El Cayetano är död!
Kommer till favvostället El Cayetano i Östberlin och ska göra en snabb beställning på det ”normala” innan jag beställer själva huvudsrätten.
Hinner dock inte öppna käften då servitörtöserskan redan lämnat mig. Som en ninja. Efter sig lämnade hon menyn på bordet. Gissar på att det inte hände så ofta i feudala Japan.
Men jaha?
Efter ett tag kommer hon tillbaka och jag frågar:
”Could I have the english menu, a Beck´s, a White Russian and a code for the Wi-fi?”
Visade sig att dom bytt kock som i sin tur hade komponerat om/ihop en ny meny som inte fanns på engelska ännu. Cocktails serverades inte innan 18:00 (Är jag i Berlin eller Sverige?!?! PISSED!) men en öl och kod till trådlöst internet skulle gå!
AMENVABRAAAAARÅ?!?!
Så, ”this hähnenfile mit championionsause, is it with fries?”
(Vart sjukt peppad på sylling med champinjonsås och pommes)
”No, Rice or Potatoes” svarar hon.
”Could I have that with fries?”
”No, we don´t have fries.”
”Ah, then i´ll just have a cheeseburger.” säger jag och slår ihop menyn.
No hard feelings! No hard feelings!
”Do you want that with fries?”
VAFAN?!??! Hard feelings! Hard feelings!
”…yes.”
Den här Berlinresan började ju jävla bra. För fan.
//ColinZeal
PS White Russian har gjort en störtdykning på El Cayetano sen i somras. Får väl se om den kostar €4... Bet it won´t.
It did. Fan. Fan ska jag gnälla på nu då?
(Fortsättningen på den här resan, här)
