ColinZeal.se

Jag och min relativt nye vän Julle skulle ner till Italien och Genoa för en liten minisemester under löningshelgen november 2007. I paketet innefattade framför allt en natt i Milano där vi skulle besöka klubben TranceGate där trancelegenderna Above and Beyond skulle spela skivor med lite discotanssit. Värmde upp för dom gjorde en gammal favorit, Manuel Le Saux.

Men först var det två nätter i Genoa. Både jag och Julle häpnade över den fantastiskt vackra och charmiga staden. Den ligger vid havet relativt nära gränsen till Frankrike och omgärdas av kullar som är betäckta av hus efter hus. Och kulltopparna har alla varsin borg.

Otroligt läckert. 1-0 till Italien direkt efter avblåsning i matchen mot Sverige. Något annat som var läckert var att motorvägen till Genoa låg på 30-40 meters höjd över dom angränsande småstäderna. Mäktigt att uppleva i mörker när man kommer ut från en tunnel in i en dal och ser ljuskällor från husfönstren snett nedanför sig, på sidorna, och femhundra meter snett ovanför sig.

2-0 till Italien. Öppet mål.

Hela idén till resan kom från André och hans svensk-grekiska flickvän, Kate. Dom hade vi lärt känna under Monday Bars trancekryssningar som hålls 3-4 ggr per år. Paret bor i Andrés hemstad Genoa dit Kate flyttat i kärlekens namn. Som bördig från Örebro beskrev hon ironiskt nog staden och dess grannstäder som Italiens gnällbälte. Hon hade själv en tendens att gnälla på tågen som brukar avgå allt från fem till trettio minuter efter utsatt tid. Sverige reducerar, 2-1.

Italienarna själva orkar inte gnälla på just tågdetaljen men hon med det pumpande Örebroblodet orkade. Hon sträckte sig vid ett tillfälle över armstödet ut mot korridoren och undrade sådär Örebrospydigt, fast på lokalspråket, ifall lokföraren "fick slut på kol i ångpannan?".

Under en sightseeing i stan gick vi i en tunnel där sönderrivna tidningar flög omkring på marken. Detta klagade hon på också:

"Ååååh, det här är sååå snuskigt!"

Jävla gnäll! En äkta örebroare helt enkelt. Känner igen det från jobbet så jag vet.

Ställningen 2-2. Sverige har hämtat upp ett underläge.

Andra natten hade vi förfest med hemkörd pizza med en massa konstiga ingredienser som partyhöjare.

Trodde Gio och André tyckte jävligt mycket om sparris tills jag ockulärbesiktade deras "läckerheter" mer ingående:

Pommes? Man kan ju för f-n inte slänga vad som helst på en pizza bara för att det är gott? Jag menar, tandkräm och äppelsås? Är det ok André?

Vid samma tillfälle var det som perfekt läge för italienska reaktioner på äckelheter såsom 2Girls1Cup och lodisen

Här en reaktion på 2Girls1Cup:

 

Nicola med sina smått klassiska kommentarer såsom "bon appetit" och "perverssimo aleemina" = typ "pervers i själen" tydligen. Mitt italienska blev inte så vasst under den här helgen.

...och Lodisen.

En fantastisk bild som man först visar upp inzoomad på ens "Ipod Touch". Då ser man bara lodisen precis som på bilden ovan och det blivande offret känner sig förhoppningsvis lite småäcklad. Skitsnuskig juh? Sen ber man om ett dubbelklick på den tryckkänsliga skärmen och då zoomas bilden ut. Då ser man att en okänd, numera förmodligen en jätterik snubbe, suger av denne smutsiga hemlösa Los Angeles-bo. Fyyyyfan!

(Kolla klippet mellan 0:04-0:07 för att se denna bestialiska akt)

Har kört detta "trick" på relativt många och reaktionen är antingen skratt eller ren chock, alltid blandat med äcklade miner.. som i det här klippet:

Klassiskt skön sista reaktion från den rakade Stefano som lutar sig fram och som slår ihop händerna skrattandes. Djurgårds-Enrico-kopian närmast kameran skrattar lika mycket.

Den numera avlidne riksalkisen Christer Petterssons favoritdrink hette "Dräparen". Den bestod av hälften Vodka Explorer och hälften Bailey´s. Låter helt otroligt vidrigt.

Min favoritdrink heter "White Russian". Klart fjolligare och godare jämfört med palmemördarens dito.

På följande sätt skriver DoubleViking.com om min favorit på
http://www.doubleviking.com/raising-the-bar-manliest-girly-drinks-7141-p.html:

  

Ingredients: 2 oz vodka, 1 oz coffee liqueur, light cream

Why it's girly: It has the words "liqueur" and "light cream" in the ingredients. You're probably saying, "But that's what makes it tastes good." And to you I say, "But that's what makes you a girl."

Why it's manly: Because you can order this drink with little to no cream, and it instantly becomes manly. I mean I could just bring up the fact that The Dude from The Big Lebowski orders these religiously, but I won't.

