."
Det där är SnyggMagnus lätt homofobiska sätt att säga: "snygg och charmig".
Hockeylirare. Säger då bara det. Relax. Man är ju inte bög förrän man kommit åt en annan mans rot. Dvs, man SKA FÅ säga att någon är snygg utan att ens sexuella läggning fastställs och hånas öppet.

Jag reser mig från sängens sköna värme och känner att det bränner till på vänster armbåge. Vid närmare inspektion ser jag en brännskada och på runkmuskeln, ett stort blåmärke.
"Vafan?"
"Har du sett ditt fejs? Du har ett märke där."
Snett under högerögat på kindbenet har jag en till brännskada som svider till när jag gör en min. Det fanns fler blåmärken men det är inte intressant. Verkar ha haft en spännande natt.

Men jag var inte den enda som spårade den natten.

Två dagar efter kryssningen var det någon på Facebook som efterfrågade en viss bruds namn då hon tydligen snott någons skor. Det visade sig vara samma brud som dök upp i vår hytt första natten. Där satt vi, X antal stora snygga män i vår hytt med en blondin som vi alla upplevde som extremt jobbig. Det vart många awkward blickar mellan oss karlar som om vi alla uppmanade varandra att göra något åt situationen. Jag menar, man vågar ju knappt ta i/på en brud idag. Om man inte ska ha sex med henne då. Då får man ju hoppas att man gör så bra ifrån sig så hon i värsta fall ändrar uppfattning om en. Så vi blev tvungna att ta in en vakt som bara råkade gå utanför hytten för att bli av med "silvertutten". Det öknamnet skulle hon ha efter kryssen.
Bland annat.

Vakten gör sitt jobb och kommer in till oss efter det, stänger dörren efter sig och frågar vem som är ansvarig för hytten. En nervös tystnad infinner sig när vi varken vet vad den ansvarige heter eller vad bruden sagt till vakten.
"Ja, det är jag," svarar jag efter en tids tystnad.
"Såhär va," säger han och drar upp helhanden mot mig, "-vi kan ta ut henne men inte mer. Kommer hon in igen så lägg handen på ryggen och för ut henne bara."

Dagen efter fortsatte hon spåra och bara vara... För mycket. I efterlysningstråden på Facebook fälldes följande kommentarer:

Julle:
fröken inte nyktrast på båten :P

Lina:
Varför snor man skor?

Emil:
jag lovar att ställa den frågan om jag får tag på den
här sköna damen! Kan återkomma med ett svar :)

Aleksander:
varför knäar man mig i skrevet när jag inte ens
tittat/pratat/närmat mig henne?

Sanna:
Fröken Vidrig

Christopher:
Fröken Jag-får-hjälp-av-tre-vakter-för-att-klara-av-
att-gå-av-båten

Aleksander:
really?

Christopher:
yes, hon bodde 4 hytter från min. Fick hjälp att ta
sig ner ur sängen av vakterna. Sen ville hon inte gå
av båten tydligen :)

Julle:
och däckar på sundeck kl 14

Camilla:
Den tjejen ja. Hon flashade tuttarna på sundeck
o gjorde så jag o stackars jesper blev blinda. Brrrr...

Lina:
Haha, det låter som en mycket intressant människa!

Tina:
Haha vettig människa. Hon kunde knappt stå när jag
såg henne. Undra om hon ens kommer ihåg att hon
var där.

Johan:
Silvertoppen kallade vi henne efter att hon flashat på
soldäck och försökte kommunicera med skumma läten,
men vet ej vem det är tyvärr (eller är jag glad för)

Sarah:
läskig brud indeed

Tina:
alla har sett henne med ingen vet vem hon är. haha

Johan:
WTF.... Det var hon som jag hittade gråtandes i våran
hytt.. Vet inte varför men hon skrämde fan skiten ur
mig alltså, hon ser ju helt psycho ut ju...

Ylva:
Hon verkar ha haft en intressant kryssning med andra ord

Therese:
Herre Gud! Hon bet ju Freddo så han blödde sen erbjöd
hon sig slicka upp det! Aldrig träffat en så packad
människa på båten någonsin som hon var! :0

Emil:
Haha, vettefan om jag vill ha tillbaka skorna efter att
ha läst era kommentarer :)

Håkan:
Haha, hon var in i vår hytt. Hon försökte prata med mig
och verkade lite argsin, men jag förstod inte ett ord av
vad hon sa :D

Efter ett tag dök hennes namn upp. Öppen profil på Facebook och vips in på den. Där står det på hennes bio:
Blond och blåögd men inte blåst haha :)

Och hennes favoritcitat?
"Capre Diem" (sic; hennes stavning)

Vill såklart inte outa namnet men jag kan gå så långt att jag tipsar Örnsköldsviksborna (Örnsköldsviksborna, HINT HINT) att låsa om efter sig, ORDENTLIGT.

Senare samma natt händer följande: 


Spontan allsång till Fake Blood - I think I like It. Bästa kommentaren från Youtube? 
"ll watch that girl (Gunde) scream annoyingly for 5:33. everyone else can die in a bonfire"
Åh tack! <3

Dag två när båten står i hamn i Riga så känner sig landets mäktigaste man, El Presidente, att dunket från Sundeck stör hans tillvaro i sin sommarresidens. Då lyfter han på luren och ringer Tallink-Silja och ber dom dra ner på ljudvolymen. DJn blir rätt paff när arrangören viskar i hans öra att självaste Presidenten vill att han drar ner på ljudet. En man som vet vilka befogenheter han har, presidenten då då.

B2

En stund innan har jag, SnyggMagnus och B (på bilden ovan) lämnat båten och ska dra in till gamla stan för att äta gott. Vid första övergångsstället står vi alla från båten och väntar på grön gubbe när jag förklarar något Nobelprismässigt för SnyggMagnus. Dom längst fram börjar gå över vägen och vi alla andra följer efter utan att tänka till. Det blir rätt stressigt då vi märker att bilar är på väg mot oss och jag fattar inte varför dom åker mot rött. Tittar upp och ser att det är röd gubbe för oss, och ropar ut:
”VEM FAN VAR DET SOM BÖRJADE GÅ?!?!”
Längst fram går ett par där killen vänder sig mot oss och ger tummen upp. Detta buar många åt men allt slutar med att vi skrattar och skriker ”VEM FAN VAR DET SOM BÖRJADE GÅ?" randomly resten av visiten i land.

Väl på matstället sitter vi och väntar på maten när en kvinna stöter till en av våra stolar och säger:
"Excuse me!" vartill jag svarar:
"Nnnnnnnnno!"
Hjärtligt skratt följer och SnyggMagnus kliver in i handlingarna med gott självförtroende:
"Ni är också svenskar va?" frågar han och nickar tillbaka med huvudet som hon totalt ignorerar och fortsätter gå bortåt. För hon förstår inte. Ett endaste ord. För hon är lett.
"Bra Magnus! Kan inte du bara vara tyst?"

Hela frukosten avslutades med följande:

Skattkista

Lettland har så grava problem med ekonomin att t o m skattkistorna innehåller räkningar.
(Biran bakom kistan är tillhör B)

Efter att ha käkat klart går vi tillbaka till båten och efter en pitstop i vår hytt, rakt in i värmlänningarnas hytt. Det första jag ser är B i ett hörn som skakar flinandes på huvudet. Rådbjer pekar på PetterNiklas som ligger toknäck på sitt täcke och kommenderar:
"KLÄ PÅ DIG!"
SnyggEric sitter och vrider sig av skratt för att sen visa upp överslafen:

Kortsu

Hm?
"Ni två kutade ut i korridoren och bråkade."
"Va? ...har vi en beef?" frågar jag PetterNiklas.
"Nä jag har ingen aning?" svarar han tillbaka.
"Bra-" säger jag och lägger handen på hans axel.
"-Apapapa!" säger han och ryggar undan. Sen drar han undan sin tröja från halsen och blottat sitt nyckelben med en jättebula på.
"Var det där jag?" frågar jag försiktigt.
"Vet inte."


B

Jag tittar på B och säger till dom andra:
"Ok, jag tycker han från Dharma Initiative är lite läskig."
Han verkade bara iaktta allt som hände på kryssningen.

PetterNiklas

När båten glider in i den svenska skärgården i ett fantastiskt symfoni av solsken och blå himmel står jag på däck med dom andra. Stunden innan bilden ovan ligger PetterNiklas på däck och samtalar med en het brud som svarar på hans raggningreplik med:
"Men du är ju bög!" till vilket vi andra skrattar och applåderar åt.
Buuuuurn.
Detta var alltså killen som fick alla brudar enligt SnyggMagnus. Sen spårar PetterNiklas ordentligt. Ordentligt påhejad av mig visserligen men ändå:

PetterNiklas

Och Dharma övervakar allt.

En reflektion, jag och SnyggMagnus har varit på 14-16 MB-kryssningar tidigare men det är bara två gånger som vi fått se kuk. Inte för att det skulle vara något slags slutmål/achievement/trophy men ändå. Först året innan med islänningen som dök upp i vår hytt och ville förföra SnyggMagnus i första hand genom att visa sin björkkuk, och sen oss andra i andra hand. Och nu det här?

My GOD! Do I have to put this in the report to Dharma Initiative? Jesus fucking Christ! It´s Berghain all over again... I cant take more cockage! När jag tänker efter, den gemensamma nämnaren här är ju värmlänningarna SnyggEric och Rådbjer...

Go figure that out?

I´m out!


//ColinZeal


PS Joina min grupp på Facebook

Slagsmålsklubben @ Klubb Molto

Jag har ju en egenhet att resa vart som helst för att se någon av mina favvoartister spela. Vare sig det är i Stockholm (Sven Väth, Carl Cox, Pleasurekraft, Eric Prydz etc), Karlskoga (Osläppt), Berlin (Moonbootica, Paul Kalkbrenner, Afrilounge), Hamburg (Moonbootica) eller Düsseldorf (Gel Abril, Moonbootica). Spela roll. Men det blir alltid innehållsrika långa blogginlägg om resorna. Vare sig dom är släppta eller osläppta (jobbar på dom, chillax). Den här helgen såg jag äntligen Slagsmålsklubben efter ett par års väntan. 

Och här kommer inlägget:

Satt hemma. Lämnade lägenheten. Gick 100 meter till Stadshuset där Klubb Molto tagit in Slagsmålsklubben.

Såg bl a följande låtar spelas upp, det första är en ny låt från skivan som kommer i september (2011). Hade tydligen bara spelats upp en gång tidigare. 



och denna klassiker där introt är så sjukt skön:



Grymt. Gick hem 100 meter. Hemma. That was about it. Det hinner liksom inte hända så mycket när man har en minuts gångväg till ett event.

Vi hoppas på mer av sommaren!
<3


//ColinZeal

Kapten Krok has the Hook

Under någon veckodag säger Kalle (Charles Gudagåfva i Pleasurekraft) till mig på Facebook:
"Kom fram o hälsa på lördag."
Han syftade på Pleasurekrafts förmodligen sista sverigespelning innan dom drar på sin världsturné efter att deras låtar exploderat andra halvan av 2010. Detta med jättehitten "Tarantula" och sedan remixen på klassikern "La La Land" bl a.
"Sure thing dude!"
Väl på plats på lördagen blir jag presenterad för en söt blondin av Jofawe. Vad dom hade för relation var lite luddigt men jag och hon hade pratat flyktigt på Facebook. Och båda var singlar vid tillfället. Vid den här tidpunkten började jag bli drängfull efter att ha varit på "Thank God It´s Friday´s" med lumparpolaren Jandert och käkat en Jack Daniel´s Burger. Fast, det var nog ölen på stället och kaptenen ur min fickplunta som fick mig att blåskärma. För rätt som det är så kör jag Kapten Krok på Jofawes söta blondin innan vi tittar varandra djupt i ögonen och börjar kyssas. Eftersom jag är från Finland och tangons lovade land så för jag henne runt på dansgolvet med min krok till musiken.
Lite längre bort står Jofawe och twittrar:
"Note to self: #brocode is bullshit!"
Sen släpper jag taget om henne när Pleasurekraft börjar svänga med dom tunga låtarna och börjar filma istället:
FILMKLIPP (tarantula)
Och sista klippet för kvällen är det här...
FILMKLIPP (Den nya låten)
På kameraföringen kan man utläsa att min alkoholhalt pekar på rött. Eller grov rattfylla. Eller om jag ska fortsätta på färgreferenser så kan jag väl säga att det sedan började svartna för mig. Så småningom drar jag hem för runt fem-sex på söndagsmorgonen sätter jag mig tydligen på röda linjen och ska ta mig till t-centralen för att sen hoppa på pendeltåget.
Första gången vaknar jag i Fruängen som är ändstationen. Klockan är kanske runt sju.
"FAN!"
Hoppar ur och kutar över perrongen mot tåget som åker tillbaka mot t-centralen. Klockan nio vaknar jag igen när jag närmar mig Fruängen.
"Men för FAN!" tänker jag och sliter upp min iPhone och skriver på Facebook:
"Men MEGAFAIL på att åka Mörby-Fruängen hela morgonen! Sluta somna Niko!"
(You, Kalle och EllosLinda like this.)
Gis:
LOL
Åter på tuben mot t-centralen och kommer uttryckligen ihåg att jag når Slussen:
"Skönt, två stationer kvar." tänker jag innan jag somnar igen.
En och en halvtimma senare skriver jag på Facebook:
ColinZeal:
Lyckas ÄNTLIGEN pricka in T-Centralen vid 10:34.
Det här är fan löjligt.
Julle:
haha fyfaaan niko
Oljo:
ROTFLMAO! =D
Jofawe:
Muhahah
ColinZeal:
Tack för stödet allihopa!
(Julle and Oljo like this)
FILMKLIPP (BSOD - THIS IS THE HOOK)
This is the hook?
I´ve got the hook.
Och hur gick det med att hälsa på Kalle i Pleasurekraft?
Jo, skrev till han på Facebook:
ColinZeal:
Man, sorry att jag inte tog dig i hand men
mina händer var nedsölare med fitta.
No offense man.
Kalle:
LOL
Detta blev jag påmind av när jag skulle trycka in min bakisburgare på tåget innan jag toksomnade en sista gång.
//ColinZeal
PS Jofawe och jag är fortfarande vänner och har "krissamtalat". So all is good!
Under någon veckodag säger Kalle (Charles Gudagåfva i Pleasurekraft) till mig på Facebook:
"Kom fram o hälsa på lördag."

Han syftade på Pleasurekrafts förmodligen sista sverigespelning innan dom drar på sin världsturné efter att deras låtar exploderat andra halvan av 2010. Detta med jättehitten "Tarantula" och sedan remixen på klassikern "La La Land" bl a.

"Sure thing dude!"

UU Babe

Väl på plats på lördagen blir jag presenterad för en söt blondin av Jofawe. Vad dom hade för relation var lite luddigt men hon och jag hade pratat lite flyktigt på Facebook. Och både hon och Jofawe var singlar vid tillfället. Vid den här tidpunkten på dygnet började jag bli drängfull efter att ha varit på "Thank God It´s Friday´s" med lumparpolaren Jandert och käkat en gudomlig Jack Daniel´s Burger. Fast, det var nog ölen på stället och kaptenen ur min fickplunta som fick mig att blåskärma. För rätt som det är så kör jag Kapten Krok på Jofawes söta blondin innan vi tittar varandra djupt i ögonen och börjar kyssas. Eftersom jag är från Finland och tangons lovade land så för jag runt henne på dansgolvet med min krok till musiken.

Lite längre bort står Jofawe och twittrar:
"Note to self: #brocode is bullshit!"

Sen släpper jag taget om henne när Pleasurekraft börjar svänga med sina tyngre låtar och börjar filma istället:


Och sista filmade klippet för kvällen är det här:



På kameraföringen kan man utläsa att min alkoholhalt pekar på rött. Eller grov rattfylla. Eller Gudryn Schyman afterwork. Eller om jag ska köra min tredje färgreferens så kan jag väl säga att det sedan började svartna för mig. Så småningom drar jag tydligen hem för runt fem-sex på söndagsmorgonen sätter jag mig på röda linjen och ska ta mig till t-centralen för att sen hoppa på pendeltåget.

Jag vaknar upp runt sju i Fruängen. Ändstationen.
"FAN!"
Hoppar ut och kutar över perrongen mot tåget som åker i motsatt riktning mot t-centralen. Klockan nio vaknar jag igen när jag närmar mig Fruängen. Igen.
"Men för FAN!" tänker jag och sliter upp min iPhone och skriver på Facebook:

"Men MEGAFAIL på att åka Mörby-Fruängen hela morgonen! Sluta somna Niko!"
(You, Kalle och EllosLinda like this.)

Gis:
LOL


Åter sitter jag på tuben mot t-centralen och kommer uttryckligen ihåg att jag når Slussen:
"Skönt, två stationer kvar." tänker jag och somnar igen.

!!!

En och en halvtimma senare skriver jag på Facebook:

ColinZeal:
Lyckas ÄNTLIGEN pricka in T-Centralen vid 10:34.
Det här är fan löjligt.

Julle:
haha fyfaaan niko

Oljo:
ROTFLMAO! =D

Jofawe:
Muhahah

ColinZeal:
Tack för stödet allihopa!
(Julle and Oljo like this)

När BSOD - This is the Hook (Pleasurekraft Remix) spelas kan man höra hur blondinen i början på klippet säger:
"Du måste ha något att dricka!"
Fail på kvinna. Men det insåg jag inte där och då eftersom jag svarar:
"Jag står här!" och förmodligen pekar rakt ner på golvet med pekfingret?



This is the hook?
I´ve got the hook.

Och hur gick det med att hälsa på Kalle i Pleasurekraft?
Jo, skrev till han dagen efter:
 
ColinZeal:
Man, sorry att jag inte tog dig i hand men
mina händer var nedsölare med fitta.
No offense man.
 
Kalle:
LOL


Detta blev jag påmind av när jag skulle trycka in min bakisburgare på tåget innan jag toksomnade en sista gång.
 
 
//ColinZeal


PS Jofawe och jag är fortfarande vänner och har "krissamtalat".
So all is good! - Nästa helg, Düsseldorf i två nätter! 
Inget lär ju hända.

Monday Bar Lucia Cruise 2009

"Nämen, jag blir inte bra på bild."

snyggo
Nähe?
 
Vad tråkigt för internet NÄR du blir bra på bild då?

Herregud. Den sötaste/charmigaste sammansättningen av atomer sen 100 kattungar gullade med varandra.
(There´s gotta be a picture of it somewhere)


//ColinZeal


PS En till, bara för att bevisa att den där bilden inte var en fluke:
(Denna gång stod hon självmant still så jag slapp hålla fast henne)

snyggo2

Guy J DAMMIT! GUY J!

I lördags knatade jag och Julle i Sthlm när han kläcker ur sig:
"Ikväll spelar Guy J i stan."

---> *bildäck som skriker* ---> PAUS!

Guy.J

"WHAT?"
"Va?" frågar han tillbaka.
"WHAT?"
"Visste du inte det?"
"Nej... ...WWWWHHAT?"
"Ja?"
"Guy J?"
"Guy J ja."
"Vart då?"
"Kolingsborg."
"WHAT?"

Frågan "WHAT?!?!" var sedan det enda jag upprepade för honom om och om i ett par minuter.
I falsett. "Den där" ni, som träffat mig, känner igen.

"Är du sugen? " frågar Julle.
Hmm, lemme think about it Captain Obvious arajt?

1) Guy J är en av dom artisterna jag nämner i min top 10 (~ish) på Facebook.
2) Esperanza är den fjärde mest spelade låten i min Ipod Touch på bara drygt ett år och Lamur är på god väg dit.

I mean, somebody BLOW this Guy already!?!??!

Så om jag skulle dit? Pfffffft idiot!

Så det var bara att rikta nosen åt rätt håll. Först förfest hos Jofawe som jag lyckades para ihop med mig.  Sen joinade hans barndomskompis oss. Han var "sugen på att parta".

Partynissar

Joffsi till vänster och hans barndomskompis PartyNisse till höger inne på Kolingsborg.
Israelen Guy J nedan:

Guy

GRRRYYYYYYMMT!!

Kvällen tog en något oväntad vändning när Jofawe på dansgolvet fick en flyer till en jättehemlig efterfest i någon lagerlokal söder om Sthlm. I vanliga fall slutar ju festkvällar i Sverige runt 03:00 i vanliga fall. Om man bor i hufvudstaden då. Och om man inte är allergisk mot wannabeetrashet vid Stureplan, då skulle 05:00 gälla enligt gängse lagar.

Vi var äventyrslystna så vi drog oss till lagerlokalen. Jofawe drog och jag följde med och kände mig som SnyggMagnus i Berlin. Rätt skön känsla att bara hänga med utan att behöva ta några som helst beslut. Väl på plats vid ca 04:00 kom vi på att det förmodligen saknades tillstånd till allt möjligt då det var öppet till efter 07:09 då min sista bild var tagen. Ingen pengahantering existerade heller på stället utan öl, som man "köpte" genom "kuponger" som man fick mot betalning, drogs upp ur kylboxar.

Kylboxar?

Som på en jävla semesteralkiscamping! Det var då den billigaste varianten har jag lärt mig i efterhand, Smålandsöl. "Billig jävla studentöl!" som en på jobbet yttrade sig. Passar som en knytnäve i ögat för en smålänning som Jofawe. Och om man ville ha ett glas vin så fick man det ur en bag-in-box.

Säkert jätte jätte jäääättelegalt.

Ifall snuten skulle ha kraschat in på stället så fanns säkert öl och garderobspengarna i en och samma väska som en ansvarig snabbt och obemärkt kunde försvinna med från stället. Men det vet jag inget om.

Stället hade också laser i en mängd som man är totalt ovan vid i Sverige.

Massalaser

Vi gapar åt detta och helt plötsligt ser jag en figur som jag känner igen.
Går fram mot han med pekfingret i högsta hugg och frågar:
"Guy J right?"
"Yeah." svarar han coolt.

