ColinZeal.se

Äntligen. Tolv timmar försent kommer bloggen. Det strulade till med blogg.se som ville publicera hela bloggen och dess stycken i olika fontstorlekar och allt annat roligt den hittade på. Funkar tydligen inte att kopiera och klistra direkt från Word om inte källan är ok formatmässigt.

Så, här är den nu iaf. Snygg, och korrekt. Och klar. Resterande dagar och nätter kommer så småningom. Flat Out 2 har ju släppts. Kul för mig. Tråkigt för er. Tihi.



Här kommer rapporten om min VM-resa tillsammans med fyra andra sköna personligheter. Vilka var dom? Läs min presentation av dom i bloggen ”Zlatan, Aset och Matchen”.
http://colinzeal.blogg.se/2006/june/zlatan-aset-och-matchen.html

SÅ! Hoppar direkt till dag/natt tre då dom två första dagarna bestod i princip bara av transport. Transport. Traaaansport. Autobahn. Och transport. I 100km/h. Hur kul är DET att tänka tillbaka på när man färdas på Autobahn i svenska hastigheter och husbilen håller på och välter av tryckvågen så fort en Fiat Pinto viner förbi i 160?

FF!
(=Fast (Fucking) Forward.)

Två dagar efter att vi åkt från Södertälje anländer vi på fredagseftermiddagen till vår campingplats i stekheta Dortmund. Brännhet sol gassade på från klarblå himmel. Vi eskorteras av den sönderfrästa skära grisen till vår plats och han placerar oss optimalt på campingen genom att stoppa oss i en ultracool ”Top Gun”-pose:



Efter att vi landat så drar vi ut på stan för att känna av VM-stämningen. Vi äter schnitzel (som så många andra gånger under resan) på en restaurang med typ söderhavstema. Den tesen har  jag då dom hade rikligt med sand utspridd på golvet precis överallt i lokalen.
Och schnitzel då man inte vågar beställa nåt man inte förstår i skrift. Tyska liknar inget språk som man känner igen så då är det svårt att klura ut vad orden i menyn betyder. Och chansa mitt i vrålhungern på nåt som heter ”Schopfrauleiz mit pommes” är inte att tänka på. Skräcken vore om man får två kokta tjurögon bredvid lite pommes på tallriken.
Punkterar man ögat så sjunker den ihop och pommesen blir blöta av den grå ögonvätskan som runnit ut.

Ew.

Så Schnitzel it was. Lots of.



Foto från restaurangen där Laa-hur-sch relativt motvilligt ställer upp och tar gruppfoto på brudarna vid bordet snett bakom oss. I förgrunden ner till vänster ser man hur Kungen statuerar exempel för oss återstående dödliga i konsten hur man ser djupt ner i ölglaset, en lärdom som vi sen drog stor nytta av under resten av resan.

Efter det drar vi till torget ”Alte Markt” där vi ska samlas följande dag inför matchen mot Trinidad&Tobago. Det är fest och det kryllar av gulklädda precis överallt. Öl säljes till priset av 25 kr muggen i en mängd som Estonia skulle kunna sjunka i igen. Dom svenska fansen sjunger Markoolios ”In med bollen i Mål” och Zlatanlåten bl a för att sen köra igång med ”ANDRA SIDAN ÄR NI KLARA??!?” till en svensk grupp längre bort som omedelbart svarar med: ”JAJAMENSAN FATTAS BARA!” vilket besvaras med applåder och hurrarop.

Skulle svaret vara tamt så buas det från första gruppen och en röststarkare och mer bastant ”ANDRA SIDAN ÄR NI KLARA??!?” ropas ut. Det andra svaret brukar alltid vara mycket starkare så dom får applåder för det lyckade returmötet.

Stämningen vid ett av öltälten på ”Alte Markt” i Dortmund vid 23:19 den 9/6-06:
 


Annars var den här populär som allsångslåt:
(Till tonerna av låten "Quantanamera", eller "Fantanamera" från Fantareklamen)

”Det finns ba´ en Henke Larsson,
Finns ba en Henke Larsson
En Henke Laaaarsssoooon,
Det finns ba en Henke Larsson!”