Gio, den som jag beskrev som en Sasquatch i Lucia-inlägget, var ingen vidare på att blanda ihop såna.

"Too brown!" skrek jag rakt ut när jag såg fiaskot nedan.
"No, just perfect!" sa han och formade en cirkel med pekfingret och tummen.

"More milk!" krävde jag.
"No?!" sa han nästan frågandes, skakade på huvudet och verkade vara osäker på ifall problemet var språkbarriären eller min intelligens.

Ni ser? Så gott som odrickbart.

Vi spolar fram sex-sju timmar då jag på det lokala diskoteket ska beställa en White Russian.

"No Milk, only russian!" skriker bartendern till mig och inväntar svar.

Rycker bara på axlarna enligt den internationella "Vadskamangöra?" och nickar efter det.

"No Milk, only russian."

Ser för fan ut som avloppsvatten med en bajskorv nere i botten som färgat vattnet. Men nä, det var det inte. Vad det var förutom "No Milk, only russian"? Det var "förödande" för mig.

Why?

För att jag efter det bara kom ihåg fragment av kvällen:

Som i en konstig snedtripp ser jag till vänster på bilden en arm växa ut ur munnen på Stefano. Han i sin tur tar en bild på Julle som skriker av smärta då Gio precis fistat honom med sin flaska som han busigt stolt visar upp för Stefano.

Eller jag vet inte, jag var rätt full. Se allt det där som väldigt oklart och icke bekräftat.

Härlig bild oavsett.

Två brudar jag pratade med. Till synes riktiga stolpskott. Skyller allt på "No milk, only russian!"

Två killar jag pratade med i väntan på att alla slöa italienare i sällskapet skulle samlas vid garderoben. Vi pratade säkert om fotboll, jag frågade säkert om vad dom tyckte om Zlatan, jag frågade säkert om vad dom tyckte om Kim Källström, jag frågade säkert ifall dom hade hört talas om Djurgården, jag frågade säkert vad dom tyckte om Fiorentina, jag frågade säkert vad dom tyckte om Pazzini, jag frågade säkert vad de tyckte om Manuel Pasquals vara eller icke vara i Gil Azzurri, jag frågade säkert om varför högersnubbens kanintänder var så gula.

Inte fan vet jag.

"No milk, only russian." // Case closed.

André spejjar efter den fulla finnen men överraskas av blixten.

Ingen stadsplanering någonstans. Bara en massa "Bella! Här blir det säkert bra om vi gör såhär."

Skitmysigt faktiskt. Inga jävla miljonprogram här inte. 3-2 till Italien.

Gränden där Kate o André bor. Sjukt charmig stad med trånga gränder. Denna var dock extremt bred för att vara en gränd i Genoa.

"Nästa dag":

Själva festen i Milano skriver jag ingenting om. Detta för att jag vid hemkomsten insåg att jag glömt använda kameran.

"Vadå? Du filmade ju hela tiden?" säger Kate till mig när jag beklagar mig dagen efter.

"Va?"

Ett riktigt The Sixth Sense-twist infann sig när en kall våg vällde genom min kropp..

Vid närmare titt så har jag filmat en massa och tagit hundratals kort. Kommer inte ihåg nånting av det.

?

Kan det vara förfestandet i minibussen på väg till Milano som gjorde det?
Typ det sista jag kom ihåg var att Italienarna snodde åt sig min flaska röda Absinth med en slatt kvar i den med orden:
"Vi sparar det här till Teo."
Det lät jävligt rimligt då. Han var ju inte ens med på resan, såklart man ska spara till han.

?

Liza Merrils okände son, André och Kate efter snedstreck utanför "TranceGate".

Notera att alla bilder på André i det här inlägget har honom mitt i en min av något slag. Antingen käften full med käk, eller bara fylla, eller tungan ute för att... poängtera något galet. Det är ett normalt läge för honom. Han ser alltid ut sådär.

"Vägen hem"

Väl på flygplatsen gjorde vi som vi blev tillsagda borta i Genoa, vi skulle till det stora shoppingcentret "Ori Center" tvärs över dom två parallella vägarna (en motorväg och en vanlig väg) som avskilde flygplatsen.

Problemet var bara att allt var planerat efter det där italienska tänket som jag nämnde tidigare i inlägget:

"Bella! Här blir det säkert bra om vi gör såhär."

Detta resulterar i att vi står på utfarten bland bilar som ska ut och stirrar på en skylt som stirrar på oss från tvärs över vägen. På den står det "ORI CENTER" och en pil som pekar åt höger. Roterar man knoppen efter anvisning så ser man följande:

Shoppingcentret till vänster på bilden. Inga broar, tunnlar eller trottoarer någonstans. Bara en vägren som smeks av italienska bilförare. Eeeeh? Kändes jävligt stabilt och vi var såklart spektakulärt skeptiska. Men så ser man övergångsskylten trettio meter framför en vid sidan av vägen.