Andas in, andas ut... ...ANDAS!

Kände direkt att det här var tillfället.

Tillfället då jag hade chansen att säga det. För jag visste att det skulle ta lååång tid till nästa tillfälle. För lång tid. Om den ens kom. Ever again. Saken hade plågat mig i säkert tre år vid det här laget.

Nu kommer jag tyvärr inte ihåg EXAKT hur jag sa det men kontentan var väl ungefär att han var helt jävla dum i huvudet.
!!!
Han tittade på mig lite konfunderad. Eller rädd. Fan vet jag. Jag antar här.
Jag menar, som han säkert såg/tolkade allt var en jättefull finne som närmade sig och börja bräka på han med en engelska som måste ha låtit som på Mika Häkkinen en gång i tiden.

Eller, här är min röst när jag är jättefull. Jag är den som ber om ursäkt i början på klippet.

Tillbaka till Guy J.

Sa jag att han var dum i huvudet? Syftade såklart på att han är genialiskt galen.
"???" fortsätter hans blick säga.
"Guy J - Ear Canal..."
(Bara att kalla den för för Ear Canal?!?!)
"...the part in the song where the lead goes plööö-plö-plö-plö-plö-plö-plö."
"Aaaaah!" sa han och log och förstod vad jag menade.
Hoppas jag.
This part.

Fucking genius!

Guy.J.och.Colin.Z.jpg.

Jag och snubben som komponerade Esperanza.
Fatta, snubben som komponerade Esperanza? Så sjukt fin!
(Fin låt alltså)

Har suddat bort min nuna från bilden så jag slipper "Do you mind?" frågan från anonyma människor på stan.Eller situationer som följande:
"Tack så mycket, vi har hittat en annan till tjänsten" på kommande jobbintervjuer.
"Men jag kom precis in? Vi har inte ens hunnit skaka hand?!?"
"Tack så mycket för din tid."
WATT-TTAAA-FAAKKK?!??!?

Tedeschis kommentar på bilden:
"Man fattar hur stort det här var för dig med tanke på att du ser helt nykter ut på den där bilden.
Mmmmyeah.

Jag var ju allt annat än.

"Du hade öl med dig hela tiden. På väg in i taxin, på väg in på klubben, på väg in på svartstället, hela tiden!" hör jag en bred småländsk röst säga till mig när jag vaknar 14:00 på söndagen.
"What? Hade jag?" frågar jag och undrar lite smått vart jag vaknat upp någonstans.
"Ja, sista står på bordet framför dig." fortsätter Jofawe.
Vrider på burken och ser loggan.
"Ajuuuuste, Smålandsöl." säger jag samtidigt som en svag bakisrysning sakta börjar sprida sig genom kroppen. När jag ser ölburken ser jag något annat som jag bestämmer mig för att fota och slänga upp på Facebook med en tillhörande kommentar:

"Vaknade upp hos Jofawe efter Guy J"

Vaselin

Tycker vi avbryter inlägget här.


Shitshy (MB B&W 2009)

"Lukta i springan så känneru"

- MiniMagnus uppmuntrar oss att lukta i en chipspåse (Cheese & Onion) för att känna lukten av något som skulle kunna kallas för... tåbira/mutta/otvättad ollon. Något av dom.
Ingen verkar komma ihåg.



"Är det du som har bloggen?" får jag som isbrytningsfråga inne på Burger King på Stockholm central.
"Yes, det kan vara jag." svarar jag halvt undvikande. Folk har ju fördomar om en när dom inte träffat mig innan. Han som frågar kallar jag för T i det här inlägget. Han och dom två andra värmlänningarna i sällskapet hade valt att vi skulle äta på BK då just den hamburgerkedjan inte fanns i Karlskoga.

SnyggMagnus lillebrorsa var den andra i trion. Trion som skulle få äran att uppleva en underbar Monday Bar-kryssning tillsammans med mig och SnyggMagnus.

"Då kanske man hamnar på din blogg efter den här kryssningen?" fortsätter T frågandet.
"Mmmm..." säger jag och tänker vidare: "Det är sällan bra om man gör det.."


Oavsett om T hamnar på min blogg eller inte så spelar det nog ingen större roll för honom. Han är nämligen inte den i gänget som följer mina skriftliga äventyr. Den tredje i gänget är den som är skyldig till det.

 

Uffe.

 

Han läser bloggen relativt reguljärt och gillar den okristligt mycket enligt SnyggMagnus. Detta efter incidenten i Berlin där SnyggMagnus bevittnade en viss händelse involverande... hmm, urin...

Ok, I peed a guy in the mouth utomhus mitt i Berlin?

One time offer. Carpe Diem right?!?!?

 

Nåja, trion är allihopa runt 20-21år gamla och skulle fram till innan den här kryssningen framstå som väldigt oskuldsfulla.

 

Efter den, skulle dom alla uppvisa blodiga lakan.



Här följer nu några roliga/intressanta anekdoter som jag kommer ihåg tillräckligt bra för att kunna återberätta för dig läsare.



"Butiken"

Till SnyggMagnus förtret så råkar jag vara typen som ska prata med allt och alla när vi dricker och eller festar. Detta är jobbigt för han speciellt när vi älgar mot ett mål. Nu var vi inne på "tax-freen" och jag avlossade en salva från käften till några okända grabbar. Dom svarar tillbaka med något som jag inte förstår alls.
"Va?"
Dom upprepar samma rappakalja och upplyser mig samtidigt om att:
"Vi aa fra Nörge?"
"Jahaaa..." - Det förklarar ju varför en finne inte förstår vad dom säger. Fattar ju knappt vad dom fyra värmlänningarna i mitt sällskap säger.

Efter detta följer en tystnad som skulle kunna tolkas som lite pinsam. Plus lite stel stämning på det. Dom väntar på att jag ska säga något och jag tänker dito.

Till slut öppnar jag käften:

"A, grattis till Rybak."

 

Då blir det ett jäkla liv!

 

Grabbarna gapar tillbaka med norska svordomar mot mig och/eller Rybak, vem vet? Dom verkade inte vara några fans till nämnde FF (=fiolfag).

Eller fan vet jag? Dom lät glada när jag tänker efter. Fast vilken norrman gör inte det?

"Aaaa vaaa göj Messi scora tooo nyll mot United o daaa ee de omylitt å komme ikapp. Jevvla eppelskrutt!" - Så kan det låta  när en norsk Manchester United-supporter är rosenrasande... men ändå låter glad som fan.

 

Jag kunde bara garva åt deras "verbala påhopp" och fortsatte bort mot läsken. 25kr för en ljummen 33cl Coca Cola? Härliga Lettlandsbåt! Andra finfina priser var t ex buffén som skulle kostat 588kr för mig o Magnus. Vi skrattade till och var rörande överens (Bromance!) om att dra till a la carten istället. Där var det också snordyrt men vi räknade med att det skulle vara bättre än buffén iaf. Och det var det i en perfekt värld. I en perfekt värld kunde man också ha sparat, testat buffén, ladda gamla sparfilen och testat a la carten också och jämfört.

Men nu lever vi inte i en perfekt värld.


Och när man ändå håller på så kunde man tamefan låtit 2st Flo´s hänga med också.

Och hon kunde ha älskat låtarna "Arno Cost - Magenta" och "Guy J - Esperanza" t ex.

Men som sagt, vi lever inte i en perfekt värld.

Så vadå? Jo, sviniga priser på hela båten. Överallt.
Haha.

Lätt att hålla sig för garv.




"Linslus"

Ståendes i en trappuppgång pratandes med folk snor Jofawe min kamera och tar en ego-bild på sig själv.


Joffsi

Sen går han över till att ta en mega-ego-bild. Han knäpper upp brallorna och pekar den snart smutsiga linsen neråt och tar en bild.


Joffsi.Balle

Notera hans håriga lår till vänster. Sen den något skrynkliga huden till höger.. Goes without saying att det är hans balle.

 

Lätt det galnaste som hände på den kryssningen.

Ända tills den punkten då.

 

Och den här snubben vill hänga med mig till Berlin och uppleva Berghain?
Me thinks not.

Nä joooo det gör jag. Det är ett inlägg som begs to be written. Right now.

Men vi tar nog resan först.

Både den här och Berlinresan.




"Korridorterrorist"

SnyggMagnus gick i en korridor o hörde någon för honom okänd röst skrika efter han:

"Du är så FUUUUUUUUUUL!!!"

Antar att tjejerna på bion would beg to differ. Det var dom som gav honom smeknamnet. Den andra biomaskinistmagnus på bion fick istället öknamnet FulMagnus. Detta fick han dock aldrig veta.

Och vem som skrek efter SnyggMagnus? Har en teori tack vare hjälp av mina palmemordlösarskills. Jag kom nämligen fram till att Jofawe var en potentiell gärningsman. Han är ju lite Wild and Crazy som ni ser på bilderna ovan. Men jag kom fram till att det inte var han efter förhören där han intygade mig med:
"Nä, så skulle jag aldrig våga säga. Han är ju snygg. Och med det där skägget vågar man inte mucka med."

Avskriven från utredningen alltså.

 

Julle har delvis erkänt att "det kan ha varit jag" och skrattat efter det.

Han är ju galen nog att ha följande skägg så då är det är nog inget snack längre:


Julle
(bild av Caroline Josefsson)

Skägg vs skägg...
Jag är inte Sir Richard Attenborough direkt men liknar inte det här när två babianer tävlar om en honas gunst? Där den med den rödaste babianröven vinner?

Julle = OJ-skyldig.



"Demens"
SnyggMagnus, Wargflicka och jag sitter i vår hytt och pratar om ditten o datten. Kallar henne fel hela tiden. Anna blir Maria och Maria blir Anna. Vid tredje gången blir hon irriterad på mig och ryter till.

What? It´s not a bug, it´s a feature?

Det hela började med Madde o Gunde. Blandade jämt ihop dom och numera heter Gunde MaddeGunde o Madde heter GundeMadde bara för att jag "hinner rädda" situationen.

(Not)

Messar Tedeschi:
"Har jag någon gång kallat dig för Magnus?"

 

Tedeschi:

"Japp."

 

Jaha, kort och koncist. För att inte glömma nedslående.

Svarar med:

 

ColinZeal:

"Madde-Gunde, Gunde-Madde

Anna-Maria, Maria-Anna

Magnus-Tedeschi, Tedeschi-Magnus

:S" (=förvirrad sony-ericsson-smiley)

 

Svaret kommer nästan omgående:

 

Tedeschi:

"Madde-Tedeschi, Tedeschi-Madde,

Gunde-Tedeschi, Tedeschi-Gunde,

Anna-Maria-Tedeschi, Tedeschi-Anna-Maria,

Maria-Anna-Tedeschi, Tedeschi-Maria-Anna."

 

Vad säger man? Killen är ett komiskt geni.




"Iceland, 12 points"

Sista två-tre timmarna innan vi kom tillbaka till Sverige sitter vi i vår hytt o lyssnar på musik. Detta gör vi med öppen dörr som är brukligt på dessa kryssningar. In knatar en lite småfull islänning som skulle kunna vara Robert Perlskogs okände son. Han är såklart välkommen. Också brukligt på dessa kryssningar. Han pratar dålig engelska och undrar efter ett tag helt sonika ifall jag är gay?
"What? No."

"Why are you not gay?" frågar han då.
"..."

 

?

 

Han upprepar denna fråga till oss alla fem i hytten och vi börjar misstänka ifall han inte föredrar mottrafik.

"Are you gay?" frågar vi honom.

"...No."

Nähe.

Plötsligt, säkert för att inte stödja det han precis hävdat, knäpper han upp sina byxor och hotar med att dra ner dom. När han väntat in våra reaktioner tillräckligt länge så drar han ner brallorna och flashar sin balle och skrattar till åt våra förvirrade miner.

Oooooo-k?

 

Direkt därefter försvinner han ut i korridoren och diskussionen bland oss ökar till nästan stormnivå. MiniMagnus, som sitter längst in i ett hörn, uppmanar någon att stänga dörren efter islänningen för att låsa in oss i säkerhet. Precis som i en Zombierulle. Bara att den lilla skillnaden är att "hotet" inte vill äta våra hjärnor.
Det skulle visa sig att han ville att någon av oss istället skulle äta hans reptilhjärna if you know what I mean...

 

Den kåte islänningen återkommer och härifrån har SnyggMagnus fattat att han ska rigga upp kameran. Han har ju inte alltid varit lika smart... Tänker på incidenten i Berlin som jag nämnde tidigare i det här inlägget. Har hånat och hackat på honom för det så fort tillfälle getts och vad säger man? Management by motivational fear, works well!

 

På filmklippet som SnyggMagnus fått till hör och ser man hur vi garvar åt den sjuka situationen som uppstått och marinerar den med verbala dräpare såsom:

"Klart otippat!" (Barmherzigkeit-klassiker) och "Plötsligt händer det, antingen vinner man 80 miljoner eller så får man en islänning."

 

Islänningen säger något till oss på sitt språk och T är snabb med att översätta det till:

"Han vill ha din MSN!"

 

Vid ett tillfälle får MiniMagnus en idé om hur vi ska få ut han utan att resa på oss.

"Jag vet. Vi klär av oss nakna. Det kommer skrämma iväg han!".

Det kan låta sjukt men det bisarra är att vi alla var med på det. T o m jävligt taggade. Men efter 37 timmars festande så fungerade hjärnan lite sporadiskt. Och idén kom från han till höger på nedre bilden så... Då vet man ju vad man får:


bros

Titta på han? Med facit i hand så kanske nakenkuppen hade slutat med att vi aldrig blev av med islänningen. Istället så kanske vi hade blivit av med våra anala oskulder.

 

(...förutsatt att alla hade den kvar. Ingen nämnd ingen glömd!)

 

Efter ett tag undrar vår nordiske vän igen ifall "Vi verkligen inte var bögar?" Jag sitter närmast honom, yngligen i gänget Uffe bredvid mig till vänster med SnyggMagnus lillebrorsa, MiniMagnus längst ner i hörnet. Han i sin tur har SnyggMagnus mittemot sig och T med sitt nervösa hyperfnitter hade jag mitt emot mig. Cirkeln var sluten. Vi två sista delade nervositeten då vi var närmast denne oberäknelige islänning som i sin tur njuter av musiken och helt plötsligt luktar på sin hand. Handen som han fingrat på sin kuk med. Han drar handen från under snoken och sträcker den mot min näsa så jag ska få äran att känna mansaromerna. Jag är måttligt intresserad av det och får brottas med han sittandes samtidigt som jag ropar ett hjärtskärande "Noooo!!!"

 

"No sometimes means Yes" som en kvinnlig advokat sa i en våldtäktsrättegång under nittiotalet. Men detta tror jag inte islänningen tänkte på vid tillfället. Det enda han verkade tänka var:
"Cock stench! That guy gets to gotta smell it!" och tittade på mig.

Jag råkar alltid ut för dom.

 

Efter att jag vunnit (och sluppit känna lukten av hans mandom) så vänder han sig snabbt mot T och lutar sig över honom och ger ifrån sig ett hysteriskt galet skratt. T kurar ihop sig i en försvarsställning som en igelkott och sparkar honom ifrån sig.

Inte för att igelkottar sparkar så mycket men... Ja.

 

Några danssteg senare vill Islänningen ha "peace" o sträcker fram handen för att skaka den. Fortfarande nervös efter "överfallet" några sekunder tidigare puttar T bort honom lite försiktigt med fotspetsen.

 

Efter ett tag säger Perlskogur lite fjolligt:
"Maaagnuuus... Haaaaaj?" och slänger lite med handleden. Efter en audiell sammanställning skulle det visa sig att SnyggMagnus var den han mest trånade efter.

"Asså faaaan han ääär nog jävligt sugen." gissar T och fnittrar hysteriskt.

 

Vid ett tillfälle kommer en 20-årig snubbe och nästan indansandes in i vår hytt. Detta syntes i teaservideon som hette: "Teaser till nästa veckas inlägg..." (och som ni nu några månader senare äntligen får läsa... As zigenarpromised!)

 

Antar att vår gäst blev glad då vi verkade vara dom enda i vår hyttkorridor som fattade att lyssna på musik så högt in på den sena timman.

Med öppen hyttdörr.

Precis som Monday Bars regler uppmanar en till, eller hur det nu var.

(ok, efter att snabbt ha ockulärbesiktat reglerna så skulle det tydligen vara tyst dom timmarna så folk får sova. Får ta och kompensera det där på nästa kryssning istället)

 

T upmärksammar Islänningen om vår gäst:
"He wants a private show!" och pekar mot ynglingen.

Islänningen rycker till och börjar genast knäppa upp sina byxor. Detta går inte att undvika så snubben ryggar tillbaka samtidigt som han instinktivt slänger upp armarna i ett defensivt läge och stapplar bakåt ut ur hytten. Väl ute i korridoren har han fortfarande armarna uppe i försvarsställning när han stannar till. Samtidigt som han fortfarande tittar in i vår hytt med en frågande blick så verkar informationen om vad han precis sett bekräftas i hans hjärna. Detta gör att han rycker till för sista gången innan han med ojämna steg vinglar ur vår synfält.
Såg aldrig snubben efter det sen.

Suveränt roligt!

Islänningen går tillbaka till att tjata ifall vi är bögar eller inte och jag tröttnar till slut.

"Magnus, nästa gång han frågar, säg att du är bög! Säg att du är bög, säg att du är bög, säg att du är bög. Vad säger han då?"

"Why are you not gay?" frågar han Magnus än en gång och äntligen får han som svar:
"I am gay."

 

Här måste jag bara få flika in med att "The guy delivers again!"

Först hade SnyggMagnus inga problem med att agera min homosexuella pojkvän när vi skulle göra oss av med dom efterhängsna brudarna i Berlin, nu agerar han gay bara för att se vad som händer.

Love it! ...min analöppning slipper ju potentiella bristningsskador så thumbs up for that!

 

"You are gay?" dubbelkollar islänningen.
"Yeah."
"Shit." säger han och lutar sig mot väggen med ena handen i tio sekunder. Sen ställer han ölen på bordet, vänder sig mot dörren och slår igen den.

 

Han vänder sig mot oss och knäpper upp byxorna, halar fram vad vi från och med det tillfället skulle kalla för björkkuken (=kuk med tjock skaft som smalnar av på väg mot ollonet) och bara hänger ut den. Som att någon av oss (SnyggMagnus förhoppningsvis?) skulle slänga sig fram och hänga i den som Frank Drebin i "Den Nakna Pistolen".

 

Istället infinner sig en gravlik tystnad när hans björkkuk pekar rakt ut i hytt 5741.

"Dude wtf?" hör man mig fråga försiktigt.

Han börjar istället skaka på kuken för att få den erigerad och storleken gör att den skyfflar runt luften därinne. MiniMagnus frågar då:
"Känner ni hur gött det börjar lukta härinne?"

 

"Äe" suckar T och fortsätter "Någon får offra sig nu faktiskt."

"Vem är yngst här?" frågar jag direkt och forsätter: "Uffe eller?"
"Kom igen nu Uffe, ställ upp för fan!" uppmanar SnyggMagnus.

Ingen reaktion från Uffe. Uffe, som blivit mer och mer introvert under tillställningen, har nu gått över till att sitta helt tyst. Han verkar begrunda faktumet att han har hamnat mitt i ett blogginlägg från ColinZeal. Dom som han så gärna läser.

Iiiinte bra att hamna där. Jag menar, alla han garvat åt, mig och andra jag hånat här på min blogg, får sin revansch just nu.

Nu är det omvänt och han en av dom man garvar åt.

 

Han visar sin besvikelse över livets ironi med sitt kroppsspråk på två olika sätt:

1) Genom att sitta och vara tyst av chocken.

2) Genom att vid ett tillfälle luta sig framåt och begrava ansiktet i sina händer.  

Detta samtidigt som käften på oss andra går i ett.

Lugnet före stormen som man säger.

 

Hela den här incidenten slutar med att vi alla blir trötta på situationen och då vaknar Uffe till liv. Den yngsta killen i gänget som har suttit mellan mig och MiniMagnus och hållit sig i bakgrunden ju längre den här tillställningen gått, lever trots allt.

Sist någon framkallade lika mycket djupa inandningar av förvåning måste ha varit när Jesus reste på sig för snart tvåtusen år sen. Med sitt Jesus-rage tar Uffe och öppnar dörren bakom islänningen och pekar med helhanden ut mot korridoren utan att säga ett ord.

Alla är lika chockade och det är det sista vi ser av islänningen ty han försvinner ur våra liv.

 

"10 minuter + matchstraff. Bra Rådbjer!" drar jag till med när dörren slagits igen.

Därav hans smeknamn Uffe.

 

Ulf Rådbjer.


Jo, om ni vill se videoklippet med islänningen så kan ni se den nedan. Kom på i efterhand att det var onödigt att skriva 100 sidor om incidenten.

Fucking D´oh! på det.

 

Innan filmklippet börjar så har Islänningen visat björkkuken för oss och ställt sig ute i korridoren. Där börjar videon.

 

Klippte videon för att få bort vissa saker som skulle censureras efter önskemål.

En grej till, notera hur mycket islänningen under hela videon tittar på SnyggMagnus som sitter längst till vänster närmast kameran. Vid ett tillfälle hävdar han också att SnyggMagnus "är den enda mannen han sett i Sverige."

Om inte den kommentarer doftar lite gay, then I dunno what.

Sen är det väldigt många frågor till just han. Fistbumps och andra Top Gun-gay-things.

 

Enjoy!

(lösenord: "ColinZeal")

 

MiniMagnus med en väldigt släpig värmländska:
"Alltså nån måste ju säga till han att vi e fan inte bööögaaaar!!!" och direkt efter det hyperfnittret från T - Jag DÖR varje gång jag hör den kommentaren.

Notera också att SnyggMagnus frågar vart killarna från Borås är, då klappar islänningen på deras boss kagge vilket han kommentarer med: "WTF?" (What the fuck = Va fan i helvete?)