Svenskar var inte dom enda som var där utan det syntes tyskar och italienare också. Jag såg till att prata så mycket man hann med alla möjliga nationaliteter om deras lags chanser i VM och VM i allmänhet. Undrade självklart vad dom visste och trodde om svenska  landslaget också.

Med varsin öl i näven minglade jag och SnyggMagnus och började prata med en übersnygg tyska. Hon var lätt den nästsnyggaste jag såg på hela resan. Kommer inte ihåg i detalj vad vi pratade om förutom att hon kom från öster om Dortmund och att hon kallade sig för ”Sahnetorte” på nätet.

”What does that mean?” frågade vi henne.
”Well uhh, sahne… That´s the…” börjar hon trevande med halvdan engelska och pekar på sitt öga.
”..the white in your eye… ok?” frågar hon och tittar på oss.
Vi nickar koncentrerat och hon fortsätter:
”…you take that, and then you make a cake out of it.”
…?
Här tittar jag och SnyggMagnus på varandra och tänker samtidigt:
”Fucked up.”

Träffar på Laa-hur-sch och Bajaren som försvinner för att beställa varsin Gin&Tonic.
Vi väntar på dom men dom kommer inte tillbaka (drog visst till campingen) så vi börjar traska vidare mot folkmassan.

Efter att ha minglat lite till med andra VM-turister så tröttnar Kungen och tar ensam taxi till campingen. Han har ändå jobbat i två dagar under vår resa ner till Tyskland. Uppkopplad på Internet har han svarat på runt trettio mail per dag, och varit delaktig i ca åttio samtal per dag. Detta på hans semester. Så fort han la på ett samtal så hade han två-tre missade samtal och ett mess att svara på. (!!!)
”På semester!” var hans vanligaste sätt att svara i telefonen. Sen muttrade han att ”Ingen respekterar att man har semester”.
Första dagen, första timman skrattade vi åt det men sen började det likna en fars och vi började tycka synd om honom.. För att sen inse att killen har otroligt mycket ansvar vilket i sin tur lär generera en hel del stålars ner i hans ficka.. Hans svarta Mastercard bekräftade det.
Så det blev taxi för hans del som sagt.

SnyggMagnus blir nödig och bestämmer sig för att lätta på trycket mot väggen på en restaurang. Mitt i Dortmund. Detta noteras av en snaggad Herr Polizei som säger nåt aggressivt på tyska. Jag rycker in för att dra bort uppmärksamheten från eventuella böter för SnyggMagnus väggduttande ollon och frågar:
"Do you have any good tips for some parties?"
"What kainda paatee yuu lookin fåå?" frågar han på sin fulengelska.
"Well, what kind of parties do you have?"
"Aa yuu lokin få gööls? Åll gööls? Jang gööls?"
...
Va? Seriöst? Vill han helt seriöst tipsa om småflickor?
"Young girls." svarar jag för att kolla vad som kan hända.
"Well den yuu häff to go to Haubenstrafen Strasse än den yu tejk left äftä handred miites änd den yuu paatee." avslutar han och nickar.
Småchockad över ”hjälpen” klämmer jag ur mig "Thank you!" och ger tummen upp.

Tyska polisen tipsar alltså om vart man hittar unga brudar att ha kul med.

WHAT?

Klockan är efter midnatt och Polen har förlorat sin första match i turneringen mot Ecuador. Vi vandrar vidare och hittar två polska brudar som vi börjar prata med.  

 
  

Vi frågar bl a om vart man kan festa. Unisont hör vi ”The Village”.
”But you have to be dressed up. Nice shoes and all.” säger en av dom.
Jag sneglar på mina lätt håriga tår som sticker fram ur mina sandaler och undrar om inte sverigetröjan är lite stil trots allt. ”För mycket öl” när jag tänker efter på det såhär i efterhand.
Vi pratar vidare med dom tills två polska killar dyker upp med en stor polsk flagga.
SnyggMagnus drar mig därifrån med orden:
”Dom där två är riktigt jävla sura och irriterade. Vi drar NU.”
Märkte ingenting men tackar för hans vänlighet att dra mig ur livsfarliga situationer.

Vart var du förra hösten?

Traskar fram på en gata och spanar in folk när jag ser en diskret skylt på en fasad:
”THE VILLAGE”
"Där är ju Village." säger jag till SnyggMagnus och pekar mot skylten.
”Ska vi in eller?”
”Vi testar.”