"Inte fan?" tittar vi frågandes på varandra och efter att ha ringt André så har vi övertygats att gå längs vägrenen.

Detta gör vi i 500 meter tills vi kommer fram till ett övergångsställe.

500 METER! Vägren? Helt sinnessjukt! Zlatanklack inverterat x 5!

Nu blir det rörigt som fan på plan. Retroaktivt bortdömt mål för Italien plus utvisning utöver detta pga protester. Ni vet dom där när sju italienare rusar mot domaren och slår ut armarna och ba:

"EEEE SCABBADIATI VAFFANCULO BELLA DI MADRE MUI BISSIMO?!?!?" trots att dom VET att dom har fel.

2-2.

När vi väl når shoppingcentret går vi fortfarande på bilvägar, under bommar och på avfarter. Det enda vi ser som skulle kunna kallas för "en trottoar" är den här sorgliga ursäkten:

Pilarna måste tydligen finnas där ifall förvirring uppstår när man går rakt in i en annan människa som kommer från motsatt håll. Trottoaren var ju trots allt bara en trippel kuklängd bred, dvs ca 80cm. Och där skulle man trängas?

Mål för Italien, men bortdömt för fusk. 2-2 fortfarande och vi är i slutskedet av matchen.

En grej till om trottoaren. Den går längst bort från "Ori Center" nära motorvägen. Den svänger inte in mot köpcentret på något sätt utan håller sig sådär retfullt på avstånd. Precis som att man bara var sugen att titta på byggnaden istället för att ta sig in när man väl lyckats ta sig över vägarna. Fullständig idioti.

På vägen tillbaka till flygplatsen går vi längs vägrenen och flinar åt skeptiska turister som möter oss. Dom tar sig osäkert framåt mot det okända.

Vi stiger ombord på planet tillbaka till Sverige som dom allra sista. Detta gjorde att vi fick gå igenom hela planet som var onumrerad i jakt efter våra utspridda platser.

Såg något som fastnade i blicken och tänkte: "Jävlar sån het puma!" och petade omedelbart Julle i ryggen som så många ggr tidigare under resan. Detta för att uppmärksamma honom om den sista snygga italienskan vi fick se denna gång. Han nickar medgivande med en less grymtning som skär sig mot min entusiasm.

Han hittar en plats nästan längst bak i planet och jag får vända för att leta efter den sista platsen.

Den hittar jag bredvid puman.

Puman som sen började prata med mig. Vi gick igenom allt möjligt. Mina intryck från Italien, min "Ipod Touch", restauranger i Rom, den sköna matkulturen med apertifs, Florens med deras saftiga köttbitar, vad vi jobbade med och yada yada yada. Den enda tystnaden infann sig när hon sov sina trettio minuter medan jag klämde in ett avsnitt av Diggnation.

Vid bagageutlämningen var hon fortfarande vid min sida och gick iväg en kort stund för att besöka toaletten. Hon möter Julle som något förvånat spanar in henne från tå till hjässa.
"Vad fan var det där för Puma?" är det första han frågar när han kommer fram till mig.

Hon kommer tillbaka någon minut senare och sliter fram sitt visitkort.

"Here´s my card..."

3-2 till Italien.

Jag spanar in detaljerna på visitkortet och frågar:

"No mobile?"

Hon börjar gräva efter sin mobil i sin väska och då passar jag snabbt på och visar kortet för Julle. Han ler lite pubertalt när det visar sig att hennes efternamn råkar vara "Rocco".

"I will call you when I come to Sweden next time ok?"

4-2 till Italien.

Som sales manager för skandinavien i företaget hon jobbar på, reser hon en hel del. Hade bland annat jobbat och bott i både London och Köpenhamn under alla sina år. Har jag inget annat för mig såsom, låt oss vara realistiska, GTA IV, så varför inte?

Tedeschi över MSN när jag briefar italienresan:
"Om jag känner dig rätt så tog du bild på henne medans hon sov riiight?"

"..."

"I KNEW IT!! Skicka!" säger han nästan upphetsad.

"...nä, det skulle aldrig falla mig in." intygade jag och fortsatte: "...hennes chef satt bredvid henne och han var vaken hela resan."

Inga bilder på någon av dom heta pumorna i Italien i o m att det med min tur garanterat fanns en extremt sjuk pojkvän med i något hörn som sen skulle jagat mig hela vägen till gränsen till Frankrike tutandes på sin vespa.

Matchen slut, 5-2 på övertid till Italien för dom heta pumorna.

//ColinZeal

En sista grej:

André är den enda sonen till en italiensk vinodlare och så småningom kommer han få ta över allt. Jag föreslog till örebrospättan Kate vid ett sällsynt kreativt tillfälle att hon och André borde ge ut ett nytt vin och namnge den:

"Whine"

Gnällbälts-Fias svar: "Hörrudu du!!" sa mycket mer än vad dom två orden ser ut att säga.