SnyggMagnus tar detta som svar på vart dom är ifrån:

"WTF?"

Som people should use the internet more often. =)

 

Filmklippet saknar tyvärr sista minuten. Det finns en tekniskt förklaring på varför som ni brudar säkert vill veta so here goes:

Minneskortet i kameran är formaterad i FAT32 och största filstorleken det filsystemet klarar av är som ni säkert vet, 4GB. Filmklippet är exakt 4GB stor då SnyggMagnus bestämde sig för att filma allt i HD (720P). Men nu ska vi inte gnälla på han för att han ville åt "findetaljerna" så att säga.. För han gjorde trots allt bra ifrån sig för en gångs skull.

Right?
...right.

 

Imorgon ska jag till Hamburg and snort some cocaine off a hookers ass. Lovar att skriva om den resan ifall det händer något intressant so wish me luck, tu-de-luu!



//ColinZeal


PS För fan. Glömde TOTALT. Denna klipp som jag filmade på kryssningen. Fyra värmlännigar som lyssnar på bra musik och bara njuter. Några av dom har drabbats av Laszlofeber också.
Mitt i allt ropar någon: "LIIUUUUUURAD!"

?

Jävla dåre.

Se själv:



Ohh... Fucking Flo!

Det där med "ColinZeal och den prostituerade Flo" spar vi till senare i inlägget, ok? 
 
Först resten och oj... Det här inlägget blev jättelångt så sätt dig stadigt på din ringmuskel och häng med.

 

Bokade en sittplats med Lufthansa i mitten av augusti till första helgen december 2008. Detta efter tips från Mofo att det skulle hållas en fest med Dada Life och Moonbootica. "That´s a deal för fan!" tänkte jag.


Först en recap över vad som hände i Berlin/Hamburg i augusti. Detta skrev jag aldrig om då... någonting. F that. Men nu när det finns en anknytning från den resan till den här så blir det en snabbgenomgång i ett hejdlöst tempo.

 

I mitten av augusti (2008) vaknade jag upp 06:30 en fredag. Jobbade till 15:30, tog flyget till Berlin 19:20. Checkade in på mitt vandrarhem runt midnatt.

 

"Check out tomorrow at 11:00 ok?"
"Sure." säger jag och slänger fram VISA-kortet.

"Only cash." hör jag som svar.

"Oh ok." säger jag och slänger fram storstålarnas.

 

Sen drar jag vidare till Watergate där Moonbootica skulle spela. Deras manager Ekki hade skrivit upp mig på gästlistan som kompensation för att jag åkte till Düsseldorf i tron att få se dom live där i juli. Sen blev det inställt p.g.a. dåligt väder.


Jag skulle också träffa några personer.

1) Mofo, eller Sergej som han heter på riktigt. En snubbe jag börjat snacka med på youtube efter att jag frågat han hur det kom sig att han visste vad alla okända låtar som Moonbootica spelade (i juli, september och december) hette. Han skulle se dom samma kväll så vi hade bestämt att vi skulle hälsa på varandra o hänga ihop.

2) Fransmän från Paris som åkt till Watergate efter att ha blivit kära i klubben och Moonbootica efter mina klipp på youtube.

3) En "prinzpop" som via youtube skickade mail som:


"hey colin zeal,
whats your real name?? i want to ask you whether you visit moonbootica this weekend at the watergate? i would be glad to meet you!
write back
bye
andi p."

 

"Va? Varför vill han veta mitt riktiga namn?" tänker jag direkt samtidigt som paranoian sakta tar över och jag fortsätter:

"Är det Uli på Watergate för att veta vilket namn han ska stryka från gästlistan då det är förbjudet att filma på Watergate eller? Och så är han pushig och vill fortsätta hålla kontakten? Yeah fucking right!"
Härligt sinnestillstånd, säger bara det.

 

I ett senare mail skriver "personen":

"a lot of people watching your videos about moonbootica so i guess almost everyone saw your videos from the watergate! so i wanted to see which face is behind that camera!! ;)
greets
andi"

 

"Hm. Think i´m stupid huh?"

Men efter några till mail börjar jag lita på honom och tror att han är "the real deal" och ett viss lugn infinner sig.

I något mail senare skriver han:

"i'm looking sooo forward to berlin! thats gonna be a great evening!
we have a room in berlin just for that evening! you can spend that morning with us we are only 2 to 9 people i guess! ^^ we got this room only to relax after the party after relaxing we are walking a little bit through berlin and around 2 or 3 pm we are on the way home with the train!!
yeeehaaaa! we are going to make party!!! you have to bring your cam with you!"

 

Efter Berlin skulle jag ta tåget till Hamburg för nästa fest med Moonbootica kvällen efter och hade allt med vandrarhem och flygresor inbokade redan. exkl. tågresan.

Så jag svarade:

 

"I have a room for the night. I´m gonna have to sleep right about after Watergate (about 9-15) and then i´m taking the train to Hamburg."

 

Detta tolkar han på ett kvinnligt sätt:

 

"no no no dont think something wrong about me! i have a girlfriend for almost a year! i thought you want to chill after watergate! like an quiet afterhour!
only to talk or something like this!"

 

"Dude, WHAT?"

Så jag svarar igen:

 

"Hahaha!! No really, I didn´t mean like "that". We´re gonna have to see how tired I am. When Moonbootica stops I will have been up for 24 hours. There´s a possibility that I really need to sleep as the thing in Hamburg will start at 16:00 and moonbootica goes on 00:30 and Maniax 04:00.
:D
And I have to travel in between :D"

 

Hela berlinplanen sket sig då jag inte fanns med på gästlistan. Tack Uli på Watergate eller Ekki på Moonbootique?

Istället drar jag till Simon-Dach Strasse (en schysst bargata i Östberlin) och dricker några White Russians och chillar med lokalbefolkningen. Tanken var att jag skulle vänta ett par timmar tills kön utanför Watergate försvunnit totalt och det bara är att knalla in. Offrar en timma av Moonbooticas tre för det. Så jag snackar med några östberlinska ungdomar, babes, och deras killar som jag egentligen ignorerar totalt. Får veta att en tvåa i Friedrischein i Östberlin kostar lika mycket som min i Sverige är värd...

Ångest deluxe.


På väg till toan för att spy åt lägenhetspriserna Södertälje kontra Östberlin ser jag en Commodore-logga på någons tröja.  Lutar mig fram och säger:
"Nice T-shirt dude!", klappar han på axeln och drar vidare för att dränera dronken.

 

På väg tillbaka till min plats skriker grabbarna i bilden nedan:


C64

"DJURGÅRN!" och syftar på Djurgårdsloggan på min hood. Detta händer alltså i Östberlin

Whot?

"Är ni från Sverige?"
"Ja!" säger dom unisont och nämner sin ort dom tagit tåget från till Berlin. Orten var typ Skövdeish snedsteck någonstans däromkring.

Asgrymt att bära en Commodore-tröja och använda Djurgårn som spontan glädjeyttring. Som det ska vara helt enkelt.

"Lugnt om jag sätter mig?"
"Arå!"

Så drar jag fram en stol, bjuder på dricka och håller låda en timma eller två tills jag misstänker att kön utanför Watergate utrotats helt.
Och jag hade rätt... men:
"Guestlist only." säger en av vakterna.

 

Ahha, det betyder att jag är "Ful", "Kille" eller att gästlistan verkligen gäller. Bara att vända på sig och säga:
"Berghain!" till taxichaffisen:

Någon timme senare, inne på Berghain säger någon till mig:
"He´s a moviestar." och pekar på en kort kille.

Jaha?

"Oh yeah, I star, direct in a movie that´s shooting now. I wrote it too."
"What´s it called?"
"Boris Belois"
Verkar vara nån slags Scarface goes Tyskland när man ser trailern nedan:


 

I sex timmar framåt hänger vi och snackar film och raggar brudar. På McD bl a.

?

Detta tills jag upptäcker att klockan för i helvete är 11:15 och jag skulla ha checkat ut ur vandrarhemmet där jag inte sovit en sekund, för 15 minuter sen.

"Man I gotta leave for Hamburg, like now."


På vandrarhemmet säger dom surt:
"You should´ve checked out eleven o´clock."
"Well, it´s Berlin man"
"Yeah." skrattar han förstående och rycker på axlarna. Tolkar det som att dom droppar ämnet.

På tågstationen drar jag fram mitt VISA för att köpa en asdyr biljett till Hamburg. Somnar äntligen snedstreck direkt på tåget, vid 13:00 nånting. D.v.s., 31 timmar efter att jag gått upp hemma i Södertälje.

Väl i Hamburg upptäcker jag att jag har snålt med cash då jag festat lite väl frikostigt i Berlin... d.v.s. för ungefär 1500kr. I ett land där 3 euro (runt 27kr då) för öl är relativt dyrt.

 

Dom accepterar inte kort på nästa vandrarhem heller så det är bara att hämta ut sina sista cash för att betala för rummet. Sover direkt 5-6 timmar och går sedan upp igen.

Taxi till Australiastrasse i hamnen där Moonbootica och Maniax (!!!) skulle spela.

"20 euro" säger taxichaffisen och jag slänger fram kortet.

"No card, cash only"
"No cash, card only" svarar jag.

Efter gnabb så fattar han att jag inte har cash och öppnar handsfacket på passagerarsidan o vad finns där? Jo, en kortläsare.

Så drar han kortet och svär på tyska.

 

"Uuuhh sorry I can´t find you on the list. Who put you there?"
"Ekki."
"Oh, maybe you could call him?"
Mmmm... bara det att jag inte hade kvar numret till bönan då jag gjort av med tre mobiler denna höst.

 

Eftersom jag inte hade råd med inträdet på 20 euro så var det bara att ta taxi tillbaka till vandrarhemmet och somna om.

Men innan det,
"20 euro" säger nästa taxichaffis och jag slänger fram kortet.

"No card, cash only"
"No cash, card only" svarar jag.

Efter gnabb så fattar han att jag inte har cash och öppnar handsfacket på passagerarsidan o vad finns där? Jo, en kortläsare.
Så drar han kortet och svär på tyska.

 

No kidding. Jävla idioter, dom är världsbäst på att bränna sex miljoner judar och göra sig av med kropparna men ett sketet kreditkort kan dom inte dra. Om dom kan, så gör dom det motvilligt. Som fan. Ungefär lika motvilligt som judarna bar sina davidsstjärnor på sina ytterkläder för nazisternas skull.

 

Payback time bitches, ColinZeal the Fairness Regulator strikes!


Dagen efter ska jag ta tåget till Lübeck där Ryanairflyget skulle ta mig till landet som minsann tog kort. Tyska tågbolaget DB tog tack och lov kort. Det var min räddning.
Inget annat på Hamburgs tågstation tog kort. McDonalds. Grillrestaurangen. Burger King. Ingen. Så hungrig som fan anlände jag i Lübeck. Noterade direkt att det luktade spya i luften i hela jävla stan. Fruktansvärt vidrigt.

"Taxi! Airport!" och väl framme slänger jag fram kortet och han svarar:

"No card, cash only"

 

Men för fan?

"No cash, card only" svarar jag.

"No card, cash only" insisterar han och jag svarar igen:
"No cash, card only" och pekar på handskfacket denna gång. Som brukligt.

Han öppnar den och där finns inget.

Eh oops?
Efter mycket gnabb så får jag en lapp av han med hans namn, bankkontonummer och BLZ nummer.

Och för evigt fastsvetsad i minnet, "13 Euro"

Köp dig en jävla kortläsare tänkte jag när jag slängde lappen.

Sen kom jag på bättre tankar och grävde upp den ur soporna.

 

Här har ni den:




Den som känner sig manad, sätt in 1 Euro eller en valfri summa på hans konto.

 

Infot du behöver:

 

Namn: Güreanoglu

Bank: Dresdner Bank

Stad: Lübeck

Kontnr: 43 128 36200

BLZ: 230 80040

 

Gör mig en tjänst då jag vägrar. Skulle vara kul att veta att snubben häpnar över alla pengar som strömmar in på hans konto.

 

Så, ingen i Tyskland tar kort ö.h.t. D.v.s., jag har haft tur med mitt första vandrarhem som jag hade tre ggr i Berlin. Dom tog ju kort. Men denna gång testade jag något nytt då dom låg relativt långt borta från Watergate.

 

Efter allt det där, fyra månader senare, då handlade det om Hamburg och ett vandrarhem nära centralstationen som tog Visa-kort:



HAMBURG DECEMBER 2008:

 

Ja, alltså. Tar väl det viktigaste först va? Moonbootica på Festplatz Nord. Lämnar det där med ColinZeal och Flo the Prostitute till sist i inlägget då ingen kan vara intresserad av det va?

 

Så.

 

Dag två, lördagen, drar jag till Festplatz Nord. Skulle småförfesta med Mofo och hans polare vid deras parkerade bil. Denna halvplan sjönk som en bogvisirlös Estonia då dom inte dök upp på stället förrän någon timma efter mig. Då hade jag redan gästlistsnikit mig in (Heja Ekki!) på stället. Dom förfestade timmen innan på något som kallades "Dollhouse", antagligen för att det hette så. Antar också att det var en bordell då jag verkar vara en på streak.

 

Bordell, Izzt tze Djeerman wej of förfesting I guess.

 

Dom drack champagne där och... och vart pruttfulla. Vi träffas spontant på festen där han känner igen mig med hjälp av min Moonbootica-tröja. Efter lite småsnack och bondande fylledans till "Stereofunk - Captain FUNK (Fukkk Off Remix)" återgår han till sitt festgäng inklusive killarna i Moonbootica då han hade backstagepass.
Mofo dirigerar takten längst till vänster:

Mofo med Moonbootica

Mofo och Dada Life

Sveriges stolthet Dada Life (höger och vänster på bilden ovan) spelade jävligt bra som warm-up.
När Moonbootica väl drog igång, så gjorde dom det rejält. Publiken älskade skiten och dom spelade sjukt bra låtar, gamla som nya.

 

Bästa nya låten var nog:




Caninesounds - Merrang (Moonbootica Remix)


Sista timman av kvällen har jag lyckats bli så pruttfull (Blame the beer!) så jag får minnesluckor. När Moonbootica gick av så drog jag och lämnade dom här två till sina öden. Främst hon till vänster.


Brudar

Hade bara hängt med dom hela kvällen helt i onödan verkar det som. Och du? Hon till vänster var sjukt snygg i fyllan. Men... Canon never lies.

Och vafan tror hon till höger att hon håller på med? Stick!

 

På gatan utanför försöker jag ringa någon från min mobil när Mofo, som ur luften, uppenbarar sig:
"Here, take this!" säger han och börja knäppa sitt backstagepass runt min handled. Hade jag blivit överfallen så hade jag varit död då jag var så ickeresponsiv pga ölfyllan.

Backstagepasset gick inte att sätta fast så jag får diskret hålla ihop den med ena handen när jag visar upp den för vakten. Han vinkar in mig in på stället och det är bara för mig att knata in och ställa mig bakom DJn Chopstick som spelade.


Chopstick

Minglade där med killarna i Moonbootica och diverse löst folk och mådde bra.
Eller bra? Mådde fan illa som satan av all intag av alkohol.

 

Bilden visar perfekt hur jag kommer ihåg allt... Väldigt luddigt och suddigt. Chopstick kanske inte ens var där?
I wasn´t.
Really.



Dagen innan på vandrarhemmet:
Men vafan? Det fanns sex sängar men bara fyra låsbara skåp.

Ner till receptionen och byta rum direkt. Väl vid nya rummet hör jag hur det kacklas innanför det nya rummet.

Massor med tjejer, det hör man ju. Najs.
Öppnar dörren och det första jag ser är en brunett i BH och jag vänder bort blicken direkt.

"Sorry!"
Man kan ju inte bara glo på en bruds kropp bara sådär. Ohyfsat jö?

"It´s ok, come in." säger en av rösterna.

"Where you girls from?" frågar jag och räknar dom till fyra och uppskattar åldern till mellan 20 år och 3 månader till 23 år och 6 månader.
"Spain."

 

Hon som svarade var snygg som fan och pratade hyfsad engelska. Eller som jag messade till Tedechi:
"En är het, två är tjocka och en är meh."

 

Dom var i stan för att parta men bor i en annan tysk stad där dom pluggar. Någonstans utanför Hannover. Kände inte till staden. Whatever.

 

Fixar till min säng med sängkläderna och upptäcker efter det att alla fyra låsbara skåp i det här rummet också är upptagna!

...men eftersom:
1) jag redan fixat till sängkläderna

2) alla andra brudar i rummet är spanjorskor

så frågade jag "Fader Farah" (Tedeschi i det här fallet också) vad jag skulle göra.

Svaret kommer bara efter någon minut:

"Fader Farah svarar med en möjlighet och en värdering:
1. Fråga ifall det finns möjlighet att dela skåp

2. Fyra spanska brudar är värda mer än materiella ting."

 

Mitt svar:
"Ok. Har min Ipod, kamera, pass, plånbok, mobil och hemnycklarna i byxfickorna? Fan man får ju aldrig använda toan. Jag måste bajsa för i helvete.

 

Tedeschi:

"Gå och bajsa medan dom är inne på toan, då borde ett skåp bli tillgängligt."

 

Snacka om att komplettera varandra tänker jag och svarar:

 "Du och jag måste ut o resa nån gång!"

 

Tedeschi:

"Hell yeah"

 

Veckan innan rekar jag Hamburg via nätet. Ställer frågor till Hamburg-bon Alexandra som jag lärt känna via Youtube. Hon är 23 år, älskar Moonbootica och är "Eurasian" som hon sa själv. D.v.s., European/Asian. Ena av föräldrarna var tysk medan den andre var från Filippinerna. Något säger mig att morsan var filippinska och farsan en kulmagad tysk... men det är bara jag o mina fördomar.

 

"Vart ska man festa i Hamburg om man har min musiksmak?"

"neid club is really good. and ballsaal, its underneath. when partying finishes in neid club, the ballsaal opens. thats also for u."

"when do they close?"

"I guess around 8, or something. and if u want something more underground after that, "Asturias". crazy people, much cocaine, quite dirty, but music was good."

 

...så Neid Club och ballsaal it is. Skippar Asturias då chefen skulle få för sig att jag skulle ha snortat kokain... Det är ju ändå han som sätter min lön så han borde haja att jag inte har råd med det.

 

Alexandra skulle inte kunna hänga med på festhelgen i Hamburg då hon veckan innan skulle flytta till Manila. Inte Manila, Tyskland, utan Manila, Filippinerna. Inte nästgårds direkt. Hon ville närmare sina släktingar på den sidan av jordklotet samtidigt som hon skulle plugga vidare till civilingenjör.

Jag har hittat på allt efter hennes flytt till Filippinerna eftersom jag inte kommer ihåg "varför" så ni behöver inte tro på det. Om ni inte vill.

(Jobbar med media tydligen nu när jag kollat upp det efter någon månad/ColinZeal)


Gatan Reeperbahn, eller "syndens mil" som den kallas i Tyskland, är en gata i Hamburg mellan tunnelbanestationerna St Pauli och Reeperbahn. Den består i princip bara av bordeller, porrklubbar med runkbås, försäljning av sexleksaker och porrfilmer. Eller strippklubbar. Eller någon nattklubb här o där. Hororna går på gatorna parallellt med huvudgatan eller i korsningar till den. Utöver alla dessa moraliskt tveksamma detaljer så tillkommer massa partysuget folk i åldrarna 16-70. Vi pratar packat med folk. 23:e-december-på-Drottninggatan-i-Stockholm-mycket.

 

Hoppar av vid St Pauli som är stationen närmast centralen och tänkte att jag letar upp Neid Club som ska finnas rätt nära den. D.v.s. jag går på högersidan av Reeperbahn, noterar Neid Club, går vidare och svänger tillbaka på nästa station och går på motsidan tillbaka mot klubben där jag sen ska festa resten av natten.

Tips: Ha aldrig några planer om du drar till Reeperbahn, ta det som det kommer istället.

 

SnyggMagnus messade mig när jag var halvvägs tillbaka på andra sidan gatan.

"Vik upp där det är mest midjeväskor (=gathoror), du måste se Herberstrasse."
"Aaaa.. det var red light distrikt med brudarna i skyltfönstrena va?"
"Precis. Du måste se det!"
"Har faktiskt kollat efter det men jag hittar inte. Och varför är det så intressant?"

 

Då ringer han upp mig från Sverige och säger nästan upphetsat:

"Du måste se det!" säger han och drar upp maps.google.com.

"Vart är du  nu?"

"Aaaa..."  börjar jag titta efter gatunamn o tänker: "Jävla tjat. Varför?"

 

Till slut står jag vid en gata som är avspärrad.


Herbertstrasse

Skyltar till höger o vänster om ingången säger att barn och kvinnor inte är välkomna.
"Du vi lägger på snart då jag måste sova men jag måste höra dina reaktioner först." säger SnyggMagnus.
"Mmmm-hm?" tänker jag högt. Hur kan det vara intressant? Det är ju bara brudar i fönster. So What?

Aja. Jag är inte den som är först att skrika nej när jag lockas med nya upplevelser så jag sick-sackar mig förbi väggarna in på Herbertstrasse och möts av rött ljus. Och en massa brudar i skyltfönstrena. Ok? Dom är välsvarvade som fan och... ok... dom är inga butter-faces heller direkt.
Butterface?

Butterface? = But-her-face  = snygg kropp men ett fult ansikte = But her face = But ´er face = But-her-face  = butterface

 

Som sagt, inga jävla butterfaces på den här gatan inte. Precis som SnyggMagnus kunde döma av min reaktion:


"Ffffffyyyy fffffaaaaaaaaannnn.... Serrr-rrrri-öööööössssst?" frågar jag medans jag sakta sicksackar fram på den raka gatan.

Så fort man tittade åt en bruds håll så snappade hon upp blicken och lyckades på något sätt med häxkonster eller magnetisk kraft locka en närmare sig... Sen upprepas samma sak när man till slut lyckats dra loss blicken o den råkar hamna på andra sidan... Därav sick-sackandet.