Två stora tyska (?) negrer släpper in oss. Vi betalar ingenting vid inträdet men vi får två stycken, vad man skulle kunna kalla för, ”priskartor” med oss istället.
En lapp med en massa belopp på baksidan.
What?
Hajar ingenting. Istället drar vi till en av dom fem barerna och jag beställer en ”White Russian” men det är som att prata finska baklänges i slow-motion med tyskarna. Hon vet inte vad jag pratar om.
”Kahlua? Vodka? Milk?”
”I go check” säger snyggot och drar iväg. Hur i helvete kan man inte veta vad en ”White Russian” är för nåt? Vågar man beställa en ”Bloody Mary”? Vad är det för FEL på det här folket?
Hon kommer tillbaka efter ett tag med nåt som liknar en WR förutom att det är två körsbär i.
Vafan?
Får duga tänker jag. Den visade sig vara perfekt. Försöker betala men bruden vägrar ta emot pengar.
”Så jävla snygg är jag inte” tänker jag men tackar gud för att han är så snäll mot mig, trots att jag inte tror på honom.
”Entrance card!” skriker hon genom den tyska technomusiken.
Huh? Vadå? Priskartan? Drar fram den och ger den till henne. Då klipper hon den likt en tågkonduktör vid rätt pris.



Dom använder alltså klippkort på krogen. När man sen ska ut från krogen så ska man visst betala en klumpsumma för vad man har druckit. Fullständigt megafarligt ekonomisk för en finne som mig. SnyggMagnus skakar också på huvudet åt systemet. Tyska befolkningen blir rövknullade än en gång.

 Flera gånger under kvällen kom det fram tyskar till oss som sjöng:
”I love you ich liebe dich, Zlatan Ibrahimovic!”
Och jag menar i plural. Bara att skåla och undra hur den låten har letat sig till Tyskland. Den där skitungen kommer ju bli snorrik på den där låten. Vad gjorde jag när jag var 6 år? Upptäckte min penis förmodligen. Det blev jag fan inte rik på.

Vi sätter oss och det kommer fram tyskar lite då och då som ska snacka fotboll. Inte mig emot som den fotbollsdåren jag är.
”Why isn´t Kallstrååm in the team?” frågar en.
”Because Lagerbäck has a different way of thinking football. He prefers Taco-Anders because he scored a brilliant goal against Argentina four years ago.”
”Taco-Who?” undrar tysken och ser ut att ha blivit bortfintad till söder om ekvatorn.
”He is on the cover of every tacosnack you buy in Sweden. That´s a reason not to buy one.. Nevermind.”
”Kaallstrååm is brilliant! He rules in Pro Evo!”

Efter det kommer det fram två tyskar som sjunger:
”I love you ich liebe dich, Zlatan Ibrahimovic!”
 
Plötsligt sitter en yngre finskpratande kille bredvid mig.

Han i förgrunden då. Medans du ögar bilden så spana in tysken med den mörka keppan i bakgrunden. Ironiskt nog så tack vare hans magic finger så finns det nu ca hundra brudar i Sverige (=mina bloggstalkers) som INTE vill ha sex med honom. D´OH HIM!
Helt klart största klanten i Tyskland sommaren 2006 efter Teddy Lucic och den där domaren (Graham Poll?) som gav tre gula kort till en och samma snubbe.
Två gula renderar i ett rött kort, lika med utvisning. Tre gula renderar en idiotstämpel. Detta för info till er som inte är så insatta men ack så intresserade av fotbollsregler. När jag ändå är i farten så måste jag erkänna att jag blir ju lite sugen på att förklara den nya offsideregeln och skillnad mot den gamla för er tjejer… men jag tror jag hoppar det.

Eller?

Iaf så surrar jag med den unga finnen tills han presenterar sig som ”Joel Harkimo” och inväntar min reaktion.
”…Harkimo?” frågar jag och ger en menande frågeblick.
”Kyllä.” bekräftar han.
Armbågar direkt SnyggMagnus och verbaliserar när jag fått hans sliriga blick att fokusera på mig:
”Sonen till Harkimo sitter bredvid mig!”
”Vaaaaa?” undrar han släpigt med en tom blick.
”Hjallis Harkimo!” försöker jag med som om det skulle få honom att hänga med.
Ingenting. Samma tomma blick.

