Nasse presenterar sig
I höstas fick vi en ny medarbetare, ”Nasse”. Hörde ett rykte om att han har ett förflutet inom ett visst germanskt sällskap men inget är bekräftat. Killen är runt trettio, smal, snaggad, glasögonprydd och väldigt tyst av sig. Såpass tyst att det tog en månad innan han försökte ta kontakt med någon av oss andra.
Hur valde han att göra det?
Jo, en morgon när dom flesta satt kvar i fikarummet och försökte vakna genom att dricka kaffe, så lyfter han på ena skinkan och bryter tystnaden med en högljudd brakskit. Sen sänker han skinkan och låter tystnaden åter ta över. Ingen säger ett ord men frågande blickar byts mellan resten av dom närvarande.
Han har aldrig sagt ett ord till mig, och därmed har jag aldrig sagt ett ord tillbaka. Varför inte? Med kött på benen kan jag utgå från att alla nya på vår arbetsplats är idioter. Min kvot är fylldes för länge sedan.
Idag satt jag på eftermiddagsfikat och surfade runt på Facebook. Fastnar på en brud som jag aldrig sett tidigare. Eftersom hon är fager som få, klickar jag på hennes namn och upptäcker att hon har öppen profil. Hon visar sig vara ännu snyggare och helt plötsligt hör jag en len röst bakom mig fråga neutralt:
- Är det lugnt om jag sitter bakom dig och runkar?
- Ja, om du kommer på Marc, svarar jag på Nasses fråga och pekar mot hörnet. Där sitter Marc och har vänt på huvudet och tittar på mig med en tom blick.
Hur är egentligen den sanitära nivån i ert fikarum?
Ingenting liknande hade inte läst förut. Tack för ditt arbete.