"Helt sjukt Magnus!" säger jag nästan andfådd och hör hans skratt i luren.

 

Kunde med gott samvete skippa blondinerna då brunetterna är min grej och det fanns det en hel drös av... eller, kvalitén på dom var helt sinnessjukt hög. Tänk att brudar graderas mellan 1-10... Alla brudar i skyltfönstren låg på, utan att överdriva, någonstans mellan 10-12... Till och med blondinerna! Varenda en av dom kunde ha blivit en troféflickvän åt vilken halvrik snubbe som helst... Fattade ingenting. Visserligen "som vanligt" när det kommer till kvinnor så föga överraskande kände jag mig helt bekväm med situationen.

När jag nästan nått slutet på gatan på ca 100 meter så börjar jag:
"Magnus asså..." och sen föll jag tillbaka i mina egna tankar. Då såg jag en brunett som låg på nivå 13 och då orkade jag inte längre. Jag var mentalt slut och tog en skarp vänstersväng mot hennes fönster och informerade SnyggMagnus om läget med:
"Ok-Magnus-hej-då." och trycke på en valfri knapp samtidigt som jag skyfflade undan mobilen ner i framfickan.

Det sista jag hörde av han var hans skratt.

 

That guy fucking knows me.

Nu stod jag framför den kanske vackraste brunetten jag kanske någonsin sett Live. Välsvarvad kropp, proportionerliga äkta bröst, perfekt ansikte, fina ögon, fylliga läppar, runt 25 år... så gott som perfekt. Och brunett, sa jag det? Heeelt perfekt. Förutom att hon står bakom ett fönster på Herbertstrasse i Hamburg.

 

Big fucking, ummm... "no-no".

 

Vad ska jag säga till mamma? Vad kommer hon skriva i sitt CV år 2025?

 

"Sluta vara så jävla svensk" hörde jag syrrans röst i skallen samtidigt som jag skrev den övre raden.

 

Eftersom jag är så nyfiken av mig så hade jag massor med frågor till henne. Jaja, förstår ju att det är helt fel inställning när man närmar sig en prostituerad men vafan, jag ville t. ex. veta vad allt kostade och varför hon stod där o.s.v. Kanske. För jag hade ju inte budget till någon "tjänst" såklart. Hade jag haft det så hade jag nog föredragit kokainfesten på Asturias istället. Då knäcker man bara plånboken i värsta fall medan hjärtat klarar sig istället för att förstöra båda två.

 

"Hey baby... wanna come in?" frågar hon med precis perfekt tonläge i sin röst för att man ska falla dit.

Pffffft ja? What am I gay?


"What do you do and for how much?" får jag ut utan att verka som en 13-åring i målbrottet och med så mycket hår på handflatorna så man inte kan forma en knytnäve.
"It´s 50 euros for vaginal, anal or oral." svarar hon och lägger huvudet på snedden lite frågande.


Pussy

Stop it.
Mmm pussy. Fast jag skulle ha haft andra intentioner:

 

"I´d only be intrerested in the oral" informerar jag henne då jag aldrig kommit av en avsugning. Med en rutinerad arbetare borde man ju göra det eller hur? Annars är det något annat fel. Det var nästan värt att betala för för att få reda på ifall tesen stämde.
"See none of my exes could make me come..." fortsätter jag.

Hon fnyser lite och säger "Exes..." och skakar på huvudet. "...I´m the best."

 

Jag litar på dig.

 

Efter att ha bytt några ord till med Flo, så kan jag erkänna att det nu var sjukt svårt att hålla sig. Det blev såpass svårt att titta henne i ögonen så jag började koncentrera mig på hennes perfekta öron och perfekta hårlinje för att sen förflytta blicken till taklampan och tavlan bakom hennes perfekta huvud. Måste sett ut som Marty Feldman med min vandrande blick när ögonen snurrade runt i huvudet. Detta verkade dom göra oberoende av varandra när dom letade efter varsitt mål att fästa fokus på.

 

Sjukt svårt att inte titta på henne.

 

Stunden då jag skulle "Jizz in my Pants" närmade sig så jag var tvungen att göra pinan kort. Det var dags för dräparen som skulle avsluta allt. Jag drog fram mitt ess ur rockärmen:
"I would love to come in but I don´t have any cash..."  ljög jag i vetskapen om att inte ens McDonalds i Hamburg tog kort.

 

"HA-HA!!!"

Segerdansen i hjärnan börjar omedelbart.

"RELEASE THE PRISONE-"

 

"Oooh baby we take VISA..." avbryter hon mig och jag blev knivhuggen i båda öronen av en rostig tysk ironikniv.
"...it is 2008 you know?" avslutar hon.

Shackmatt.

Tydligen hade essen i rockärmen tagit slut utan att jag märkt det.

Det enda kortet jag hade kvar, var Svarte Petter.

 

Burger King tar inte kort. Grillrestaurangen på tågstationen tar inte kort. Restaurangen på flygplatsen tar inte kort. Men dom prostituerade på Herbertstrasse tar kort.

Eh?

 

Vet inte exakt hur jag tog mig därifrån men jag vet att jag lyckades med det... Extremt skuldbelagd ska tilläggas... Fan vad jag tyckte synd om Flo för att hon inte fick mina pengar. Fy fan. Snacka om att veta vilka knappar man ska trycka på.

"Håva in dom... Charma... Lägg huvudet på snedden med ett lätt leende... Tryck på knappen "TA PENGARNA" och upprepa."

 

Jävla hora.

 

"Knullade du då?" frågar chefen nyfiket på måndagen när jag berättar om incidenten.

"Nä."
"FY FAAAAN vad... DDDDD-ÅÅÅÅÅLIGT!" tar han i och skriker ut över hela Kåtings så taket nästan lyfter.

Det är för fan bara på mitt jobb som man blir hånad om man inte knullar en prostituerad!



//ColinZeal



PS Landar i Sverige och framför min dator på söndagen och vem är online om inte Pirajan?

Tjejen som jag vid det här laget inte hört något från sen tre-fyra månader?

"Jag bor i Berlin nu! När kommer du hit nästa gång?"
Tittar runt och ser att Soulwax spelar på Tresor en kväll och Moonbootica på Watergate kvällen efter. Soulwax-mas med Boys Noize, Crookers och Tiga bl. a. Bara Justice som fattades från Lineupen. För svennen i dig kan jag jämföra det som att:
Jackson Five återförenas och har konsert med Metallica och Cliff Burton samtidigt som Def Leppards trummis har två armar igen. Allt samma kväll. Spektakulär line-up!

 

ColinZeal:

"fan, 600kr för t/r till berlin helgen med moonbootica och soulwax-mas." FAAAAAAAAAAN!

Pirajan:

"och? vad är prblemet? :)"

ColinZeal:

"att det är billigt som fan"

Pirajan:

"ja, och varför kommer du inte? jobbet el?"

ColinZeal:
"Jag kan väl inte åka till Berlin oftare än jag åker till Stockholm?"

Så jag nobbade henne. En månad senare har jag insett att det är nog fan inga problems med att göra just det jag hade något emot. Att åka oftare till Tyskland än till Stockholm. Världen är helt galen and I´m a part of it.


MB Black & White 2007 och MB Summer Cruise 2007

Vad som följer nu är påbörjade inlägg som aldrig blev klara. Dom kommer aldrig bli det heller men jag vill inte att dom ska ligga o skräpa så här kommer två kryssningar ihopbakade till en härlig Mr.Music Megamix... Cruise Edition.




Monday Bar Black & White Cruise 2007:

 

SnyggMagnus följde som sagt inte med på denna då han enligt mig, sov hela förra kryssningen (länk till Spring 2007) så istället bad jag Cosnus hänga med. Henne har jag känt sen 2002 eller dylikt och jag visste att hon hade exakt samma musiksmak som jag. Så hon var perfekt.


Dag två var jag på soldäck och dansade till Laszlo som öppnade den numera klassiska Sundeck denna kryssning. Passade på och irriterade Cosnus vid något tillfälle.

 

Setup.


Eftersom hon har valt att bo på Sveriges baksida Göteborg så pratar vi ganska mycket i telefon om allt möjligt och omöjligt. När jag blir trött så har jag ibland en tendens att störa henne genom att bl a avbryta henne hela tiden på skoj. Detta för att höra henne bli sur. För att markera sin irritation brukar hon hålla in en sifferknapp på sin telefon.

*PIIIIIIIP*

"FEM?!?!?!" gissar jag entusiastiskt.
"Nej, sex." svarar hon.

"Men åååååh! Jag tänkte på fem! Så NÄRA!" svarar jag besviket.

 

På Sundeck gjorde jag något som fick henne att väsa:
"Önskar jag hade en telefon så jag kunde trycka på en siffra... PIIIIP"

"TRE!" hugger jag direkt dansandes.

"Men aaa.. du kan väl få rätt den här gången då."
"Wo-hoooo!" ropar jag glatt med armarna pekandes mot himlen och vänder mig mot DJ:n Laszlo och fortsätter dansa.

 

Veckan efter kryssningen så hade hon pms för ca 500:de veckan på raken, och tryckte på massor med knappar i en knappt gissningsbar följd till vilket jag reagerade:

"Men COME ON!!!! Hur lätt var det dääär då?!?!?!"

 

Hon förklarade senare att jag framkallar placebo-pms hos henne.. försök fatta vad hon menar?

 

Någon vecka senare berättar hon om när hon försökte förklara den ovanstående anekdoten för hennes dåvarande "pojkvän".

Ragg.

Eller vad hon nu vill kalla han för. Man fattar ju att dom inte är gjorda för varandra när hans största intresse är "Linus på Linjen" och att samla på teddybjörnar. Being serious here.

Och detta som 34-åring.

 

Sen så jobbar han för tullen samtidigt som hon, åtminstone då, knarkade glatt upp det som han och tullen borde stoppat. Detta bakom hans rygg.

När hon skulle åka till Amsterdam med sin vän så kunde han inte räkna ut varför trots att han var en extremt drogmotståndare.

"Vad ska ni göra där?"
"Aaa.. Lovisa vill gå på museum för sex, tortyr, hampa och Anne Frank."
"Aha."


?

Utöver detta så hade han en manisk besatthet att ha allt i rätt ordning enligt sina egna regler. Skivor måste vara i alfabetisk ordning. Tallrikar och glas i köksskåpen ska vara uppställda precis som om dom skulle marschera ut på Himmelska Fridens torg vilken sekund som helst. Samma med dom hopvikta lakanen och handdukarna i skåpen. Hon testade honom en gång genom att dra ut en av hans vinylskivor ur skivhyllan och titta på den för att sen ställa tillbaka den på ett annat ställe.

Sen sneglade hon på honom när han direkt stunden efter i smyg låtsades som ingenting och flyttade skivan till dess rätta ställe.


Yikes!

 

Hon berättar om ett samtal med Gary (som jag valde att kalla han för då jag aldrig kom ihåg hans namn)

Mitt i samtalet tryckte hon på en knapp så det pep i örat på honom.

"Var det du som tryckte?" frågar han.

"Ja" svarar hon och börjar förklara hela grejen som vi höll på med och det som händer under våra samtal. Det är ju rätt svårt att gissa rätt.

"Aaa fast det är ju olika ljud på knapparna" svarar han.

"Ja jag vet." svarar hon och håller på tråkas ihjäl av den torre jäveln.

Hon försöker istället med att berätta vad som hände under kryssningen där jag Live försökte gissa vilken knapp hon tryckte på enbart genom att pipa.

"A, det var ju lite roligt.." svarar utan att skratta

 

"Vad fan ser du hos han?" frågar jag Cosnus när hon berättar det där i telefon.

"En stor kuk"

 

I guess.

 

Väl på kryssningen minglar man runt i olika hytter och härjar.

Hamnar i en hytt med en för den här kryssningen ny bekant, "doter".

Han är jättelång.
"Hur lång ÄR du?" frågar jag lika fascinerad som en femåring som precis träffat en stridspilot.

"206" hör jag en röst från molnen.

"Nääää..." svarar jag skeptiskt. "...du måste vara längre!" tyckte jag.

Som typ vadå?

207 eller?

Baserat på vadå?

 

Doter

 

En brud från ett filmteam som gjorde ett inslag åt Viasat om den här kryssningen och Doter till höger. En intressant detalj om bilden är att hon faktiskt är 197cm lång. Och trots det är Doter mycket längre än henne. Nä, ok. Kanske hon inte är då men notera att jag tvungen att vinkla kameran för att få med doters hjässa med på bild.

Han är lång.

Och ser ut som Will Ferrells yngre bror.

 

Har märkt att jag inte klarar av att vara full tio timmar i sträck. Svagt. Misstänker att min finska släkt skulle skämmas för mig om dom fick veta detta. Eller vadå? Vid närmare eftertanke så vet dom väl det redan? Tror det var 2002 eller dylikt som jag låg på mage på min gudfars brygga och spydde rakt ner i den idylliska finska sjön. Ett mindre idyllisk moment i mitt liv. Det blev, om möjligt, ännu mindre idylliskt när min då 8-årige kusin upptäckte mig och relativt diskret ville informera sin far:
"PAPPAAA?!?!?! NIKO SPYYYR NER I SJÖÖÖÖÖN!!!"

Detta studsade runt över sjön till alla andra sällskap som firade midsommar den sommaren.

 

Perfekt. Någon annan som inte klarar av att vara full "för" eller "tillräckligt" länge?

Följande snubbe som somnade på soldäck. Notera, det är inte tyst på soldäck. Musiken pumpar konstant på väldigt hög ljudnivå och det bör vara helt omöjligt att somna till.

 

Somnat

 

Men icke, den här finnen somnade.

Vilket utnyttjades på olika sätt:

 

TC-rövf

 

Notera på bilden ovan hur dreglet rinner ner på hans tröja och bildar en mörk fläck på hans urtvättade tröja. Ajuste, sen fanns det tydligen en rumpa med på bilden också.

 

Pitten

 

Moget. Humor.

 

Till slut vaknade han till och reagerade åt allt:

 

Vitun Hullu

 

Hela händelseförloppet här:



På Luciakryssningen mer än sex månader senare fick han se alla dessa bilder och var mäkta förvånad över uppståndelsen. Mest för att han inte hade någon aning om vad som pågått.


Det finns en jäkligt fit tjej som brukar åka på kryssningarna med sin kille (BOOOO!!) och hon är en.. sån som får en kille oavsett civilstatus att rotera sin brutna nacke för att i 0,0023 sek få njuta av den vackra skapelsen.

Henne kan jag presentera från sin bästa sida nedan:

 

Fisen


ÅH!

Kan ni haja att hon kallar sig för "fisen" på ett community för älskare av elektronisk musik?
Mmm, det kan jag också.

"Fisen".

Humor har hon också!

 

När man kan ha sin hand mellan låren utan att låren klämmar åt hårt, då ger det 1 poäng.

Om det finns utrymme att pendla handen mot låren, 2 poäng.

Om det finns utrymme att ha en knytnäve mellan låren utan kontakt, 5 poäng.
Om det finns utrymme att med knytnäven pendla mot låren, 1000 poäng.

This chick might be perfect.

Själva bilden rivaliserar med den bästa jag själv någonsin tagit:

MRöfv

 

163cm hög deliciousness.

Eller som chefen sa på jobbet när han såg bilden.

"...."
Sen visade han bilden för norrmannen:
"Fy faaaaa!!! Hyyyy kaannnnn dyyyyy-"
Så avbryter chefen hans upprörda läten:
"Den där feta jäveln!" gapar han o sträcker ut armen mot mig anklagandes:
"Hur fan kan den där få en sån där jävla brud?!?!"
"Naaaaaaeeejjjj da kannn jagg ikke fårschtåe??!?!?!?" gapar norrmannen o flinar mot mig.

 

Rivaliserar förresten? Nä, det gör det fan inte. Objektet av passionen på min bild är köttigare och inte lika Auscwich som den övre. Den undre tillhör ett ex och just den bilden tog jag. Michelangelo-vacker. Tagen med en riktig fulkamera, en sån där gammeldags icke-digital med 24 bilder på en rulle som man fick lämna in för framkallning. Och vem hämtade ut bilderna när dom var framkallade av fotofirman? Jo, såklart, hennes pappa. Han frustade förmodligen av ångest men vem skulle inte göra det när ens oskyldiga lilla flicka har ett sådant parkeringsgarage för ens lille Lamborghini?

"Jävla fitta, inga celluliter har hon heller" som en av mina kvinnligare jobbarpolare på bion sa 2004.

(And yes, the one in the picture was fucking hot. Atleast 2003-2005, some cellulites might have appeared since then.)


Den förstnämnda övre bilden la jag upp som en bakgrundsbild på min dator på jobbet efter kryssningen o Robotnik rapporterade följande efter min semester:
"Duuuueeeee? Jag såg Brandmannen gå in på kontoret och stanna till vid din dator. Han var helt paralyserad medans han spanade in bakgrundsbilden i säkert flera minuter! Detta utan att röra en min."

Sjukt okristligt av pastorsonen. Kan bara spekulera i teser som att han kanske inte var helt nöjd med sin särring hemma. Som sagt, spekulationer.






MONDAY BAR SUMMER CRUISE 2007

 

Istället för att skriva ett inlägg, så kan jag beskriva den här kryssen med den här bilden:

 

Ferry Corsten - Solstice

 

Ovan ser ni Monday Bar-arrangören Staffan (till höger) ta en bild på trancelegenden Ferry Corsten, som spelade i sex timmar på Main Floor. Tillfället i bilden var vid 05:40 på fredagsmorgonen inför en bländande vacker soluppgång över Finland. Allt detta till den fenomenalt underbara låten "Solstice" av just, Ferry.

Corsten.

 

Dröm. Magi. Kärlek. Klick.

  

 

"Hon är gullig och söt men ibland en argbigga! :P"

Så sa storasystern till vänster om sin lillasyster till höger på bilden nedan.

 

Argbiggan

 

Jag och hon till höger minglade på Spring Cruise 2007 i mars kommer jag ihåg men denna gång skulle jag komma ihåg vad vi pratade om också.

Guys? Chicks really dig that shit. When you listen and whatnot.

 

Faktumet att jag sjukskrevs (mer om det senare) en vecka framåt samma dag som kryssen gick av denna gång skulle hjälpa mig. Jag skulle ta det lite lugnare än vad jag kanske brukar göra.. mindre dansande osv. Ja, dricka också dårå. Höll på som glömma det.. som att det behövdes. (Finnjävel)

 

Dom två ovannämnda spättorna skulle också sova över hos mig ett par kvällar efter kryssen med två italienare, André och Gio. Två andra italian stallions skulle sova hos Julle i en annan del av Södertälje pga platsbrist i min tvåa på blotta 43kvm.

 

Så, väl på båten träffar jag denne söte krabat och vad händer? Jo, min sidekick ska förstöra allt.

(FÖR I HELVETE!!!)

Vi sitter i hytten sent på natten/tidigt på morgonen och hon går för att pudra näsan, kanske för att droppa en rosa, dra i sig två jättelinor Kokain, vad vet jag?

 

Jo, vad händer?

 

Jo, SnyggMagnus händer. Han slänger upp dörren till hytten och ser mig sitta ensam på sängen och ropar entusiastiskt på Karlskoga-mål:
"Blir´e nå´ napp elle´?"
Med skräckslagen blick och uppspärrade ögon börjar jag direkt dra min hand över halsen flera gånger för att hinta om att vara mer diskret, eller att skära huvudet av sig då han ändå inte verkar använda den. 
Ser på hans min att han hajar att han gjort bort sig och som följd av det backar han tyst iväg och stänger dörren efter sig.

 

BRAAAA MAGNUS!

He fucking cock-blocked me! Why? Det var inte så att han var intresserad av samma tjej, han är fan inte intresserad av någon annan än sin särring som snällt stannade hemma under kryssningarna han hejvilt härjar på! WTF?

 

Efter en stund öppnas toalettdörren och ut kliver Argbiggan utan att titta på mig och greppar sin häxblandning och frågar jättesträngt utan att öga mig:
"Mmm, blir det nån napp eller?" och vänder sig om och lämnar hytten.

Helt matt gapar jag och tippar huvudet bakåt upp mot hyttaket och mimar:
"My _FUCKING_ God!" och kutar sedan efter henne.

We always do.

 

Dagen efter garvar jag och OsmidighetsMagnus åt händelsen och formulerar situationen i metaforer såsom:
Jag: "Det var som att gå 100 steg bakåt och börja om från början"
SnyggMagnus: "Eller som att du håller på och bygger korthus i flera timmar och sen kommer jag och svingar upp dörren så vindblåsten raserar husbygget o ba: Hur gååå däää?"

Vi har jämt så jävla kul ihop. Trots allt.




"Kul utan knark?"

Dag 2 chillar vi på storgolvet medans Johnny Boy kör sitt avslutade set. Då ser jag och Magnus denna spätta:

 

Kul Utan Knark

 

"Kul utan knark"? Där initialerna blir KUK?

Kuuuul. Not.

Ehm, ungefär lika lika kul som när en kille ropade ut över a la Carten och ville ha allas uppmärksamhet, och efter några sekunders betänketid fortsatte han med:
"Äh jag skoja bara."
Kuuuul . Not. Och nu detta med Alla Barn i Bullerbynmysiga tröjan.. T o m präktiga SnyggMagnus tyckte den var hejdlöst töntigt. Väldigt humorlös.

 

...precis som den här killen, i den nedre bilden då:

 

S1

 

S2

 

You guessed it, - SnyggMagnus. Och en okänd fyllskalle. Som garanterat var stel i vänster handled när han vaknade.



S3

 

S4



En sista grej om "Kul utan Knark"-tröjan. Tänkte när jag såg att man kanske skulle trycka upp en kontraeffektiv jävel "Kul MED Knark" tröja till nästa kryssning, men det vore för, mycket.. Kan ju alltid ha på min tröja som hänger i garderoben:

 

Wiid

 

Där! Humor.