Happ.

Nu är det ingen annan som hänger med heller va?

Presentation.
Hjallis Harkimo är en storentreprenör i Finland. Han byggde bl a Hartwall Arena i Helsingfors för nåt år sen. Hockeyarenan där Sverige vände ett 5-1 underläge till vinst mot Finland i Ispucks-VM för några år sen. Han är också snubben som köpte svenska hockeylaget AIK och körde dom raka vägen ner från Elitserien till dom lägre divisionerna där dom fortfarande harvar efter några år. Sen lämnade han skeppet bredvid Titanic. Hurra! Sånt värmer mitt aphjärta! Det ska han ha cred för tycker jag. Tackade Joel för det också om jag inte missminner mig men han såg nog mest frågande ut. I Finland är Hjallis General Manager för Helsingforslaget ”Jokerit” där Joel upptar en plats i juniorlaget.

Hockeylagets logga, tatuerad på 16-åringen. Dåre.

Fler Tyskar dyker upp och vill prata med oss. Dom önskar oss all lycka i den avslutande gruppspelsmatchen mot England och hoppas vi spöar dom. England är ett av deras tre ärkerivaler. Om inte den värsta före Holland och Polen.

Efter några timmar drar vi hemåt och gör en pitstop på McDonalds vid HaubtBahnhof (Centralstationen).
På väg därifrån får jag med mig en tysk flagga av någon tysk brud som jag viftar på på väg hem.
”Vänta nu Magnus,” stannar jag och ställer frågan:
”Vet du vart vi ska?”
”Jarå! Raka vägen ditåt, 3km.” säger han och pekar med hela handen uppför gatan.
”Jä rajt!” tänker jag och tänker vidare att han har druckit tillräckligt.
”Hur vet du det? Vad är sannolikheten att vi ska gå 3km åt ett håll så är vi hemma på campingen sen?” ifrågasätter jag honom efter ett tag.
”Men jaaa.”
?!?!
”Äh, visst. Kan ju bara bli bloggmaterial” tänkte jag och följde efter honom raka vägen uppför en stor gata. Den som förresten var ”horgatan” i aftonbladet två dagar senare när ”svenska fans tröstade sig med horor efter oavgjort mot Trinidad&Tobago”:
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,839826,00.html
 
Men alla fall. Vi skulle hem.

Efter att ha fyllesnackat och vinglat relativt rakt åt ”rätt håll” stannar Magnus. Han tycker vi ska tanka på med vätska.
”Vart då?” frågar jag och slår ur armarna frågande. Klockan är fem på morgonen. Vad fan är öppet då? tänker jag vidare.
”Här.” säger han och sträcker armen mot en dörr. Han trycker in dörren och kliver in i en fullsatt tysk pub.
WHAT? Fucking Twilight Zone för fan. Ok, visst, det är tidig lördag morgon nu men vafan? Sover inte folk öht? Skitmycket folk på puben och ingen är på väg hem direkt vad det såg ut som. Vi ställer oss vid närmaste hörnet vid bardisken och beställer två kalla.
SnyggMagnus börjar snacka med en lång tysk och jag i min tur snackar med en snubbe som skulle kunna vara en tysk variant av Janne ”Loffe” Carlsson.
Notera hans välpolerade feminine vän till höger som ser ut att bära sina mantits med stolthet.

Ok, glöm han nu. Har själv försökt ett bra tag.
 
Janne ”Loffe” Fromholtz frågar om vi är svenskar. Tydligen var inte våra gula sverigetröjor skrikiga nog verkar det som. Sen undrar han om vi skulle på matchen senare samma dag?
”Jarå.” svarar jag.
”Den joo mast gåu dätt vejj!” säger han på knagglig engelska och tycker vi ska gå tillbaka mot McD och centrum.
”Dätts weer de swiids aar.”
”Yes, but first we have to go to the camping to get some sleep before the game.”
”No, juu gou dätt vejj to di ariina” säger han och viftar med hela armen.
”No, the camping is that way” pekar jag åt andra hållet.
”No, dätt vejj!! Juu mast gou. De schweden ist dätt vej.” tjatar han.

