ColinZeal.se

Står på parkeringen utanför jobbet på fredagen utan skjuts till Södertälje. Hålet som jag åker med, valde att "vabba" den sena halvan av dagen han skulle jobbat. Förmodligen för att (spekulationer) han skulle gå och smutsa ner sig på norra stå på Råsunda när aik mötte Ljungskile senare på fredagen.

En match råttorna förövrigt vann.

Nu står det 5-3 mellan Rajalakso och aik.

HEJA AIK!

Nåväl. Tillbaka till parkeringen där jag hör Prutt-Prutt skrika till mig från andra sidan av buskaget:
"Niko? Det går en buss tjugo över!"
"Ääääh, inge bråttom o ta mig hem, har ju hela helgen på mig!" svarar jag o sneglar på tiden.

"Du är så jävla sur hela tiden!" skriker han tillbaka.

Efter lite matematiska beräkningar av Nobelstandard kommer jag fram till att jag skulle hinna till bussen bara jag tar den korta vägen i rask takt, vilket jag bestämmer mig för att göra.

Väl framme vid busshållplatsen ser jag inte en enda kommunalglobetrotter och misstänker att bussen precis åkt. Vilket den hade. Fjorton över. Inte tjugo över. Man är bra desperat i sitt undermedvetna om man lyssnar på Prutt-Prutts råd.

Sneglar åt centrum och funderar på att fixa lite ärenden under dom trettiofem minuterna som var kvar till nästa buss. Ser då Pruttis närma sig mig med sin distinka sjuttiotals-Harlem-pimp-gång och brista upp i ett leende när han ser mig.

Trycker i mig ena in-ear-högtalaren och pekar sedan på tinningen två gånger för att slutligen peka på mot han. Det sista jag ser av han innan jag försvinner mot centrum är hans ljudlösa "VAAAAAAD?" samtidigt som han förvånat höjer på ögonbryna och armarna som Jesus en gång i tiden. Allt till tonerna av "Arno Cost, Arias - Magenta (Original Mix)".

Väl inne på lokala turk-pressbyrån så hör jag Pruttis beklagande röst men jag fäster ingen uppmärksamhet till den. Tillsammans går vi därifrån o jag ställer frågan:
"Vart ska du nu?" då jag visste att han bor i Södertälje o var på väg åt ett annat håll.

"Ska ta en öl" o pekar mot Gogo´s" som är det lokala sunkhaket.

Fan, en öl hinner man ju på en trettio minuter tänker jag.

"Tar dom kort?" frågar jag.

Vadå kort? tänker han o pekar tjugo meter framför sig och öppnar sin kasse som avslöjar tillgången till öl:
"Nä jag har redan öl."  

På en gräsmatta? Direkt efter jobbet på en fredag? Aja. Fan va alkis men det får väl gå då.

"En gång är ingen gång" som heroinisten sa.

"A, jag drar till systemet o kommer sen" o går iväg köper öl.

Tillbaka till samma punkt några minuter senare ser jag inte Prutt-Prutt på gräsmattan. Han sitter istället på en bänk. Parkbänk. Vid parkeringen i solen o dricker öl ur sin kasse..

Han säger något till mig när han ser mig skaka på huvudet i besvikelse åt att landa på samhällets botten.

"Pruttis? Parkbänk tio minuter efter jobbet på en fredag? Jävlar så alkis."
Han svarar med någonting som jag återigen ignonerar.

"Har du en öppnare?" frågar jag honom. Han hivar direkt över en snusdosa.

"Va?"
"Aahaa.. låt mig." säger han o tar min Heineken och bänder upp kapsylen som flyger all sin väg.

...hm.

Pruttis tittar mot dom tre andra tomma parkbänkarna o frågar sig:
"Vart är dom andra?" för att sen skratta järnet. För det var ju faktiskt jävligt kul trots allt.

Och självklart så vandrar en massa kollegor förbi oss på väg till centrum och slänger långa blickar åt vårt håll. Att Pruttis sitter där kanske inte var någon överraskning för dom, men jag? Det får man hoppas var en liten skräll.

Recap.

Här sitter jag på en parkbänk och skäms, med prutt-prutt som min enda vän en fredag efter jobbet. Blir det mer tragiskt än så här?

 Svaret är säkert ja och det kommer jag skriva i nästa inlägg so tune in!