Så!

 

Något annat som var småkul, det var tax-freen. Den är alltid smockfull första timmarna av resan så vi har alltid med oss egen sprit så vi klarar av förfesten i hytten. Efter två-tre timmar brukar kaoset ha lagt sig och då stormar man stället som Stormtroopers och hejvilt härjar man fram och plockar åt sig det man ska ha. Med tomma kassor som belöning i slutet.

 

Icke denna gång.

 

Fyra kassor med långa köer. Wii!

Efter en tids väntan når vi kassasärringen som påpekar för SnyggMagnus att hans 4 cider som han plockat på sig:
"Det är extrapris på 6."
Han svarar med ett, för stunden, extrabrett fylleflin och springer iväg för att hämta två cider till. Jag betalar för oss och när JAG, med den dåliga sjukskrivna axeln, greppar tag i spritkassarna vänder sig MongoMagnus om och skriker till alla köer:


"DET ÄR EXTRAPRIS PÅ SEX!"

 

Skämdes ihjäl för det och fattade, liksom ingen annan i köerna, poängen.

Förrän nere i hytten:

 

6

 

Extrapris på sex.

Ja vad trevligt då, inkluderade jag honom i hånandet av dom humorlösa? Inte? Får väl fixa det så småningom.



Filmade ett klipp värt att spara

 



Ferry Corsten - Solstice

Detta med soluppgången ovanför Finland lysandes in i lokalen.

Klassiskt. Überfantastiskt. Och underbart. Precis som många andra som ser klippet så får jag rysningar av det där. Rysningar får jag också av detaljer i klippet. Notera vid 2:52 snubben med regnbågshåret. Han gick runt med piskor runt midjan och sa till folk att dom INTE fick ta bild på han då hans civila position skulle riskeras. Tydligen jobbade han med något "känsligt" som inte klarade av liknande fester.. Han kanske jobbar på samma jobb som jag?

Iaf, både Gunde och SnyggMagnus dementerar att dom hört honom säga det. Jag är till hälften helt säker på att någon av dom sagt det där till mig. Så någon av dom var för full på denna kryssning. Och jag har bevis på det.

 

I slutet på kryssningen står jag och pumpar SnyggMagnus bergsprängare i hytten och går ut i korridoren för att kolla läget. Träffar på denna tjej som jag känner igen från Tranceclubber.

 

Wrixy

 

Wrixy. Hon hade under sommaren 2007 dykt upp som en soluppgång på Monday Bars-fester på Göta Källare och killarna hade allihopa likt hyenor raggat på henne. Eller så gjorde dom det via Tranceclubber allra senast. "Trancescenen" i Sverige är såpass liten så man kan nästan jämföra varje tillställning som en enda stor släktfest. En sådan där man känner igen alla varje gång. Och som vid varje släktträff så är det så gott som nästan ok att känna sig attraherad till kusiner som man sällan träffar just för att dom är "så avlägsna". Då uppkommer också slutligen möjligheten att "play the jerry lee lewis cousin card"..

 

Hon känner igen mig och kommer fram med fingret hyttandes:
"Colin... något med Z? Jag kommer inte ihåg exakt.." säger hon o slår ihop sina ögonbryn så hårt så dom nästan hinner växa ihop när hon kämpar med att komma mitt nick.

 

Visar sig att hon så gott som bodde granne med mig under hela kryssningen. Stolt visade hon upp sitt ädlaste könsorgan, röven, och jag tryckte ("såklart" enligt Tedeschi) på avtryckaren med flerbildsläget förvald så det blev en massa bilder.

 

Väl hemma efter kryssen har jag Argbiggan, Gio, André och Fabio sittandes på min tresitssoffa. Mig vid styrpulpeten och Julle och Kate på golvet. Alla tittar upp mot min två meter breda bioduk medans jag bläddrar igenom bilder och filmklipp från kryssen. Till slut kommer jag fram till bilderna på Wrixy:

 

Wrixy.RV

 

Jag höll om möjligt, högre tempo än min Ixus 70 när jag försökte trycka mig förbi bilderna på Wrixy och hennes ädlaste samtidigt som en något tyst, och framför allt stel, stämning infann sig. Framför allt från tjejerna och Italienargrabbarna som led med mig.

 

Kommer inte ihåg hur jag bröt den stela stämningen men det gick på något sätt.



Dagen efter ringer farsan och undrar varför det var sånt liv i bakgrunden. Berättar att det var en bunt med Italienska vänner som sov över. Då ändras hans ton:
"Akta så du inte får spö av dom."

What?

Vilken jävla idiot. Hur fan kan han inte lita på sin 32-årige sons omdöme?

 

Efter det hade vi förfest innan vi skulle till Garbo´s i Sundbyberg, även såkallad "Sumpan". Man kan rätt snabbt räkna ut vilken white-trash-stämpel det stället har i o m smeknamnet på stadsdelen.
Vi kör musik hur högt som helst och min 114cm höga cylindriska subba som står i hörnet i vardagsrummet får saker att ramla ner på golvet. T ex lampan som står på närmaste golvare. Sen hade vi böckerna som ramlade ner på golvet från tv-bänken. Tredje gången som jag skulle lyfta upp böckerna insåg jag att det förmodligen inte var någon idé. Så jag lämnade allt på golvet.

 

Istället stekte jag järnet till "Alizee - Jai Pas Vingt Ans (sfaction club remix)" vilket föranledde till att min högerarm hoppade ur led uppe vid axeln.

 

Vad som händer är att en uttänjd led framför armskålen släpper ut armen och då låses den totalt och jag inte kan röra den öht. Det gör också djävulskt ont under tiden då man fipplar med fingrarna och försöker få armen att vrida på sig lite så den hoppar tillbaka.

 

Andrés bitch Kate pausar musiken för dramatikens skull vilket får mig att svetta fram:
"Vad... som... än... händer... STÄNG... INTE... AV... MUSIKEN!!!"

Kommer bara ihåg ett förvånat blick från henne.

Hellre att man lider med bra musik än utan bra musik tänkte jag nog.

 

Fick tillbaka armen så småningom och kan numera röra på den som normalt. Typ. ...ish.

 

I´m getting too fucking old for this shit.



Och om jag inte avslutar det här inlägget här så kommer den aldrig ta slut så jag slutar precis jävlart h-


Alkolås på RyanAir.com tack!

Sitter och letar efter nya remixes som fantastiska LA Riots gjort och hittar såklart några. Bra också. Sen är jag dum nog och går in på deras Myspace-sida o kollar om amerikanerna tänkt komma till Europa i år. Och DING! Ja, det gör dom.
Och vi snackar inte någon obskyr och svårtillgänglig festival i Slovakien i början på September utan mitt i Maj, i Berlin!

Jag har två resor till världens bästa stad i April men Maj är helt ledig. Därför känns det perfekt att dra dit för att se dom på "Icon" den 15:e Maj. Det blir en tolvtimmars den här ggn också. Det sjuka är att dom inte ens headlinar den kvällen utan det gör kanadensarna MSTRKRFT ("Masterkraft").

MSTRKRFT! (Don´t get me started!)


 
Moonbootica som spelar MSTRKRFTs fantastiska remix på D.A.N.C.E. som Justice står bakom. Låten låg sjukt länge på Beatports topplista.

MSTRKRFT och LA Riots på samma ställe, samma kväll? SOLD! I´m fucking there. Har ändå inget annat för mig just den helgen.

Det som gör allt detta möjligt är förbaskade Ryan Air. 350kr t&r?

Som sagt, alkolås på www.ryanair.com tack!

Monday Bar Spring Cruise med Armin van Buuren

En av dom roliga sakerna som hände under kryssen var Dag 2 på morgonen när alla låg och såsade i sängen.
SnyggMagnus:
"Hörde ni om styckmordet i Sydafrika? Det var Nelson Mandela"

Det var Nelson Man dela. Styckmord. Geddit?

Alla gjorde inte det. Smålandsrumänen Laszlo:
"Nä jag fattade inte, Mandela? Nä jag tänkte mandelmassa? Men jag fattade inte."

Mandemassa? WTF.

Iaf, till syrran, just nu världens största DJ, Armin van Buuren
Han drar till med dängan som hon aldrig till sin gubbes förtret lessnar på:
"In and Out of Love" (tydligen en mashup med Jochen Miller - Lost Connection)





Går också att se i HD genom att klicka på HD-knappen nere till höger på Youtube.

Nu ett par highlights från kryssen. Först en full göteborgare, Glenn, som talar för sin sak. Tråkigt nog är den saken
"GöteBORRRRJJJJ!!"
Glenn liknar en polare till mig, Acke, men han skulle aldrig skämma ut sig genom att kuta runt och skrika "GöteBORRRJJJ!".

Sen hyttkamraten Laszlo som hör Jesse Roses mästerverk "Well Now" för första gången. Notera hans min vid 1:35 när låten ändrar karaktär för att sen återgå tillbaka till gunget. Glad kommenterar han detta på sin bredaste småländska:
"LiuuRRAD!"



Man kan inte göra något annat än älska den där killen. Minerna, talfelet, hans bankande i en halv takt efter, allt.
Grymt rolig kille att hänga med.
"Den såmm biuter låutt innan vi komma till stockholm" säger han och drar fingret över halsen, då byter jag låt till "Jesse Somfay - Kisshiiine".


Nic Chagall - Monday Bar nedan. Jag kutar fram till dansgolvet och filmar det ena och det andra. Det ena eller det andra i det här fallet vore en dansande/guppande bakdel i början på klippet.
Sen inser jag att den tillhör syrran.

DIRTY!

Ok, Gunde är inte min syrra men känns lite som en. Still dirty as hell.
Sen öppnar hon käften och låter som en finsk skogshuggare.



Märks att hon är från någon av baltländerna.

Efter att sista golvet stängt en timma innan båten kommer i land, hade vi en egen megafest i vår hytt där just "Well Now" spelades nästan på repeat. Någon tyckte att min rakade skalle liknade ett ollon och bestämde sig för att trä en toppluva över den.
Ni ser kartongkondomen ner till vänster dansandes till musiken:

Beck´s karton

Spellista för efterfesten i hytt 8345:
Jesse Rose - Well Now
Maskinen - Segertåget (Dada Life Remix)
(Dada Life är sjukt bra. Sjuuuuukt bra!)


Sagolik avslutning på kryssen med Johnny Boy:




//ColinZeal

PS

ColinZeal says (00:35):
äh. han snacka om att han fixat hotellrum o att jag skulle fixa tillbkaa det den där bruden från hallunda som var med på en trekant med oss 
Anonym says (00:35):
hahahahaa
ColinZeal says (00:36):
vi stod o låtsashånglade med varandra o helt plötsligt dyker hon upp och julle ba:
"trekant?"
"ok." svarar hon.
då var vi på väg till hans hytt
jag hade inte gått med på något?   
Anonym says (00:37):
wth!
(wth=what the hell? /ColinZeal)
ColinZeal says (00:37):
så då drar vi till hans hytt förutom att vi tappar bort han  och jag har hans nyckel. så därinne så knatar hon in på toan (o skrubbar fittan?) medans jag väntar.
akward att knulla i hans hytt så vi drar till vår hytt ist. 
Anonym says (00:37):
hans hytt = min hytt ffs
(ffs=for fucks sake! //ColinZeal)
ColinZeal says (00:37):
HAHA!!! hoppas jag ollade RÄTT ställe 
Anonym says (00:38):
HAHAHAH
Anonym says (00:39):
jag fick fan inte ens hångla på denna kryssen .. snacka fail
ColinZeal says (00:40):
du fyllde din jävla kvot förra kryssen, sluta klaga! 
Anonym says (00:41):
ffs.. jag knulla en gammal 2barnsmorsa
ColinZeal says (00:41):
sa du knulla?
DING!
ColinZeal says (00:39):
väl i vår hytt sitter wargaflicka o magnus o pratar. så jag ställer mig o stirrar på dom med blicken som säger:
"i´m here to fuck, but none of you, so get the fuck out."
*slänger tummen över axeln*
Anonym says (00:39):
hihi
ColinZeal says (00:39):
they didn´t read it right so vi drog till hennes hytt där hon ville ha koks eller affe för att piggna till då hon var för full. räknade fram att om hon skulle piggna till så skulle det vara kört för mig så det blev som inget.
för att jag inte hade något såklart. 
Anonym says (00:40):
meh.. snacka antiklimax
ColinZeal says (00:40):
mitt liv är ett antiklimax 

Techno & 10000 Tyska Bögar

"Fan, jag har sneglat på din blogg lite då o då och dina Berlinresor blir ju bara sjukare för varje resa som du gör..." konstaterar en på bion efter att jag lite kort berättat om den senaste resan.



Två dagar efter allt 

  

Kollade på iTunes efter några nya video podcasts för att komplettera med dom andra jag redan följer nästan slaviskt. Diggnation, Trigger Street TV och The Totally Rad Show är dom jag följer för tillfället. (1up.com och Best Week Ever när jag har tid över).

 

Ser något som väcker mitt intresse:

"Midget Pr0n"

 

"Åååh dvärgporr!" sveper genom min hjärna precis efter att jag instinktivt klickat på länken.
Den kanske inte är så stor, men ändock en besvikelse när det går upp för mig att jag läst fel.

"Gadget Pr0n" står det ju.. Prylbögeri helt enkelt. Min field helt klart men vafan, Berlin har förstört mig.


Och det leder mig direkt till den sjukaste resan jag varit med om några dagar innan...

 

Berlin.

 

Skulle se Moonbootica live på Watergate för tredje gången under senaste femmånadersperioden. Natt två skulle jag utforska världens kanske bästa Technoklubb, Berghain, mer ingående.




Moonbootica på Watergate 30/12-07

 

Här en snabb genomgång på tre sekunder:


image191

BLIPP!


image192

BLOPP!


image193

BLIPP!


image194

BLOPP!



Neeext! -> Berghain.



  

Berghain på nyårsnatten:

 

Varje månad släpper Berghain en flyer om vilka som spelar på stället den månaden. Alltid lika flippade flyers.

December:


image195

"...dina Berlinresor blir ju bara sjukare för varje resa som du gör..."

 

Apapapap! Backa, ta en titt på den där bilden igen. Studera den...

 

...Så.

 

På nyårsnatten står jag och köar utanför Berghain. Noterar att den rakade vakten som jag kallade för Spindelmannen i förra inlägget om Berlin, inte var rakad. Han hade bara högt hårfäste. Detta med långt grått bakåtslickat hår, gav illusionen att han var rakad när man knappt vågade titta på honom. Märkligt.

 

Ni kanske tycker man överdriver, men man vill inte skjuta sig själv i foten och bli utsatt för det ett par framför oss råkade ut för. Efter att dom köat i en timme som vi alla andra och nått Spindelmannen vid dörren, så pekade Peter Parker på grusgången istället för in i byggnaden. Utan att motivera sig. Paret fattade att det var ingen idé att diskutera utan gick direkt när dom såg armen vinkla sig ut från domarens kropp.

 

Vid muddringen kollar min vakt mig jävligt noga efter en kamera och frågar sen:
"Do you have a camera on you?"

"No."
"No digital cameras!"

"Ok." piper jag som svar som om jag hade kissat i sängen.  

 

Skratta på du, men dom sätter tonen om vad som gäller jävligt effektivt, det måste sägas. Man undviker ögonkontakt med vakterna vid insläpp, precis som i skolan där man undvek den där jobbiga ungen vars föräldrar var alkisar, och som fick utlopp för sina känslor genom att mobba sina skolkamrater.

Man gjorde sig bäst om man tryckte sig själv in i ett hörn någonstans och inte gav ett pip från sig. Både i skolan och i kön till Berghain.

 

Efter "processen" släpps man in och då är man, "ok"... ...eller inte.

Bra eller inte, det blir till en filosofisk diskussion som man kan diskutera vidare i all oändlighet.

 

Vi andra läser vidare:

 

Det första, "anmärkningsvärda", jag ser på stället är vid garderoben. Det kommer en snubbe till kön för att leta efter någon. Han är iklädd svarta boots och svarta hotpants av läder.

That´s it.

 

Totally Gay.

Berghain.

Hade jag glömt eller bara förträngt?

 

Till slut knatar jag runt på stället helt avslappnad och utan någon som helst tidspress på mig till skillnad från sist jag var där. Då hade jag ju flyget tillbaka till Sverige som jag skulle passa. I ett annat normalt fall skulle man oroa sig för när klockan närmade sig två men i det här fallet var klockan tre eller dylikt när jag kom in, och att stället stängde två dagar senare, gjorde att total relaxation infann sig.

 

Öppet två dagar i sträck? Något för Hamnmagasinet i Tälje att fundera över... (obs, ironi.)

 

Nu hade jag alltså all tid i världen för att höra och dansa till Len Faki (ladda ner "Odyssey 5" om du är nyfiken eller sök upp den på http://www.beatport.com/) bl a.

 

Så, jag börjar utforska stället.

 

Vid trappen upp till Main Floor går jag bakom två läderbögar. Kommer bara ihåg den ena av dom.. Han hade ridbyxor på sig. Chaps. Såna där rumpan är bar? Och det var den då han inte hade något annat på sig. Detta vet jag då jag hade perfekt ögonhöjd till det tvivelaktiga nöjet att nästan se hans ringmuskel gapa efter luft vid varje trappsteg.

 

Hittar också dessa mytomspunna "dark rooms" som jag läste om när jag gjorde research inför förra inlägget om Berlin.

 

Ett ställe har ett bås med trappor på utsidan som leder ner under båset till ett helkaklat utrymme. Det som avskiljer dom två våningarna är ett galler liknande dom man kan hitta på utsidan av trappuppgångar vars enda uppgift är att snappa upp småstenar. Just i det här fallet handlade det inte om småstenar. Om du inte kan komma på vad syftet skulle kunna vara så kan jag slänga in två stödord för att hjälpa dig:

"Helkaklat" & "lättspolat".

 

..............om du fortfarande inte hajar så kan jag slänga in något som bör klargöra det hela:

 

"Kiss" & "bajs".

 

Fnissade till lite äcklat och skakade på huvudet.



Den hejdlöst billiga konsumtionen av Becks gjorde sig påmind ännu en gång. Hittar en toalett som har tre bås, alla låsta. Står och väntar med en annan snubbe när en av dörrarna öppnas. Ut kliver två killar iklädda läder.

 

Killen som väntat längre går in och vänder direkt och försvinner.

"Jaha? Vafan?" tänker jag och går in.
Inuti ser jag bara en läderbrits, ingen toalett så långt ögat kan se. En meter i det här fallet. Och papperstussar lite här o där. Toalett? Pfyfft. Lurad.

 

Fortsätter min vandring och hittar ett mindre dansgolv som spelar technoliknande musik. Det är rök överallt som ljussätts av röda och blåa spotlights. Går runt dansgolvet och hamnar under ett mörkare parti av lokalen med lågt tak. Ser trots ljusbristen att det finns galler och kedjor här och var. Stannar till tre meter från en dubbelsäng vars madrasser är iklädda svart läder.


En kille står och lutar sig mot våningssängen och framför sig har han en kille som står på sina knän.

 

Hm?


Här finns det två alternativ för mig:

1) Det knyts skor.

...eeeeellllller att:

2) Något misstänksamt pågår.

 

Ljuset var inte det bästa men med lite benkrökning fick jag motljus på paret och ja, mycket riktigt, kneeboy suger av den andre. Helt öppet. Ja, så öppet som man kan göra det i dunkla ljuset.

 

Småchockad vänder jag på mig och bockar av "live bögsex" i min mentala lista över saker som jag sett. (Varför har jag ens en sån lista? ...vad pratar jag om? Alla har en sån lista! Som Gunde (inte "the", min) sa: "man tänker bara på den när det händer sånt där").

 

Tar ett steg åt ursprungligt håll för att fortsätta min resa genom Sodom och Gomorra när jag möts av tre killar med sina ryggar vända mot mig. Nyfikenheten tar överhanden och jag kliver närmre när jag ser fyra kedjor hänga från taket. Dom håller upp en läderplatta som en snubbe ligger på i gynposition.

 

Eller i det här fallet, hobbyrektalogposition med analöppningen wide open.

 

Bena vilandes uppför varsin kedja. Helt näck. Mellan bena har han en tapper jävel som jobbar på att få komma in i honom men misslyckas hela tiden. Så Staffan sträcker sig efter en behållare till vänster om sig. En likadan behållare som man ser på offentliga toaletter i Sverige som innehåller flytande tvål. Men i det här fallet handlade det nog gissningsvis om glidmedel.

 

Killen försöker sig inte ens på att få en klick av smörjan längst ner utan sliter loss topplocket och kör in hela handen och kupar den. Här snålas det inte, dekadens och sodomi.

(Bocka av "Live Gay Anal Sex")

 

Det kommer in en fjärde åskådare som ställer sig på sina knän och börjar suga av killarna som tittar på fulhålspenetreringen. (Bocka av "Gay Slut")

 

Jag vandrar runt och nästan överallt har folk sex och jag känner mig som Tom Cruise i "Eyes Wide Shut" där han bevittnar orgierna på herrgården. Fast självklart hamnade han i den med alla fotomodellsnygga brudarna och jag fick versionen med tyska bögarna..

 

Nummer Ett sätter på Nummer Två i röven som i sin tur samtidigt suger av Nummer Tre. Tre smeker Nummer fyra över bröstvårtorna, som njuter av att beskåda och vara en del av det hela. Fullskalig orgie helt enkelt. (Bocka av "Live Gay Orgy Sex")

 

"Nu kan jag fan inte se mer, nu MÅSTE det vara slutupplevt för mig i livet!" tänker jag och ser slutet för bloggen. (Fuskbocka av allt involverande "Gay Sex". edit: Fast nu några dar efteråt så kom jag på att jag inte såg den envisa konsten att "fista"... Får bli ett framtida projekt.)

Ja, sen var det ju dom tre andra killarna som körde tåg ståendes också men nu drar jag den:

 

________________________________________________________

 

Vet du vad strecket ovan är för något?