”Killen går inte prata med” tänker jag och tar en klunk öl.
Sen börjar han snegla surt på min tyska flagga som jag har med mig. Tycker inte jag ska håna Tyskland med att bära den.

Dags att dra!

Men nä, Magnus ragg ska hänga med oss.
”Ajj will tejk yoo deer.” svarar tvåmeterstysken.
”The camping is that way, we can find our way.” upplyser SnyggMagnus honom.
”No no, juu kamm wid mii” säger han och lockar till oss med sina förförande armrörelser.
SnyggMagnus tittar frågande på mig och jag bara rycker på axlarna och vi börjar följa efter honom.. Lite på avstånd.
”Juu kamm!” uppmanar han oss och viftar med armen.
Vart då? Vadå? Vart ska han ta oss? ”Överraskning”? The realm of pain? Analvåldtäkt? Vill inte veta. ”SnyggMagnus ragg, hans torra spruckna ringmuskel.” tänker jag och ser till att gå ett par meter efter SnyggMagnus ifall något ”oväntat” händer.

Först går tvåmeterstysken åt rätt håll, men sen tar han höger. In på en tvärgata. Det här är fortfarande centrala Dortmund så det är hus överallt utan en enda Hagapark i sikte.
”Tänk om han lyckas lura oss i en lokal där fem stora negrer väntar på oss?” säger jag till SnyggMagnus på svenska med lite lägre volym så tysken inte hör.
”Mmm.. nä, det tror jag inte..” svarar han.
Nä, det tror jag inte heller egentligen heller men TÄNK OM?!
Seriöst!

”Hostel, Magnus.” påminner jag om filmen. Filmen gick ut på att utländska turister lurades in i situationer där dom kidnappades och exponerades som tortyroffer för folk som betalade dyrt för den tjänsten.
”Jaaa..” säger med viss eftertanke och undrar vidare:
”Vad fan ska vi göra då?”
”…vi vänder och kutar iväg?” föreslår jag och väntar bara på ett klartecken. Märker att det rycker i hans springa-som-en-etiopier-nerv men inget händer.. Han litar uppenbarligen på en tysk. Sist man gjorde det så slutade det hela med ett världskrig och döingar i miljontals miljarder. ..-s biljarder.

Tvåmeterstysken svänger åt vänster och tar oss åt rätt håll igen. Campingen. Förutsatt att min nyblivna överåriga nazijugend till vän hade rätt om campingens läge.
 
Efter att ha sicksackat lite till kommer vi till ett bostadsområde med en massa fyravåningshus med tyska flaggor hängandes från flera balkonger.
”Hmm.. Tysk patriotism.. Creepy.” tänkte jag och tänker tillbaka på miljoner tyskar som i perfekta kolonner och rader marscherar inför en stolt Führer.
Plötsligt stannar tvåmeterstysken och pekar mot en av balkongerna:
”Dätts weer maj vaiff än kids liw.”
Va? Bara dom eller? Vart bor han då? Skitsamma. Skiter i det. Ge mig campingen!
Vi kommer till en passage genom en byggnad och på andra sidan ser jag en gata som jag känner igen. Det är femtio meter till campingen. Grymt! Säng! Sova! Wow! Underbart! Ända in i kaklet! Men…

Snubbarna verkade ha bondat under vår färd och ska börja pladdra helt plötsligt? Ok, det verkar onekligen som att det var tvåmeterstysken som skulle förklara nåt i fyllan för SnyggMagnus som i sin tur lyssnade tappert.

Oantastade anländer vi tillslut till campingen, siktar oss in mot husbilen och rycker upp dörren. Bajaren som sover närmast dörren direkt upp till höger ovanför cockpiten vaknar till och kisar mot sin klocka:
”Sex på morgonen? Vart fan har ni varit?” frågan han med rosslig röst helt nyvaken.
Vi fyllepladdrar i mun på varandra över allt som hänt och Bajaren vänder ointresserat ryggen mot oss och mumlar:
”Cabin crew ready, boarding complete” och somnar med huvudet mot kudden.


Läs nästa dag här:
http://colinzeal.blogg.se/2006/august/vm2006-dag-4-matchdag-forfest.html