 

Det är att-gå-för-långt-linjen. Den här bloggen ska fan inte behöva gå längre än sådär trots att jag såg mycket annat sjukt och omoraliskt under min tid där.

 

Lämnade stället sju timmar senare (vad hände egentligen?) och möttes av solljus. Sneglade på kön till höger om mig som var lika lång som när jag gick in. Önskar att jag hade kunnat tända en cigg vid det läget och titta in i horisonten och sucka: "Vilken jävla resa..."

 

Allt som allt.

1) "...dina Berlinresor blir ju bara sjukare för varje resa som du gör..."

Ja. Punkt.

2) Fredrik Lindstörm behövde inte oroa sig för dom 10000 Tyska Bögarna som skulle invadera Sverige ifall vi gick med i EU.. Dom stannade tydligen på Berghain.
3) Är det upplevelser som denna som gör att jag ramlat ner från andra plats till femte på Facebooks "Compare your friends" application under kategorin "Best Father (Potential)"?

Heartbreaking isf.

4) Hela sista upplevelsen var så grymt långt ifrån Villa, Volvo & Vovve som man kan tänka sig.. Själva bilresan från Skavsta -> Södertälje var otroligt renande för själen. Tack för det syrran. Kostigt ställe att säga det på men, Love you.



Italienarna insisterar att jag säger till nästa gång jag ska till Berlin. Dom vill uppleva både Watergate och Berghain.. vad säger man till det? Måste nog förbereda dom mentalt, om något annat. (Ja, i dubbel bemärkelse).



Förresten, jävligt konstig kombination dom har kommit på.

"Uhh jaaa.. Wii häff zee best techno äkts in ze wööld,  unt! Unt wi häff samm gjeeman gay porn going on at ze sejm tajm. Zee perfekt kombo!"

 

...kommer aldrig fatta Tyskland, men jävlar så fascinerande.



//ColinZeal



PS

Bäst just nu:
1) Feist - My Moon My Man (boys noize remix)

(Låten handlar ironiskt nog om analsex)

 

2)



Visade sig vara "Photek - Love & War (LA Riots remix)"


Absolut sämst just nu är Moonbootica som hädar genom att spela en våldtäktsmix på en av världens mest klassiska låtar:

 




Otroligt ös, men jävligt blandade känslor för mig som en stor fan av både Nirvana och Moonbootica... Ungefär som att blanda äpplesås (gott) med tandkräm (gott).

En sista grej.
Han som sneglade på min blogg och tyckte att mina Berlinresor blev bara sjukare och sjukare för varje resa som jag gjort, har nu läst inlägget. Detta tillkännagav han via sms:
"Läste om din Berlinresa! :-O Verkar som det kan finnas väldans mkt Hiv-virus i dessa lokaler! Tur att du är vit! (Vita män kan ju inte få hiv)"


Watergate & Berghain

Moonbootica på Watergate i Berlin.

 

Andra partyhelgen på raken för mig av ursprungligen tre helger, som till slut sträcktes ut till en fjärde i o m avslutningen med John Dahlbäck på Esque, Sthlm 22/9-2007.

 

Visste redan i förväg att det här var höjdpunkten för mig av helgkvartetten. En skulle hävda att Monday Bar Summer Cruise 2007 borde vara den självklara ettan. Andra, såsom en av mina läsare, transsylvanen Laszlo, skulle hävda att Carl Cox den tredje helgen borde vara den solklara höjdpunkten av denna fyrling. Men nä, Moonbootica är Moonbootica. Watergate är Watergate. Berlin är Berlin.

 

It´s the fucking shit.



Watergate & Berghain

 

"Hur var din andra berlinresa ColinZeal?"
"Jaaa.. en bättre upplevelse för mig än för andra kanske man kan säga?"


image182

I mitten av augusti, två veckor efter att ha besökt Watergate i Berlin för att se Moonbootica, svor jag väldans mycket. Uli på nattklubben tyckte tydligen att det var en bra idé att boka DJ-duon igen blotta sex veckor efter sist dom spelade. Visst, det var nog det bästa jag varit på någonsin och en ekonomisk succé för dom, men likaså en ekonomiskt stram upplevelse för min plånbok.
240 Eur (x9 = svenska stålars) tur och retur för flyget. Allt som allt, kanske 350 Eur? Bortser man från det ekonomiska, så var det värt det. Utresa fredag, två nätter i Berlin, hemma till på söndag eftermiddag. Perfekt.

 

På flygplatsen Texel i utkanterna av Berlin kliver jag ur flygplanet rakt in i närmsta av dom två bussarna som väntar på att slussa oss flygresenärer till bagageuthämtningen. Står säkert i fem minuter och väntar på att bussen ska fyllas tillräckligt mycket så det är värt för chaffisen att åka. Väl i hallen så tittar jag ut mot bussen och flygplanet bakom:


image183

!!!!

 

Fem minuters väntetid för det där? Så jävla värt att vänta den tiden för att slippa gå den hejdlöst långa sträckan på säkert, säkert, *darrar* ....FEMTIO METER!

Den kända tyska effektiviteten är som bortblåst på grund av EU eller något dylikt. Nåväl, jag kom över det rätt snabbt.



"I remember you..." hytter Uli med fingret mot mig när han ser mig på hans kontor senare på fredag eftermiddag, "...you´re the guy from Sweden who was here for just Moonbootica."

"Well, for Watergate too but that´s right, it´s me again." säger jag glatt chockad över att han kommer ihåg mig.

"I´ll put you on the guestlist then ok?"

"That´d be awesome. Thanks man!"

"Did you really come here from Sweden?" frågar någon av hans kollegor bakom honom.

 

Så var man där igen. Creme de la Creme. Gästlistan. Perffa, då blir man inte muddrad av vakterna. Det är perfekt om man som jag vill filma en hel del. Det krockar direkt med faktumet att totalt kameraförbud råder i lokalen.

 

Kommer till Watergate vid 02:00 och ska precis göra gästlistssväng höger runt staketet, så jag kommer in bakom vakten och således slipper kön, när jag blir bländad av starkt vitt ljus. Ser i ögonvrån hur dom filmar till vänster om mig, jag tittar dit och märker att jag nästan trampat på två killar som är klädda i svartmålade kartonger. Dom ska föreställa robotar av något slag och hette tydligen J-UMP och A-ROUND enligt den vita texten på bröstkorgen.

 

Vafan är det som händer?


Allt blev väldigt klart för mig när jag såg introt till Moonbooticas set:




J-UMP och A-ROUND drog igång publiken med MOONBOOTICAs namn rullandes bakom sig till musiken av John Williams till den där.. vassa rymdrullen. Som sen gick över till en mix av House of Pains tidlösa (nåja) klassiker. Detta visade sig senare vara första singeln (Jump Around - skitlåt förövrigt) från deras nya skiva som släpptes senare, i mitten på oktober. Och och och, det kanske coolaste, detta blev också en del av videon till just den låten.




Videon där dom filmar just ovanstående intro med öset från Watergate. Och där i crowden står jag och filmar, snett framför kameran till vänster. AWEEESOOOOOME!!!

 

Plötsligt stod duon vid spakarna och natten drog igång på allvar.


image184

Tobi till höger på bilden röker och Kowesix står i bakgrunden och hulkar alternativt letar efter "Boten Anna" bland sina vinyler.


Filmade en tredjedel av deras 3.20 långa spelning och paranoid som jag är så var jag hela tiden nojig över att någon från Watergate skulle haffa mig och slänga ut mig. Man har ju sett hur tyskarna behandlade judar i diverse filmer. Eller ännu värre, dom kanske slänger ut mig OCH formaterar det som fanns på minneskortet?!?

....kul att vara paranoid, rekommenderas starkt.


image185

Vid ett läge hade jag jobbat mig längst fram till vänster om dj-podiet och filmade där. Känner igen en underbar låt som spelades sist jag var på Watergate och började filma direkt.



3:59 in i filmklippet ser man väldigt snabbt det jag upplevde i ultrarapid. Får ögonkontakt med Kowesix, den långe, som noterade min t-shirt i ett äldre inlägg. Han lutar sig över ena skivspelaren och pekar på mig, och sedan med lång- och pekfingret mot sina ögon för att markera att han ser att jag smygfilmar kvällens huvudnummer eller att han känner igen mig sen sist, och ger sedan ett medgivande hårdrockstecken.

 

Awesome hur det nu var menat.

Allt det beskrivna ser man i klippet nästan i slideshows under fyra-fem sekunder.

 

Låten är förövrigt som jag hoppades i förra inlägget om Watergate, Moonbooticas egen. Den heter "Joan Landor" och är från den nya skivan "Moonlight Welfare". Årets låt enligt min iPod Touch och featuren "antal ggr spelad". Den är så underbar att jag skulle kunna ha sex med den om den bara var något annat än en låt, och stod på två ben.

I´d stick my penis innit in a second helt enkelt. Så jävla underbart bra!


image186

Mestadels av det här inlägget skrevs innan skivan släpptes och låtarna var helt okända för alla förutom en liten klick människor i Tyskland. Det visade sig att fyra av dom fem bästa låtarna som spelades den här kvällen, och kvällen i juli, sjukt nog var Moonbooticas egna verk från den nya skivan.

 



Det finns några få killar som jag skulle kunna suga av utan att ställa frågor såsom "Måste jag?" eller "Får jag?"
Killarna i Moonbootica kvalar sig in på listan tack vare den här låten.

Moonbootica - Strobelight. Det där öset alltså.. Suck. Vill tillbaka. Sen övergången till Push Push - The Force (Original Mix) vid 4:59, iiiisch.



Efter att duon går av vid 05:45 stänger jag omedelbart av kameran och flyr fältet som om jag höll i den heliga graalen. Detta för att jag en timma tidigare pratat med han som styr ljuset i taket via sin laptop. Eller pratat? Han lämnade sin plats och gick fram till mig på dansgolvet, petade mig på axeln sa att det var jävligt förbjudet att filma där inne. Stängde av kameran illa kvickt och bytte plats till andra sidan publiken så han inte skulle kunna iaktta mig. Filmade såklart vidare. Lika såklart som att jag sprang som en jude undan nazisterna när det hela var slut.

 

Som sagt, paranoia, riktigt riktigt härligt.

 

På väg tillbaka mot vandrarhemmet är det någon snubbe som påstår att man fortfarande vid den här tiden kan käka pizza.

"What? Where?" frågar jag då jag har ett hål i magsäcken, som verkar ha tillkommit tack vare alkoholintaget. Den täpper man ju bäst som alla vet, med den italienska pytt i pannan. Så det fick det bli. Trots att klockan var efter sex på morgonen.

Drog åt det hållet som killen pekade åt och insåg att han pekade på stället där jag björnade i slutet på juli. Riktig Trainspottingtoalett för dom som sett den filmen men man tar ju liksom vad man får i det läget. Blir ju inte kul att i värsta fall åka rektalraket med stängd port.

 

...fråga min chef om du tvivlar på mitt skrivna ord.

 

Under en lunch för något år sen berättade han följande:
"Var och tränade en hund som en kund hade lämnat till mig över helgen när jag kände att det tryckte på. Skyndade mig hemåt men jag hann bara till utedörren när allt bara släppte..." och för att demonstrera detta släpper han ner händerna i en båge från varandra och spretar på fingrarna.

Som svar fick han ett halvkollektivt "Eeeew!" blandat med "Vafaaaan!??!" från dom tappra som lurades att lyssna på idioten.

"...så jag står i hundduschen och duschar mig ren med brallorna nere vid knäna. När jag spolat klart klart märkte jag att det fanns någonting vid brunnen trots att jag tycker mig ha trampat klart... Vafan?" säger han teatraliskt och spanar in folks förtrollade miner.

"Så kom jag på det!" sa han och höll upp pekfingret som för att uppmana oss att hålla på våra reaktioner.

"Kvällen innan hade jag druckit öl och tittat på Bonde söker Fru. Då insåg jag att det var jordnötterna som låg kvar! Dom fastnade i gallret!"
Hela bordet garvade åt det medans han skrattandes hytte med fingret:
"...men det är inte slut än! ...jag går och torkar av mig och tänkte sen plocka upp jordnötterna men när jag kommer dit, så är dom borta."

 

Han tittar på oss och skakar frågandes på huvudet för att avsluta med:

 

"Bredvid står HUNDEN och tittar upp mot mig." och tar sig för pannan och skrattar så han blir röd. "Ägaren får ALDRIG veta det där!" fick han fram mellan skratten och hela bordet hade förvandlats till en måltid bland barbarer där skrönorna, drickat och skratten flödade.

För övrigt, ett helt normalt samtalsämne vid vårt lunchbord.




Tillbaka i Berlin testar jag min fintyska:

"Uhhh.. Pizza?" och fortsätter med  "Hackflesk und fungus?" för att försöka lura ur dom en klassisk capriccosa.

"Normalerweise versuche ich um die Zeit zu entspannen um das Wochenende zu überstehen, aber bei eurer Musik standen die Füsse nicht still!" (det sa han inte men det lät så, kanske. Framförallt är det tyska på riktig.)

Han ser att jag omedvetet imiterar en fågelholk när jag försöker fatta vad han menade och vänder sig om och drar fram en tunn färdiglagad pizza ur deras kyldisk, slänger den på ett våffeljärn och pressar ner locket för att värma upp den.


"Ok?" tänker jag.

Efter några sekunder drar han ut den på disken och tittar på mig:
"Salate?"
"Aaa yeah?"

Så slänger han på sallad, tomat- och lökröra och avslutar med att hälla på oidentifierbar röd sås. Sen rullar han ihop helvetet och räcker över den till mig.

 

VAD FAN GJORDE HAN MED MIN PIZZA?!?!? tänker jag besviket. En kebabrulle/pizza-hybrid... whattefukk?

Jag var för fyllehungrig för att bry mig kriminellt mycket om det och betalade för den och en Becks.


image179

Tillbaka på vandrarhemmet inser jag att jag för andra Berlinresan på raken fått rum nummer 137, och får små små små Truman Show-vibbar.. Tänkte inte för mycket på det utan vinglade istället in på tanken att jag att var så smart så smart då jag tog med mig egna sängkläder. På så sätt slapp jag betala för vandrarhemmets nedsaggade tygattiraljer.

Fick lära mig att svenska örngott inte verkar följa någon ISO-standard. Om det nu ens finns någon ISO-standard för örngott?

 

Det här...


image180

....ledde till, efter lite fylle-envishet, till följande...

image181

...en något stenhård klumpfisk som ville posa sig som en "kudde" och som inte visade sig vara sådär kopiöst komfortabel. Detta kan vara anledningen att jag enbart sov fyra timmar den morgonen. På kvällen sov jag två till under Zlatans show mot Danmark i EM-kvalet. Efter det var det dags att tvinga i sig mat igen och dra till Berghain.

 

Berghain, "The current capital of all techno clubs right now", enligt okänd på nätet. Tack vare en felstavning (Vadå BerghEin?) hittade jag ingenting om stället innan jag skulle dit, förutom att jag visste exakt vart det låg någonstans.

Perfeeekt!


image187

Går och går genom den östtyska natten för att få uppleva detta smått legendariska ställe och svänger in mot industriområdet som ska innefatta lokalen. Ser bara trehundra meter av mörker framför mig med lastkajer och lagerlokaler på varsin sida. Vet inte ens vad jag ska titta efter men ser en massa oroliga ljuslyktor längst bort. Ljuslyktorna visar sig vara från taxibilar som folk precis har klivit ur så jag måste vara på rätt väg åtminstone.

 

Väl framme, ser jag att jag anlänt till ett fält där marken vänts upp och ner. Allt har rivits under en yta på flera hektar, förutom en byggnad mitt i allt bråte, det gamla kraftverket. Berghain.


image188

Beträder grusvägen som har stängsel på båda sidorna. Vid stolparna har dom hängt upp lysrör som ljus som ska leda en till, vad som skulle visa sig, syndarnas borg.

 

Den mest respektingivande vakten av många vid dörren, är en två metersnubbe vars rakade skalle är till hälften tatuerad med spindelnät. Han har också flera halskedjor där han har grova metallbitar som klor och annat bråte. Snabbt uträknat så kommer jag fram till slutsatsen att det här är ingen kille man spontant slår på käften för att se vad som händer därefter.

 

Line up:en, eller snarare tiderna, var respektabla.


image189

Dom hade alltså öppet från fredag kväll till söndag kväll. Söndag kväll någon gång.

Spindelmannen släpper in mig och pekar mot ett rum där sex vakter väntar. Dom muddrar en väldigt noga och påpekar att jag får lämna kameran ifrån mig, vilket jag gör utan större, eller några protester.

Inte läge att argumentera, stämningen var grå precis som om vi skulle avrättas eller dylikt. Tyskarna är grymma på att applicera den tryckta stämningen för köande människor. Kudos till dom för det!

 

Hela byggnaden var snålt ljussatt. Nedre våning hade en bar och myshörnor i form av betongbänkar parvis vända mot varandra. Detta med heltäckande sittdynor. Det fanns flera stycken likadana myshörnor efter varandra längre bak in i lokalen. Trapporna till höger ledde till andra våningen arton meter upp. Uppskattningsvis en tredjedel av byggnaden var öppen mellan våningarna så man ser arton meter ner till betonggolvet om man så vill. Härligt om man, som jag, plågas av höjdskräck. Dom nämnda trapporna leder direkt till Main Floor och där är det också arton meter upp till tak.

 

Här är en lånad bild på Main Floor med trapporna i mitten. En av betongbänkarna på nedre våningen under ordet "craziest".


image190

Sjukt coolt ställe.


Watergate igen, då man inte kunde filma på Berghain:



Hade på mig min Equalizer t-shirt (med ett fält på bröstkorgen som reagerar till ljud) och lutade mig mot räcket till vänster om trappan och skrev mess om hur cool stället var. Det kom fram säkert fyra snubbar som började prata på tyska för att få motfrågan:
"English?" varav dom på engelska frågade vart batterierna till tröjan var placerade. Några av dom fick svaret att Equalizern "was attached to my balls", vilket med kommande facit i hand kanske inte var så bra trots garv från den frågande.

 

Målet med kväll två var att få uppleva den här klubben plus att Layo & Bushwacka! spelade från 03:30 fram till 07:00. Nu skulle jag visserligen inte hinna se och dansa till hela deras set då jag tyvärr var tvungen att dra tidigare. Detta för att inte missa flyget tillbaka till Schweden men lite skulle jag hinna njuta.

 

Letade efter en toalett när en lång och tanig kille, som skulle kunna beskrivas som en snyggare version av kokainkungen Fredrik Strage, stoppar mig med sitt finger mot min bröstkorg och säger något på tyska.

"English!" svarar jag lite grinigt.

"Ååhhhh.. Dät izz ze koolezt tee-shööt ajv eva zeeen!"

Detta upprepar han flera gånger tills hans polare, en till synes uttråkad men stilmässigt stilig man i 35-40-årsåldern, dyker upp. Klädd i kavaj, skjorta, finbyxor och säkert dyra skor. Schtrage visar honom hur min tröja pumpar till musiken. Till detta svarar das party pooper lite snobbigt tittandes på mig,

"No offenz, but I would never wear a t-shöööt." och höjer på ögonbryna som för att ge lite tryck i påståendet.

"None taken." säger väluppfostrade jag.  Detta ångrar jag djupt vid pissoaren då jag kommer på vad jag egentligen borde ha svarat:
"None taken, but you should reconsider your position on t-shirts considering your boyfriend seems to like mine."

Hade jag åkt på en smäll, so be it. Skulle vart värt det.

Vilken sinnessjukt posh sak att säga om t-shirts.

 

Senare när Layo & Bushwacka! spelade såg jag Schtrage dansa järnet, medan "pojkvännens" min inte rubbats sen sist jag såg honom. Have fun bitches!



"Dusty Kid" med den låt-oss-fira-ett-svenskt-jul-i-thailands-klingande-låten,
"Tsunamy":




Det här stället hade alla slags människor. ALLA.

 

En snubbe stod helt ascool på dansgolvet och såg ut att ha en klädsel som såg ut som något från Matrix Revolutions. Framför honom stod hans polare med ett sydamerikansk utseende, iklädd en ful pottfrilla, och dansade järnet.

 

En annan var en skrynklig snubbe på säkert 70-80 år som shakade loss på dansgolvet till Adam Beyers minimalistiska/grymma "China Girl".

 

Från detta till en snygg brud (bedömningen gjord via ögonvrån, i fyllan. VIKTIGT att notera) som blev impad av min tröja när jag skulle beställa min tredje Becks under kvällen. Hon pekar på min tröja från sidan och jag vänder mig mot henne. Jag noterar något konstigt med hennes utseende, tills hon säger något på tyska, med VÄLDIGT låg röst.

 

Wtf?

 

Stunden senare står jag och tittar ut över folkmassan som dansar å helvete och noterar att jag har bara vältränade, barbröstade unga män framför mig. Oook? Vafan? 1+1+1+1=

 

...är det här en bögklubb?


"Japp", det tyckte killen som ville sälja Ecstasy till mig för 5 Eur/st. Utseendemässigt såg han ut att vara killen som våldtog Ned Beatty i "Den Sista Färden". Den där klassiska scenen som gav upphov till det klassiskt äckliga lumpen/grabbgängs-citatet:
"Squeal like a pig boy!"

Allt detta medans Ned Beatty blir sodomiserad i sin ädelbruna.

 

"Va? Tog du E?" frågar prutt-prutt mig måndagen efter med stora ögon, precis som ett litet barn som får höra en saga om hur en riddare hjältemodigt slogs med en drake, fast i en version av Hunter S Thompson.

"Nej.. Självklart inte..." svarar jag präktigt. "...jag skulle ju lämna Tyskland två timmar senare."

"Hahaha!! "Du är så sjuk. Hur länge är man hög då?" frågar han (och låtsas inte veta).

Ringer genast upp en kontakt i min mobil, och utan att säga hej börjar jag:
"Hur länge håller ett Ecstasy-rus i sig? ...vadå inte kommer ihåg? Men ååh."
La på och Pruttis börjar:
"Visste han inte?"
"Nä, hon... -ELLER, han, kan ha varit en kille, eller en tjej? Personen kommer inte ihåg exakt."

(3-5 timmar enligt Google så stäng ner Google)

 

Bögklubb? Att klassa den så skulle vara att begränsa det. Stället beskrivs som hedonistiskt. Dvs ett ställe där alla njutningar är tillåtna så länge dom inte är obehagliga för dom deltagande. Om dom inte är med på det dvs.

 

Detta fick jag bekräftat nu efteråt när jag tänker efter. På första våningen fanns det skrymslen och vrån så gott som överallt som var som gjorda för sex. Undangömt och mörkt. Labyrinter i halvljus, med utrymmen på 1x1 meter och 3 meters djup rakt in i väggen på diverse ställen. Det inofficiella var att folk uppmanades till sex.

 

Nästa gång ska jag fan vara beredd. ...Typ.

 

Nästa gång är förresten 30:e December - 1:a Januari. Moonbootica @ Watergate igen och sen nyår på Berghain (eller kanske Tresor).

 

Sen ska jag sluta åka till Berlin tre ggr på en femmånaders-period. Det får bli mitt nyårslöfte.



//ColinZeal



Avslutningen på Watergate med årets nästbästa låt, "Different" av Solee:




PS När jag gjorde research inför det här inlägget snubblade jag på lite intressant fakta. En bög som hade varit på Berghain och blivit besviken på folks.. renhet, skrev på nätet om att han ville att det skulle vara mer dirty. Riktigt jävla dirty rättare sagt.

 

"Now when I have a dick stuffed in my throat, to consume some of the alcohol saturated bladder content, I expect it to smell like a dick: at least one week's smegma gathered beneath the foreskin, the aroma of sweat, dried up cum and piss lingering between the ballsack skin folds, or better still, the smell of braketrails, not confined to the hole area, but spread all over, as if the thing had been worn backside front."

 

Så jääävla äckligt så jag tänker inte ens försöka översätta. Ni som inte kan engelska slipper bli äcklade.

Ni andra? Suckas!

 

Nä, ok, vet ju att pastorsonen (även känd som Brandmannen för dom som följt den här bloggen en längre tid) på jobbet inte är så haj på engelska och kan behöva en hjälpande hand.
För att inte glömma min verbalt inkomptente chef.
"Waiting for meee!" skrek han en gång när vi hunnit en bit före han på väg till matsalen.

Så här kommer den obligatoriska översättningen. Bögen skrev:

"När jag har en kuk nertryckt djupt nere i halsen räknar jag med att känna lukten av den. Iaf en veckas flänsost, aromen av torkad sperma och piss i vecken på pungen. Eller ännu bättre, lukten av bromsspår-"

Och dääär räcker det tycker jag. Han har ju ändå inte läst så här långt.

 

Bonus:

Hittade också följande info om pissoarerna inne på Berghain.

http://thedifferenceitmakes.blogspot.com/2006/10/lab-oratory.html

Om du inte orkar klicka på länken så kan jag sammanfatta det intressanta:

 

"Jake berättade om en bekant vars pappa hade installerat pissoarerna på klubben Berghain som är ökänt för bla sina darkrooms. Pappan hade inte fattat varför pissoarerna skulle utmynna i duschmunstycken nere i källaren"

 

"Va? ...tror jag inte på." Säger chefen till mig när jag berättar om upptäckten.

"Vadå inte tror på?" frågar jag förvånat.

"Men det skulle ju fan LUKTA piss fattaruväl! Dom skulle ju fan märka det!" ropar han tillbaka som om jag var för dum för att fatta vad han menade.

 

Har ju alltid tyckt att den mannen inte har alla får i hagen utan någon här o där som är på rymmen varje dag, men det här tar nog priset.

 

"Du tror inte det är var som meningen då?" frågar jag fårskallen.

Får först inget svar då han funderar på saken, men till slut kommer reaktionen:
"Ämen fyfan?"

 

Fortsättningen om pissoarerna som utmynnar till munstycken:

 

"Anledningen var att där huserar klubben Lab-oratory . En klubb så perverterad att den får vad som pågår uppe på själva Berghain att framstå som kindergardenverksamhet. Lab-oratory är visst berömt för sina gödselfester..."

 

.....

 

Ew.

 

Hur fan kommer man på idén att koppla ihop rören från pissoaren till duschen två våningar under? Jag menar, finns det inga gränser? Ens i Tyskland? Visst, å ena sidan förstår jag och kan t o m bli impad av framåtandan och nytänkandet men helvete, jag äcklas också lika mycket av själva utförandet.



Känns också riktigt... konstigt, nästan kränkande, att mitt urin användes mot min vetskap.

"Sluta vara så svensk!" som syrran svarade på mitt klagande.

Fuck, inget jag ville veta om syrran.


Nästa resa till Berlin/Watergate/Berghain blev.. rätt intensiv. Eller vad man vill kalla det för. Klicka här för att läsa den delen.


Electronic Megacruise 2007

"...så jag blir väckt av min älskade, klockan ett på lördag natt." väser chefen till mig på måndagmorgonen och spänner blicken på mig. "...vem får du mess av mitt i natten? frågade hon. Jaaa... Det är väl den där jävla finnen som vanligt..." sa han till min stora förvåning.


Har väl för fan inte messat honom? tänker jag och han fortsätter sin monolog utan att vänta på en reaktion från mig.


"...ja, och det var det. VAFAN är det här för skit?" frågar han och spelar upp någonting som jag bitvis känner igen. Det var inspelat på Badbolls kryssning och var vid närmare eftertanke några göteborgare som sjöng något hånfull om gnagare. "Det där spelar jag in och skickar till chefen!" tänkte jag och gjorde det. Gud vad bra. En sån där klassisk "roligt just då" idé som man kan vara med om ibland.


Det där är bara en av sakerna som jag i spritdimman glömt. Som tur är så har man digitalkameran med sig på kryssen som luckrar upp vissa mörka partier dagen efter.


Förutom en förfest hos självaste DJ Anneli så hände det en massa roliga saker som jag knappt kommer ihåg.
Dom kan jag av förklarliga skäl inte gå in på närmre men jag kör det som jag som fastnat i den grå massan. Blandar in lite intressanta bilder också.

image166

 

Kort exponeringstid rockar järnet. Ni som inte hajar, (*HOST*cosnus*HOST*), bilden föreställer en av DJna som blir fotad av någon snubbe. Den ljusa bollen ovanför fotografens huvud är blixten som går av just då. Läcker.



Gunde, längst ner till vänster, med sina två nyfunna vänner från förfesten med DJ Anneli:


image164


Gunde kallar mig elakt nog för pappa då jag alltid tidigare fått ställa upp som målsman för henne under kryssningarna. Det slapp jag dock denna gång då hon precis fyllt 20 år dagarna innan kryssen. Men trots det fortsatte hon kalla mig för pappa. Jag försökte, och försöker fortfarande svara tillbaka på bästa möjliga sätt.


Klart fräschast på kryssningen.
 

image167

Detta märker jag då såklart dagen efter via kameran. Faktum är att brudar numera verkar vara snyggare i mina ögon i nyktert tillstånd. Tyckte inget speciellt om henne i fyllan men helvete, helt.. för jäkla fräsch nu senare.



ColinZeal säger (20:40):
vem var det där (på bilden ovan) nu igen?
Gunde säger (20:42):
Ls rumskamrat
ColinZeal säger (20:42):
och var L?
ColinZeal säger (20:42):
jagmenar: och L var?
Gunde säger (20:43):
killen pappas flicka nuppa med *nöjd smiley*
ColinZeal säger (20:43):
HAHHA!!! ;D



1-1 biatch.




I väntan på att få komma in på Tax-freen dag två så håller jag och Gunde på och kiknar av skratt åt den här bilden:


image173

Som vi lyckades tolka bilden: "Only breakdancing allowed"


Står vid en trappuppgång och ser en snubbe kliva ner steg för steg. När han får ögonkontakt med mig pekar han på mig och börjar fnissa okontrollerat. Hans polare kommer bakifrån och tar tag i hans arm och säger strängt:
"Kom igen Fredde, skärp dig." och drar honom in i en korridor. Hör Freddes fniss bli svagare och svagare.

Ett annat suspekt beteende råkade jag på vid parfymavdelningen då tre killar med vad som verkade vara deras "act normal"-mode, med raka ryggar försiktigt kliver in i butiken. Utan att säga något till varandra så avvek dom från varandra åt varsitt håll. Han med glasögon hamnade framför mig och la handen på en parfymförpackning framför sig. Sen kunde han inte hålla sig längre och började fnissa okontrollerat.
"Och vad går du på?" frågar jag honom och skrattar smått.
"Thihihihiii-syra-tihihihihihiiiiihihih!" får han fram mellan attack-fnissen.
Acid? Heja sjuttiotal.




image168



Dagen efter, på måndagkvällen får jag mess från Gunde via msn vilket får mig att få världens flashback. Hon hotade under hela kryssningen att hon skulle skicka en youtube-länk med Family Guy... ...vilket iofs var helt onödigt då hon flera gånger hade reciretat hela klippet till mig sen båten lämnade Värtahamnen.


Baraföratt, klippet:
 
Kossan.se
Det är väl bara jag som hör Gundes röst när jag ser klippet?



 

Nästa planerade tillställning, Tocadisco på Café Opera helgen innan Italien. Italien med André, Kate, Gio och gänget tillsammans med JuLLLe. Detta om fem veckor alltså. Sen blir det Monday Bar Lucia Cruise 2007 och två veckor efter det, Moonbootica @ Watergate i Berlin för tredje ggn på fem månader. Grym höst som jag nämnt i ett tidigare inlägg. Längtar som satan efter resten.


Moonbootica, Yayo och 90-klubben

Semestern stundade och jag skulle till Finland så gott som direkt. Men sen fick jag reda på att Watergate, den coolaste (?) nattklubben i centraleuropa och uppåt, hade bokat Moonbootica.


Bestämde mig direkt för att rucka på finlandsresan för att klämma in en liten omväg via Berlin.


Why?


1)  Moonbootica. No further comments your honor.
2)  En jävligt häftig upplevelse i o m klubbens fantastiska ljus enligt Youtube.


Dit skulle jag innan Finland. Pling!


Vad som nu följer är fantastiska klipp därifrån, och mellan dom, småanekdoter från resan i sann ColinZeal-anda som vanligt. Kronologisk ordning är överskattat enligt Quentin Tarantino, Robert Altman och ColinZeal.


Åkte själv den här gången då min side-kick/partner in crime/Rysty Ryan, SnyggMagnus, var upptagen just den här helgen. Detta betydde att jag skulle få dom snygga brudarna istället för dom fula tjocka polarna som alltid blir över. "Perfekt!" tänkte jag.


Har ni apropå asfalt någonsin sett dom där jävla reklamklippen på MTV med svensk speakerröst som är så jävla äppelkäcka så man vill dö? Man ska ringa hit eller dit o träffa killar (=tragiska) eller tjejer (=tjocka) som inte kan lyckas IRL. "VINN!" eller "RING! NUUUU!!!" .. Isch..  Who the fuck talks like that? Om jag känner nån som gör det, shoot me. Please.


...självklart visar det sig att jag känner en sån jävel. (And don´t do it by the way.)


Samtidigt som jag vinglar runt i Berlin så halkar SnyggMagnus, som på ett bananskal, in på en inspelningsstudio i Hamburg på sin semester och får lägga på rösten för följande tv-spot som rullar i skrivande stund på MTV. Han var där för att kolla hur hans polare jobbade när dom plötsligt behövde en svensk röst.



Om han låter sådär jobbig på nästa kryssning, då kommer jag sänka honom. Här finns det sisu så det räcker för 105kg fördelat på 189cm. Får fan hoppa uppåt med rak arm för att träffa han på hakan, men det ska gå.


En sak till. Jag menar, speaker för en spot för spel. Ironi? Jag såg killen spela nåt arkadspel i Bremen förra sommaren... Killen är INTE skapad för att spela någonting elektroniskt. Noll känsla för 3D... helvete. Så fel. Det är som att George W Bush skulle göra reklam för Mensa. Eller Michael Moore för Anorexia Anonymous. Eller Anna Lindh för skyddsvästar. Eller... ja, ni fattar galoppen.



 

 

Moonbootica, Yayo och 90-klubben.

Ös och folk som ropar av exstas:





 

"Anton"
Väntandes på att få kliva på flyget sitter jag och slösurfar på min mobil. Läser en tråd på Flashback som hette "Växte du upp med någon blivande kändis?" där en under nicket "unsane75" nämnde att han växte upp med självaste Anton Glanzelius.

Who?


Som liten knodd spelade han rollen som lillebrorsan i Lasse Hallströms Oscarsnominerade film, "Mitt Liv Som Hund" och vann Guldbaggen för det. Vi som är födda på 70-talet fick se denna förbannade film flera ggr under skoltiden tills vi kunde dialogen baklänges. Anton hamnade också i triviaböcker för att han fick träffa dåtidens absolut starkast lysande stjärna.


Vem då?


Jo, den före detta negroiden Michael Jackson, när han under sin världsturne BAD kom till Sverige runt 1988. Detta var alltså när Wacko Jacko ägde och umgicks med sin apa, sov i syrekammare och fem år innan det "avslöjades" att han tyckte mer om småpojkar än normala människor bör göra. Tidningarna skrev också om hur Liseberg stängdes för allmänheten så Wacko Jacko och Anton kunde åka berg o dalbana i lugn o ro...

...riiiiight.


Får mig att tänka på följande vykort:


image160 


unsane75s inlägg:
"Anton Glanzelius var ju såklart kändis redan då och mitt favoritminne är när han var dj på en klassfest. Han "kände" ju Michael Jackson och hade tydligen fått en bunt vinyl-skivor av honom. När jag skulle kolla på skivorna vrålade han "RÖR INTE MICHAELS SKIVOR!!!" med fejkad stockholmsk "stjärn"-dialekt..."

Och vem är på väg till Berlin i samma plan?


image161


Självaste Anton "The-Black-or-White-dude-touched-me-on-me-wee-wee-with-his-White-Glove" Glanzelius fipplandes på sin mobil.
Michael kanske tog på hans kuk, kanske inte. Inte vet jag? Med tanke på vad den råkade ut för i "Mitt Liv som Hund" kanske han trodde att Michael bara ville heala honom.. vad vet jag?
ColinZeal spekulerar. Måste nog träna på att ducka ifall jag i ögonvrån ser en Guldbagge komma flygandes, dom river nog upp ett schysst sår så som dom ser ut.





Riktigt skön låt. Notera öset.





"Wer bist der Watergate?"
I Berlin rekade jag Watergateområdet på fredageftermiddagen bara för att kunna veta var nattklubben låg. Detta för att man inte i fyllan och villan försökte hitta något man med facit i hand hade svårt att hitta till i nyktert tillstånd. Gick runt byggnadskomplexet som skulle innefatta klubben enligt Google Earth. Såg inte en endaste skylt med WATERGATE någonstans så långt ögat kunde nå och blev tvungen att leta vidare.


Efter att ha gått runt skiten i en timma och konsulterat internet via mobilen, går jag in i en gång där jag ser två pers samtala på tredje rikiska. Den ena klargör:
"Åhh jaa, izt ze nexzt entrance, ann there id izz.."
"There?" pekar jag skeptiskt.
"Jaaa."
"Oh thanks."
"Joår wellkomm. Änd enjooi joår stej in Beerlin." säger han och vi skakar hand.
"Think I will, thanks."


Så går jag in i nästa ingång, och det enda jag ser är lite glasväggar och... ett trapphus.
Va?  Inga skyltar någonstans.
Går in i trapphuset och läser företagsskyltarna. Ser inte "Watergate" på någon av dom.
Istället tar jag mig längre in i byggnaden men det är helt öde på folk och jag känner mig för en stund som Milla Jovovich. Det kanske inte är så konstigt att det är öde en sen fredageftermiddag när man tänker efter.


Fortsätter ändå leta vidare och ser en kontorskorridor, pausar mp3-spelaren för att lyssna efter aktivitet och hör som belöning lite papperskrafsande.


"Hello?"
"Ja, halo! ...come in!" hör jag som svar.
Kommer in på ett kontor där två killar runt 30-35 sitter och jobbar. Det finns pappershögar och lappar överallt. Överallt.
"I´m looking for the club Watergate but I can´t find it at all.."
"This is it" säger han och slänger med armarna. Antar att det är ett försök till humor. Tysk humor som flyger precis över min kala hjässa. Han märker det och ändrar riktning.
"You found it."


Fattar fortfarande ingenting.
"There are no signs, so.. I don´t really know where to go in later this night."
Uli, the head honcho av dom två, ställer sig upp och frustar:
"Come on, I´ll show you."
"Ok, thanks."


Han leder mig längre in i katakomberna och efter en sista dörröppning känner jag igen
inredningen...


...Watergate.


Taket med ljusarrangemanget. Glasväggen ut mot vattnet.
"Thiz iz it" säger han och sveper armen teatraliskt över rummet för att visa upp det.
"Awesome. I know this." Säger jag och alla youtubeklipp om stället klaffar in på inrednigen som diverse tetriskloss. Känner igen allt.


"...and here is the entrance." säger han någon stund senare utanför.
"How many guests do you take in?"
"Usually we have about 700 persons in here, tonight with Moonbootica, there´s gonna be around 1300 people outside." 
"Holy... When do you open?"
"24:00."
"And when will Moonbootica start playing?"
"Oh, 2 or 3 maybe."
"And they finish?"
"When the artists say 6, they usually stop at 7 and so forth." Säger han och ler.
"Cheezuz."
"Yeah, we party late in Berlin."
"That´s awesome."
"You said you´re from Sweden, just for this?"
"Yeah."
"I´ll put you on the guestlist then ok?"
"That would be awesome."
Visar han mitt kreditkort med mitt namn och han konstaterar,
"That´s easy to remember. Just say that Uli put you on the guestlist ok??
"Sure, awesome man. Thanks!"

Med värkande ben av allt gående under dagen gick jag tillbaka och la mig för att sova. Jag skulle nog behöva vila benen lite om man ska dansa in på småtimmarna.


Väl i mitt delade rum på vandrarhemmet så stormar ett par in och säger hej. Dom är uppskattningsvis 23-25 år, presenterar sig som äkta Chilenare. Inga såna fejk som vi har i Södertälje. Bruden är löjligt het och av allt att döma så ska killen vara hennes brorsa, för annars förlorar hon som fan på det förhållandet medans killen har prickat in sju rätt på lotto flera veckor på raken. Vi vinglar in på samtalsämnet Berlin och att allt finns i Berlin, hur man än är lagd, vare sig känslomässigt eller könsintressemässigt.


Då började dom oja sig och berätta om någon bekant som hade flyttat till Berlin tillfälligt för att jobba och när han kom tillbaka så..
"...he came back and... broke up with his girlfriend and all.." sa dom nästan unisont och skakade på huvudet med samma tyngd som om Estonia sjunkit igen.
Så var dom tysta ett tag och släppte bomben:
"In Berlin, he found out that he really was bisexual..." och mer ojjande följde.


...Jahha? Så han har säkert varit bisexuell sen han föddes men fått utlopp för det först i Berlin då klimatet i Chile inte tillät det? Aja, ingen idé att försöka förklara det för dessa trångsynta människor utan sa istället:
"Well, there´s something for everyone in Berlin. They say it´s the fetish capital of the world."


Vid ett-tiden kommer jag till Watergate och ser kön. Den är uppskattningsvis ett femtiotal meter lång och två-tre meter bred. Folk så in i helvete. Kaxigt går jag längs kön, undviker trapporna som är fyllda till bredden med fulla tyskar och tar istället rampen bredvid för att komma in bakom vakten.
"Hi, Uli put me on the guestlist." Säger jag när vakten med sin blick undrar vad fan jag vill.
"Sure, come on in."
Med facit i hand så var kvällen LÄTT värd 90kr (LÄTT!!!) som inträdet skulle kostat men, vafan,


Kung ColinZeal.





Fenomenalt underbar låt, okänd för tillfället. Kanske något från nya skivan som släpps i oktober?



Ajuste, något annat som är fenomenalt på Watergate är, om du nu inte räknat ut det, ljuset. 170 000 Euro kostade installationen. Sen hur mycket knarket kostade för att komma på idén med taket, det fick jag aldrig veta. Frågade iofs inte heller så. Ljusarrangemanget sköttes via en laptop av en snubbe som satt bredvid scenen.





"Miss Ecstasy"
Sitter och väntar på att uppvärmarna, Fortsch, ska spela sin sista låt och tittar över det galna folkhavet som dansar järnet. Själv sparar jag på krafterna tills Moonbootica går på. Då kommer en brud fram till mig och frågar någonting på tyska.
"Aw come ooon!" bedjar jag till henne med mina hundvalpsögon och fortsätter
"...english please!"
Hon ler och harklar sig.
"We drove here from Cologne (=Köln, nästan 50 mil bort) this morning and had all sorts of trouble, the car broke and you wouldn´t believe" säger hon viftar och ögonrullar för att demonstrera hennes långa röriga dag. "...so do you have any X on you? I forgot mine at home."


Ecstasy? Eh, ser jag ut som en knarkare? Tänkte jag.


Nog för att folk på jobbet tror.. aa, eller, är övertygade om att jag knarkar men..
Som när jag nämnde att jag varit på Moonbootica i Berlin för en bekant. Han påbörjar sin monolog utan att jag nämnt knark:
"Musiken blir så annorlunda när man.."
"Vänta nu?" avbryter jag honom och frågar: "...du förutsätter alltså att jag knarkade när jag var på Moonbootica?"
"...ja?" svarade han som den självklara saken det tydligen var.


Roligt.


Tillbaka till Ecstasybruden,
"No, I don´t have any ecstasy on me.. Isn´t that dangerous?" frågar jag henne med glimten i ögat till vilket hon skrattar.
Frågade om hon skulle åka tillbaka till Köln direkt efter men hon skakade på huvudet. Hon skulle sova i sin morsas övernattningslägenhet i Berlin.
"Asså? Vad jobbar hon med?"
"Hon sitter i riksdagen för dom liberala"


What a shocker.




 

Avslutningen:



Moonbootica spelade från 02:30 till 05:45 och sen gick uppvärmarna, Fortsch, på igen.

 




"Rådjursögon"
Stället var på två våningar. Det övre med ljusriggen var Main Floor och den enda anledningen att försvinna till den nedre var att det var enda baren som hade Kahlua, dvs, man kunde beställa en White Russian. Eller som jag, två. Oftast flera. Knatar ner och vid baren träffar jag på en jäkligt söt tjej. Börjar prata med henne och drogades av hennes mörka rådjursögon.
(Yes, I DO drugs, really really do)

image162

 

Bjuder henne på Becks och märker att hon inte försöker ta sig därifrån utan pratar vidare med mig i flera minuter. Eftersom jag är helt dum i huvudet tänker jag efter ett tag att jag inte vill missa mer av Moonbootica (MOONBOOTICA!) så jag tackar för mig, önskar henne en fortsatt trevlig kväll och kutar upp en våning för att dansa mer. Hon dyker upp senare på dansgolvet där jag tar en bild på henne varav hon insisterar på att vi tar en parbild. Vilket vi gör. Pratar lite till med henne för att sen vända mig om och njuta av kvällens huvudakt igen. Såg inte henne nåt mer efter det.


Dum i huvudet.

Beklagade mig till Tedeschi över MSN när jag kommit tillbaka till Sverige:


ColinZeal: Har inte ens ett namn.
Tedeschi: Monique
ColinZeal: Förmodligen
Tedeschi: Vi bestämmer det.


Monique.




 

Två sköna låtar i nästan tio minuter:



1) Pryda (Eric Prydz) - Armed
2) och...ID?





"Stanford Prison Experiment"
Jag gillar schyssta dokumentärer och har man tips på nya schyssta, så shoot. Fick tipset om rubrikens dokumentär via den excellenta Podcasten "Voccine" där Tomas, en av programledarna, för några månader sen nämnde den som en av sina absoluta favoriter i kategorin. Enligt mina luddiga minnesbilder handlade den om ett experiment där ett antal ungdomar delades upp i två grupper, vakter och fångar.


Experimentet som skulle pågå i ett par veckor avbröts bara efter några dagar då vakterna blivit maktgalna. Detta är det jag kom ihåg från podcasten när jag gick ut för att jaga dokumentären på bittorrent. Som vanligt, absolut inga problem att hitta något på nätet. Tog ner den, slängde över till min PSP (Playstation Portable med 4" skärm) och väntade ivrigt på att få tillfälle att se den. På planet till Berlin hade jag ett ypperligt läge för just det.


Den var alltså tio ryska brudar som deltog i experimentet. Alla fick dra varsin lott och fyra blev fångvaktare medan resterande blev fångar. Vakterna skulle hålla disciplin på sitt sätt. Deltagarna skulle få 5000 euro efter två veckor och för att experimentet skulle bli så autentiskt som möjligt, blev dom fråntagna sina mänskliga rättigheter under perioden.


En av vaktbrudarna triggade dom andra och som följd spårade det ut och fångarna piskades för i princip ingenting. Första offret fick 25 rapp, med rodnad som märken. Andra fick 50 rapp med sår som följd. Sen torterade dom en lesbisk fånge vars flickvän, som hamnat på vakternas sida, trodde sig ha blivit bedragen tidigare under förhållandet. Fången fick elstötar på sina blygdläppar av sin flickvän och kunde inte medge någonting då hon inte hade gjort något.


Tragiskt att se och jag led verkligen med offren då dom skrek och kved av smärta. Sista offret fick 100 rapp och blödde kraftigt. När hundraförsta rappet delats ut stormade professorn in framför kameran och avbröt inspelningen med motiveringen: "Är ni helt jävla galna?!?!?" varpå vaktbruden som triggat dom andra helt kallt konstaterade: "Dom har varit olydiga".

45 minuter av dokumentären bestod av nakna ryssrumpor som blev piskade, och detta tittade jag på på planet. Kände när tjejerna började klä av sig att jag var tvungen att vinkla skärmen så ingen av mina medpassagerare skulle se vad jag tittade på. Sen började ju piskandet men det hörde dom väl inte trots att jag lyssnade med hörlurarna?

Antog att det inte skulle varit någon idé att ställe sig upp i planet och försöka med nazi-bestämd röst förklara att:
"DAS BIN EINE DOKUMENTIERT!"


Med facit i hand så var det inte en dokumentär jag fått tag på, utan en äkta fetishvideo. Länken i början på "dokumentären" ledde till en sida med sloganen: "the Best Spanking Site on the Net" och hade andra filmer med titlar såsom: "The Santiago Prison", "Gestapo 2" och "Slaves of Rome" till salu.


En av dessa tittade jag alltså på på flyget till, enligt wikipedia, fetishstaden nummer ett i världen. Helt öppet. How nice. Varför är det alltid jag som råkar ut för sånt skit?


Här är länken till riktiga dokumentären, "Quiet Rage - The Stanford Prison Experiment"
Öppna i t ex uTorrent.




 

Ännu en fenomenal låt ("Solee - Different"), med fenomenal ljussättning, näst sist i setet för att sätta avslutningsstämingen.



Fenomenal är förresten ett av mina absoluta favoritord of all time. Jag tycker det är en fantastisk sammansättning av vokaler och konsonanter. Det är som en dans för tungan att uttala ordet. Ta en paus, uttala det... ...eller hur? Japp. Ett annat favvo-ord som i det här fallet formerar sig som berg & dalbana för tungan är, "rövravioli".




 

"Dö Tii-schööööt"
Hade på min egenhändigt snickrade Moonbooticatröja under natten/morgonen. Efter setet satte jag mig bredvid Ecstasybruden vid dj-båset och slappnade av för att återhämta krafterna.


image163

Är helt i mina egna tankar för att plötsligt ryckas ur dom genom att någon petar på mig. Tittar upp och ser koweSix (den långe i Moonbootica) titta på mig och min tröja och ge tummen upp:


"Reschpekt tå jå tischöööt!" säger han med sin bästa Arnoldengelska.


Blev så paff så det enda jag svarade var att ge tillbaka hårdrockstecknet med fingrarna till vilket han försvinner backstage.
Hårdrock? VAFAN? Det här var så långt ifrån hårdrock som det kan vara.


Tönt.


"Do you know them?" frågar Miss Ecstasy nästan upphetsad och får mina tysta tankar som svar.
"Do you know them?" upprepar hon sin fråga och jag tröttnar på henne och svarar:
"Yeah I do." Och går därifrån.
Whatever.





Inormt megaös:
("Inormt" enligt Glenn Hysén-uttal/stavning)
Här ser man luddigt hur Tobi Tobsen, den korte, njuuuter headbangandes av öset. 



Det kanske var jävligt hårdrock iaf?
Rocktåget på jobbet lär ju ha en annan åsikt och spöa mig med sina ihoptvinnade urtvättade svarta turnétröjor när jag kommer tillbaka från semestern. Detta samtidigt som dom ropar ut stödord såsom Lemmy, Maiden, dansbög, -ttallica, knarkare, Zeppelin, och dylikt.
Jag hävdar bestämt att det var hårdrock, fast på ett annorlunda sätt.





"Rom? Mina vägar leder till Berlin, punkt slut"
Ajuuuuste, höll på glömma. Not. Hur tog jag mig till Berlin? Fick skjuts av syrran och hennes gubbe till Skavsta Flygplats. Därifrån skulle jag flyga till just Tyskland (endast för att se Moonbootica på Watergate) och därifrån till Finland för att hälsa på farsan. Allt detta under ca tio dagar.


Åtta timmar senare, vid tio på kvällen, får jag mess från syrran:
"Lägesrapport...?"


Åh. Ångest. Beslöt mig för att tio minuter senare svara:
"Jorå, redan helt insane! Du får läsa detaljer på bloggen. ;)"


"Retsticka!" fick jag som svar.


Planerandet av resan hade pågått i någon månad.
Google Earth hade varit till stor hjälp... ...ungefär som när höger hand tar över efter den ovana vänstern.


Hur reste man innan Google Earth uppfunnits? Vad är det jag pratar om? Det är ett gratisprogram där man ser och kan rotera vårt kära jordklot. Det nöjet håller i kanske tio minuter tills man levelar mentalt till Level 2 och kan börja zooma in i den med scrollknappen. Då laddar programmet ner kartor från nätet för att jordklotet ska bli mer detaljerat. Ju närmare man zoomar, desto mer detaljer ser man. Till den grad att jag på min bakgård såg någon sola liggandes på sin handduk. Nu är inte bilderna live så det var ingen idé att springa till fönstret och glutta med handen innanför trosorna.


Dessa kartor kompletteras med landsgränser, stadsnamn, vägnummer, gatunamn, tågstationer, tunnelbanestationer, hotell, restauranger, pengauttagsautomater, ja allt man kan tänkas behöva i den staden man utforskar som turist. Vilken stad som helst i världen. Det är bara att snurra på jordklotet och zooma in så får man veta det man vill veta. I detta fall handlade det om vart Watergate låg någonstans i Berlin.


"Ah! Schlesischen Tor, där. Vid vattnet. Såg man Pizzeria Romantica så hade man gått för långt när man kommer från Warschauerstrasse-hållet.


Från flygplatsen Schöningen tar jag S9, pendeltåg, i 30 minuter till nämnda Warchauerstrasse och därifrån Tram, göteborgslimousinen "spårvagn", 2 stopp till Grünberger Strasse. Där har jag mitt vandrarhem med bäddplats för 75kr natten. På söndagen skulle jag ta S-bahn från Warchauerstrasse till Alexandersplatz, därifrån tar jag buss X9 till Tegels flygplats. Alltså inte samma då jag tar Air Berlin till Finland. Dom verkar inte använda Schönenfields flygplats som jag anlände till med GermanWings. Buss, X9 som sagt, till ändstationen där, och sen är det bara att kolla vilken gate jag ska till. Enkelt!
Jag kunde hela den där rutten om jag så gick hela vägen på händerna, baklänges, med väskan balanserandes högst upp på fötterna. Allt detta blundandes såklart.


Awesome!


...om man inte som jag, på Skavsta, upptäcker tjugo minuter innan sista incheckning, att flyget till Berlin, avgår från Arlanda. 15 mil därifrån. Skavsta? Arlanda? Skavsta? Arlanda?


.....D´OOOOOOOOH!!!


Japp. Jag hade missat en liiiiten liten liten obetydlig detalj i min minitiuösa planering. Hade vinglat in på fel flygplats av någon jävla anledning.


"Hahahah! Hur var din min? Vad tänkte du då?" frågade cosnus nästan skadeglatt i telefonen när hon hörde det senare samma kväll.
"Tänkte inte på nånting. Helt apatisk i ansiktet och kroppen. Ingen reaktion."
"Hahaha!! Fan vad jag hade velat se det!" bräker hon på sin göteborgs-värmländska.


Bara att vända hem igen med en o-ombokningsbar biljett. Ringde såklart inte syrran eller något, hon får veta det här samtidigt som du som läser det här just nu. Hehehe.


Skitsamma. Jag skulle till Berlin, punkt slut. Får väl kråla om jag var tvungen tänkte jag. Men som tur var så slapp jag det tack vare att dom hade en avgång dagen efter. 1700kr gick den biljetten på, dubbelt så mycket som den första.


...Scheisse.


That´s it. ...typ inte. Men jag måste spara lite chockerande barnförbjudet till boken också. Dvs, sorry EricaLindaJohannaMichaelaMagdaLisaMariaHeidiLaszloSoony och många andra som längtat, inget från efter Moonbootica (festade tills 10:00 (!!!) då musiken från Fortsch tystnade och 11:15 lämnade jag lokalen med personalen) och inget från finlandsbåten på väg hem med min Gudfar. Handsome son of a bitch... Han är rätt lik mig till tankesättet också om man säger så... Det var som en tjugo år äldre version av en själv. Allt fanns där, vi är definitivt släkt.


Semestern 2007 var när jag tänker tillbaks på den, väldigt Barnförbjuden, Muhaha!


//ColinZeal


Update:
Hittade en bild på guddottern Meja som jag tog en bild på när jag klev ur bilen på Skavsta:

Meja.WTF

Minen säger ju inget annat än:
"Uuuuuh dude, Skavsta? WTF? You fucking sure? ....aaaight whateva."


En sista teaser + en uppmaning + höstplaner

Du? Fem saker.

1)  http://www.airberlin.com 
2)  7:e september, Berlin, Watergate, Moonbootica. Igen. (Thank God)
3)  Boka flyg på länken ovan, till just Berlin. Tur o retur (~230euro, spela roll?) 
4)  Njut...
5)  ...för vem vill missa det här fenomenala röjet?

 

Inte du.


Höstplanering:
Helg 1 - Monday Bar Summer Cruise 2007 + efterfest på lördagen med italienarna i Stockholm.
Helg 2 - Moonbootica på Watergate i Berlin.
Helg 3 - Carl Cox i Stockholm (med självaste Laszlo och supertrevlige Kambiz som uppvärmning kvällen innan.. visserligen på en helt annan plats men ändå)

Det där är tre helger på raken för mig, och då har jag bara nått mitten av september.

Tycker redan om den här hösten.

Den kan bli bra.

//Niko

(PS Magnus, Thank God att det gick bra. Thank God.)

Teaser inför stundande inlägg



Oj. Oj. Oj. Oj. Oj. Oj. Oj. Oj. Oj. Oj. Oj. Oj. Oj. Oj. Oooooj så bra det var!
(Moonbootica på Watergate i Berlin)

Gabriel & Dresden @ Monday Bar

Ååååh Natten. Natten som jag längtat till i över ett år nu, som konstigt nog inte innefattar en kvinna, utan i detta fall, två män.

Två män från San Fransisco.

Innan du drar dina slutsatser så kan jag avslöja att det handlar om DJ-duon Josh Gabriel & Dave Dresden. Dom har remixat och gjort egna låtar såsom, Fuck you! Jag tänker inte förklara vilka det är eller vad dom gjort, låter istället min Ixus 70 tala via Youtube:


The Killers - Read My Mind (Gabriel & Dresden remix):
 


Tracking Treasure Down - Part 1:
 


JdotP värmde upp med en låt av Boten Olles barndomspolare, John Dahlbäck. Grym (-t monoton/bra) låt.

(John Dahlback - Everywhere)


Gabriel & Dresden drog igång lite smålugnt under sina fyra timmar, bland annat med den här underbara låten:
 

Ett år. Dom var på gång till Sverige i mitten av juni förra året och det hade jag missat ifall alla planer klaffat. Vid det tillfället var vederbörande i Tyskland och drack öl och förundrades hur tjugo aggressiva män kunde springa sig genomsvettiga efter en boll.

Men nu var det äntligen dags för duon, och satan vad den här natten rockade, i fyra timmar. Thanks lads.

Vid skrivande stund (ca 06:00) har jag varit vaken i elva timmar, efter två timmars sömn mellan 17-19 under gårdagen. Eller idag? Misstänker iaf att jag kommer kollapsa i säng vid runt 1800 ikväll. (edit: Var vaken till 19:00 med facit i hand. Sen försov jag mig till jobbet också. Våldtog snooze-knappen med handflatan.)

Annars kan man ju slappna av i vetskapen att döden kvittar eventuell sömnbrist.

Bra att veta kids.

Monday Bar Spring Cruise 2007

Inser att jag har vaknat. Klockan skvallrar om 09:00 med omnejd. En elefant har trängt sig in i min lilla tvåa på 43kvm och trampar ner sin fot mot mitt huvud.


Så känns det.


Och det med sådan kraft att den mjuka känslan från kudden på andra sidan av huvudet inte känns längre.

"Klockan nio? Då har jag sovit i tretton timmar. Huvudvärk" noterar jag och skiter i att försöka komma ihåg detaljer från gårdagen. Ändå kommer jag på det nästan viktigaste:
"El Clasico! Hur gick det i den?" tänker jag och inser att jag sovit över den. Surfar direkt till aftonbladet.se med min mobil liggandes i sängen. Hoppas självklart på en tråkig 0-0 match för att inte behöva ha ångest.


Rubriken på aftonblaskan:
"Hattrick av Messi i El Clásico - Målkalas i spanska supermötet"
 
"Vitun, VITTU saatana!!" svär jag för mig själv när jag inser vad jag missat.


"En återställare." tänker jag efter att ha lugnat ner mig och styr mig själv i knapp styrfart mot kylen.
"Ah, en "Strawberry Mudshake? Ja, jag är man nog att dricka sån fjolldricka." tänker jag vidare och skruvar upp den. Sen känner jag hur det bubblar till innanför, den fortfarande, slutna analöppningen.

Dags för en krafthandling.


Sätter mig och ska öppna min stargate för att skicka en rektalsändare in i en annan dimension.
Medans den cirkulära muskeln sakta öppnar sig likt slussarna i Alien, fokuserar jag blicken ner mot fötterna och ser följande:


image144


"...Jävla Gunde!" var min enda reaktion.




MONDAY BAR SPRING CRUISE 2007


Årets Spring Cruise var som vanligt, grym. Alla hytter slutsålda, kanske pga artister som Blank & Jones och Marcel Woods men jag vet inte.. Monday Bars kryssningar är alltid grymma oavsett DJs.. Det som kännetecknar dom är stämningen ombord där alla älskar alla. Och nej, droger är inte något man hittar på båten även om det tydligen fanns någon som ville sälja majja till resenärerna. Knarkhunden vid tullen plockade tydligen upp någons ölkorv innan påstigning.


Förutom tre "sydländska" killar som försökte provocera folk och tallade på någon brud, och några brats med äcklig människosyn som kastade skräp på golvet framför en städerska och garvade åt henne när hon plockade upp det sen, så var stämningen på topp.


Samma chicks som på förra kryssen hängde med oss den här gången. Madde och Gunde.


image145


Den genom ColinZeal.se kända Steve (ok, Liquidsunset och DJn) till vänster i den nedre bilden, och en av arrangörerna/DJna på kryssen, Johnny Boy till höger, avslutade andra dagen på stora golvet till en hejdundrande succé. Har jag hört. Själv var jag så otroligt bakis, febrig och halsflussig så jag orkade bara knata dit och smådansa lite.


image146


8 minuter efter krambilden vid 04:00 någonting:

image147

 

"Hårig arab? Nej, en trött SnyggMagnus. Jäkla fjolla" tänker jag och ska väcka honom:



Jag är så charmig och så respektfull när jag är just, full.


image148

image149

Alltid sånt vansinnigt drag på dansgolven.




"SnyggMagnushumor"
SnyggMagnus har så tragiskt tråkig humor så han borde bötfällas:


image150

image151

Självklart så delar vi den så följaktigen vek vi oss som ostbågar och grät av skratt åt bilderna.




"Ninja-Niko"
"Det hände ju inget annat på kryssen roligt som man kan skriva om?!?" klagade jag till Gunde på MSN när jag brottades med det här inlägget.
"VA? Varför kallar vi dig för Ninja-Niko?" frågar hon nästan upprört.
"Asså." säger jag när det klarnar och suckar.


När jag skulle gå lägga mig tidigt på morgonen så hade jag enligt sägnen försökt kliva upp i sängen genom att få hjälp av det lilla bordet på 40x40cm mellan våningssängarna. Bordet var fylld ut till kanterna med tomma och fulla flaskor, chipspåsar, sugrör, colaburkar och annat bråte.
"Avsats".

Detta tyckte jag var en jäkla vass idé.


Så jag placerar yttersta delen av min fot på bordet, sträcker mig efter sängarna på andra våningen som stöd och tar sats. Bordet välter inåt mot mig av min tyngd och jag och allt bråte rasar ihop och samlas vid bordsfötterna. Detta får alla att explodera i skratt. Själv ställer jag mig upp till synes helt oberörd, går till kortsidan av sängen, kliver upp på det i väggen fastsurrade bordet vid spegeln och klättrar upp. Likt en tusenfoting krälar jag sedan djupt in under täcket och somnar som om ingenting har hänt.

Ninja-Niko.




"Mer SnyggMagnushumor"


image152

image153



"El Epileptico"
En creepy sak som hände på båten var att André, närmast kameran i bilden under, fick epilepsianfall under Johnny Boys set dag 2. Musiken stängdes av och han släpades därifrån som för att slängas till vargarna. Det var det blinkande strobljuset som orsakade anfallet och det blev visst lite småläskigt där ett tag när man inte visste om killen hade käkat sin sista Pasta pesto. Men han repade sig och han ska med på Black&White-kryssningen i början på Juni.


image154

Suveränt skön kille.


På MSN förklarade han att han hade skaffat sig snygga Raybans som ska motverka strobeffekten. Då kan han stå och dansa utan att oroa sig alldeles för mycket för ljuset och eventuella epilepsianfall. 


Skickade över en bild och frågade om det här var glajjorna:


image125

Om inte minnet sviker så nekade han att det skulle vara dom. Vi får väl se?


Och det där med Jävla Gunde i början på inlägget?


image155

Man blir ju tvungen att låta henne göra vad hon vill med ens kropp när hennes imitation av Linda Blair blir klockren:


image156

Frågan är om man vågar låta henne "sova" (*HOST*) i samma hytt som en själv till Black&White-kryssningen i Juni?




"Åsså det där med tånaglarna"


image157

Bara en liten prick neonrött kvar på högra... Dags för påfyllning om bara några dagar?

//Niko

PS OBS, inte en enda bild på SnyggMagnus när han är vaken i det här inlägget? Behöver jag säga att han inte ska med på Black&White?


Tidigare inlägg
RSS 2.0